”Elevens rätt till stöd utelämnas”

Just nu är många pedagoger upptagna av arbetet med att sätta betyg. En såväl viktig som svår uppgift. Det pågår också olika samtal inom lärarkåren om de olika dilemman man som pedagog ställs inför. Ett av dem lyftes i en av Skolvärldens bloggar, av försteläraren Sara Bruun, som engagerade många. Som specialpedagogiska rådgivare vill vi lyfta den viktiga frågan om hur skolan skapat förutsättningar för elever med en funktionsnedsättning att visa sina förmågor och kunskaper.

I bloggen beskrivs en elev med en funktionsnedsättning som går sista året i grundskolan och ska betygssättas. Trots sina svårigheter har ändå eleven goda kunskaper som hen när det är som bäst visar upp. Skolan och lärarna skulle naturligtvis önska att eleven hade ett annat beteende än hen har, och det skulle förmodligen även eleven önska. Men nu är det en funktionsnedsättning som påverkar elevens förutsättningar och sådant är svårt att skärpa till sig ifrån.

Det som bekymrar oss när vi följer debatten är att frågan om det stöd eleven har rätt till enligt skollagen utelämnas. Skollagen slår fast att elever som en följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska få det stöd som krävs för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3kap3§) Detta stöd ska finnas både i undervisningen och i bedömningen.

Eftersom denna elev är så svårbedömd med skolans vanliga bedömningsmetoder behöver man se över hur elevens kunskaper visas på sitt bästa vis. Det finns inget sätt en elev kan visa kunskaper på som inte räknas. Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper (Skolverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid21). Läraren bör anpassa bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen). Samtal med eleven, utdrag från chatt på nätet etc. är lika viktiga som något annat.

Hur har skoltiden varit för eleven i exemplet? Hur har skolan anpassat bemötandet, lärmiljön, undervisningen och bedömningen för denna elev genom grundskoleåren? Hur har skolan gett stöd, stöttning, ledning, stimulans, hjälp, stödstrukturer, extra anpassningar, särskilt stöd, hjälpmedel och handledning? Elevhälsan har här ett viktigt uppdrag i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. I Skolverkets Allmänna råd kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram står följande:

Rektor bör: … se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer i verksamheten (s. 21).

För att elevhälsans kompetens ska kunna tas tillvara behöver den tidigt samverka med och stödja undervisande lärare och övrig skolpersonal, redan under planeringsstadiet. På det sättet möjliggörs förutsättningar att tillsammans utveckla tidiga insatser och extra anpassningar av lärmiljöerna i verksamheten, som svarar mot elevens behov.

Betyget i årskurs 9 ses som en sammanfattande beskrivning av elevernas kunskaper från grundskolan. De är också en sammanfattning av hur skolan lyckats ge eleven förutsättningar för lärande och för att visa sina kunskaper.

Vi på SPSM möter skolor som arbetar med elever motsvarande denna elevs svårigheter och skolor som arbetar med elever med ännu mycket större svårigheter. Vi ser många skolor som gör fantastiska jobb med dessa elever och som gör undervisning och bedömning möjlig och likvärdig för eleverna. Likvärdigheten som vi behöver eftersträva blir inte att göra likadant med alla. Det blir att göra olika men lika mycket värt.

Mycket talar för att vi skulle ha gett eleven A i slutbetyg.  Det viktiga blir sedan att göra en noggrann dokumentation och överlämning till gymnasiet. Den mottagande skolan måste få veta hur man anpassat undervisning och bedömning som det beskrivs av Skolverket i ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer”.

Wern Palmius, Rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sarah Neuman, Rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten
Erika Sjöberg, Rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten