Elever får inte de timmar de har rätt till

Gymnasieskolan har sedan början på 1990-talet gått från centralt reglerad undervisningstid till att låta varje huvudman och skola bestämma över undervisningstiden.

Ett mål med avregleringen var att undervisningstiden bättre skulle kunna anpassas efter varje elevs behov. Men så har det inte blivit.

En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att ytterst få skolor lägger ut mer undervisningstid för att kompensera för elevernas behov. Undersökningen visar istället att många elever inte får den undervisningstid som de har rätt till enligt skollagen.

– Tendensen med kraftigt ökad andel självstudier i gymnasieskolan missgynnar eleverna, särskilt de som kommer från studieovana hem. Att många elever inte får den undervisning de har rätt till har bidragit till att minska likvärdigheten i den svenska gymnasieskolan, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Undersökningen visar också att det är stor spridning mellan skolor och huvudmän i hur många undervisningstimmar eleverna får i de ämnen och kurser som är gymnasiegemensamma.

I genomsnitt får eleverna 86 undervisningstimmar under en 100 poängskurs. Men en tredjedel av lärarna säger att de lägger ut som mest 80 timmar och bara 4 procent lägger ut mer än 100 undervisningstimmar.

Generellt tycks ämnen med nationella prov, som matematik, engelska och svenska, få mer undervisningstid än ämnen som historia och samhällskunskap.

Lärarna fick också svara på frågan om de tycker att undervisningstiden är tillräcklig i förhållande till kursmålen. 54 procent svarade att de tycker att det är för lite undervisningstid.

Samtidigt säger tre av fyra lärare att de inte har möjlighet att anpassa undervisningstiden efter elevernas behov. Istället är det rektorns eller huvudmannens önskemål som styr.

– Lärarna är de som varje dag ser, följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling och därför är det naturligt att lärarna i mycket större utsträckning än i dag måste kunna påverka hur undervisningstiden ska fördelas och användas, säger Bo Jansson.

Enligt undersökningen tror nästan tre av fyra lärare, 72 procent, att elevernas måluppfyllelse skulle förbättras med fasta timplaner.

– Lärarnas Riksförbund föreslår en återgång till en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme. Därmed får vi en generell ambitionshöjning i gymnasieskolan, så att en 100-poängskurs motsvarar 100 undervisningstimmar och inte 86 som i dag.

Undersökningen bygger på svar från dyrgt 1 000 slumpmässigt utvalda gymnasielärare.