Annons
8-åriga Lanny och 13-åriga Hanna är så kallade särskilt begåvade elever och berättade om sin skolgång under konferensen ”Brainchild”. Foto: Alexander Vannevik

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Publicerad 30 november 2017

Relaterat

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Det måste krävas en del att vara åtta år och föreläsa för en aula fulla av pedagoger. Men under rubriken ”Detta önskar vi att lärare visste om särskild begåvning” vid konferensen Brainchild, berättade Lanny om hur det är att vara särskilt begåvad, om hur det är att vara åtta år men gå i sexan samt om den långa vägen för att hitta formen för en fungerande skoltillvaro.

Lanny trivs idag jättebra i skolan men det har inte alltid varit så. Förskoleklass började hon tillsammans med jämnåriga och med höga förväntningar men det blev snabbt fel nivå.

– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav. Och jag fick inte skriva Galapagossköldpadda på bokstaven G, trots att jag kunde stava till det – fröken tyckte att det var för svårt. Jag bad om svårare saker att göra men det jag fick från läraren var för lätt, berättade Lanny från scenen.

Av en speciallärare fick hon svårare mellanstadieuppgifter, men då fick hon ofta sitta ensam med uppgifterna, utanför klassrummet.

– Jag ville ju ha undervisning.

Konsekvensen blev att Lanny började må dåligt. Hon berättade vid föreläsningen att hon blev arg på skolan, ledsen och ”inte ville finnas”.

Lösning kom sedan, undan för undan. Dels tog hennes mamma med henne till en psykolog och de fick resultatet att hon var särbegåvad, dels hade Lanny en rektor som lät henne flytta upp ett par årskurser.

Det blev inte rätt på en gång men nu, när Lanny går sitt tredje år i skolan, och fått sin plats i en årskurs 6a, har det mesta fallit på plats.

– Nu har jag äntligen en klass. Jag trivs och känner mig inte utanför. Lärarna vet vad jag behöver och känner mig. Rektor Ylva är fantastisk och vågade göra något hon aldrig gjort innan, berättade Lanny, och avslutade med en uppmaning till åhörarna.

– Hoppas ni som sitter här lärt er något. Lyssna till eleverna. Och fatta att det finns elever i förskoleklass som inte är som sexåringar brukar vara.

Alla normalbegåvade är inte likadana. Det gäller oss också.

Med på scenen fanns också 13-åriga Hanna, som går i åttan och har hoppat över en klass. Hon beskrev hur hon suttit i säkert 50 möten och ”pratat med lärare om hur jag är annorlunda”.

Hon poängterade att alla särbegåvade elever inte är likadana.

– Alla normalbegåvade är inte likadana. Det gäller oss också. Vi är inte mer lika varandra än ni.

Hon berättade också att många lärare frågar: hur vill du ha det?

– Jag fick den frågan första gången när jag var nio – men jag hade ju ingen aning. Jag blir ofta behandlad som äldre än jag är, men jag gillar förstås många saker som alla andra barn.

Hanna menade också att det är lite tabu att prata om att man är särskilt begåvad.  

– Jag har aldrig sagt till mina klasskamrater att jag är särbegåvad.

Till skillnad från Lanny har hon ett upplägg i skolan där hon ofta sitter ensam och jobbar med sina uppgifter, och är inte med vid genomgångar, vilken hon tycker är skönt – men hon betonade samtidigt att det inte fungerar för alla.

– En annan sak som är viktig är att läraren ger väldigt tydliga instruktioner till uppgifter. Jag vet inte hur ”vanliga” människor tolkar uppgiften. Det är svårt och tar energi att försöka förstå hur andra tänker.

En av de pedagoger som lyssnade till de särbegåvade eleverna var Cecilia Daréus, matematik- och NO-lärare som sedan ett par år tillbaka arbetar som biträdande rektor på en skola i Stockholmsområdet.

– Jag är helt övertygad om att jag stötte på de här eleverna när jag undervisade, men utan att förstå att de var särbegåvade, säger hon till Skolvärlden.

Vi testar olika saker nu men det är jättesvårt att hitta rätt.

Nu har hon en elev i årskurs fyra som nyligen fått veta att han är särskilt begåvad.

– Vi har haft möten med alla lärare som behöver anpassa undervisningen, till exempel med mer öppna uppgifter. Men vi märkte snabbt att det inte funkar tillräckligt bra. Så vi fortsätter att leta efter lösningar.

– Jag träffar eleven ett par gånger i veckan och undervisar honom i matematik och NO. Dels arbetar vi med sådant som måste "tragglas" men vi gör också svårare saker som att göra uppgifter från de nationella proven i sexan och nian eller pratar om kemiska reaktioner.

Var det något du särskilt fastnade för från Lannys och Hannas berättelser?

– Jag tänker att detta med att få accelerera, alltså gå upp i klasser, vore en ganska enkel lösning men som är svår på vår skola eftersom den bara går upp till sexan. Jag har varit i kontakt med en grannskola som kan tänka sig att låta vår elev läsa matte där men det beror lite på om han vill själv. Det kan vara läskigt att börja på en annan skola med äldre elever.

– En annan utmaning är att våra lärare inte har den ämneskompetens som krävs eftersom alla är låg- eller mellanstadielärare, och då kan man kanske inte lära ut integraler för att ta ett exempel.

Cecilia Daréus menar att det finns ganska mycket information idag om hur man känner igen en särskilt begåvad elev men att det är betydligt svårare att hitta fram till rätt anpassningar eftersom det är så individuellt.

– Så klart skulle jag vilja ha en påse med lösningar – det här ska du göra. Vi testar olika saker nu men det är jättesvårt att hitta rätt, man känner att man vill göra mer.

Hur ser skolans kunskap ut om särskilt begåvade elever generellt?

– För tio år sedan hade vi inte alls ögon för detta men de senaste åren skulle jag säga att det hänt massor. Det finns utbildningar, poddar och styrdokumenten trycker på att även de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Men det är svårt för enskilda rektorer och lärare att hitta alla lösningar, kanske måste man lyfta frågan och titta på lösningar på högre nivå, till exempel huvudmannanivå.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons