Annons

”Elever förlorar på felaktig betygssättning”

Publicerad 11 december 2012

Det är inte bara förmågor utan också sakkunskaper som ska betygssättas – och inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen och erbjuder ”omprov”, skriver Per Måhl i ett inlägg om missuppfattningar vid betygssättning.

Som föreläsare försöker jag rätta till felaktigheter som sprids muntligt av andra föreläsare. En del av dem återfinns också skriftligt i Grundskoletidningen. Några citat ur Bedömning och betyg, Lgr 11 (2012) kan belysa några av dem.

I artikeln Bedöma och sätta betyg skriver Steve Wretman: ”Vad som ska bedömas är hur eleven har använt de förmågor som kursplanetexternas syfte och kunskapskrav beskriver. Vad eleven vet, känner till eller har kunskap om ska inte bedömas, utan hur eleven tillämpar förmågorna på sina ämneskunskaper.” (s 13)

Av skollagen framgår att det är kunskapskraven som styr betygssättning. I kunskapskraven anges inte bara förmågor utan också sakkunskaper. Till exempel så ska lärare bedöma elevernas kunskaper om: 

  • ”några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler”, (religionskunskap)

  • ”materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar”, (kemi)
  • ”hur man förebygger skador”, (idrott och hälsa)
  • ”språkets historia, ursprung och särdrag” (svenska) Etc!

Det vill säga, det är inte bara förmågor som ska bedömas. Även elevernas sakkunskaper — ”vad eleven vet, känner till och har kunskap om” — ska bedömas och betygssättas.

 

I samma artikel står: ”Genom att kunskapskraven i Lgr 11 inte är taxonomiskt uppbyggda blir det omöjligt att konstruera olika provuppgifter för de olika betygen.” (s 14). Men inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen. I till exempel matematik ska elevernas kunskaper om begrepp och deras förmåga att använda begrepp betygssättas. De nivåskiljande termerna framgår av figur 1.

Ett matematikprov med E-uppgifter där eleven tillämpar grundläggande begrepp i välkända sammanhang och A-uppgifter där eleven tillämpar begrepp på nya problem, är förenligt med anvisningarna. Samma sak gäller i andra ämnen. I biologi ska eleverna ha kunskaper om samband mellan människokroppens delar. För E ska sambandet vara ”enkelt, identifierbart”, för A ska sambandet vara ”komplext”. Ett prov med E-uppgifter på enkla samband och A-uppgifter på komplexa samband är förenligt med anvisningarna. På motsvarande sätt kan lärare i kemi erbjuda enklare eller svårare laborationer, lärare i språk erbjuda enklare eller svårare texter, lärare i Idrott och hälsa enklare eller svårare orienteringsbanor etc.

Att lärare ger E-, C- och A-uppgifter kan dessutom motiveras pedagogiskt. För vad händer om ett matematikprov endast innehåller nya problem, om biologiuppgifterna endast gäller komplexa samband, om lärare i engelska endast erbjuder svårare texter? Konsekvensen är att fler elever misslyckas. Utifrån Vygotskijs tankar om ”närmaste zon” får E-, C och A-uppgifter ibland bättre formativa effekter.

Längre fram i samma artikel står: ”Tanken på ’omprov” är också omöjlig utifrån de principer som styr bedömningen av kvalitativ kunskap”. (s 17) Att lärare ibland måste erbjuda ”omprov” kan framgå av ett exempel i biologi (se figur 2). Låt säga att ett arbetsområde om Evolutionsteorin genomförs på höstterminen i årskurs 9. En del elever visar då ”grundläggande” men inte ”goda” kunskaper. När eleverna får terminsbetyget E till jul frågar de vad de ska göra för att höja betyget. Vad svarar läraren? Säger läraren ”D är det högsta betyg ni kan få. Tanken på omprov är omöjlig?”

Samma situation kommer att uppstå i flera andra ämnen. För betyget A i Idrott och hälsa ska eleven orientera ”med god säkerhet”. Låt säga att en elev motsvarar alla A-krav utom orienteringskravet. I maj vill eleven göra ett ”omprov” för A i orientering. Vad svarar läraren? Föreskrifterna anger att betyg sätts efter avslutad kurs/undervisning. Intentionen är att elever ska erbjudas möjlighet att visa förbättrade kunskaper och förmågor fram till betygssättningen. Om ett ”omprov” i maj kan höja elevens betyg, bör läraren göra vad han/hon kan för att tillmötesgå det önskemålet. En lärare som aldrig erbjuder ”omprov” följer inte föreskrifterna.

Alltsedan 1994 har den som inte har motsvarat kunskapskrav för G kunnat komplettera. Men före 2011 angavs inga innehåll i betygskriterier för VG och MVG. Det problem som exemplen i biologi och idrott illustrerar uppstod därmed inte. Det är när kunskapskrav för C och A anger innehåll som även elever som vill höja ett godkänt betyg måste erbjudas ”omprov”. Det vill säga, jämfört med Lpo 94 och Lpf 94 tvingar Lgr 11:s och Lgy 11:s anvisningar inte fram färre utan flera ”omprov”.

I Bedömning och betyg, Lgr 11 resonerar Steve Wretman om bedömningar. Där står: ”En formativ bedömning görs under pågående arbetsprocess  /---/ det är ingen exklusiv sysselsättning för läraren. /---/ Det är denna typ av bedömning som ligger till grund för både utvecklingssamtal och IUP. (s 40) I Kunskapsbedömning i skolan, 2011, skriver Skolverket att summativa bedömningar kan användas formativt och att de kan ligga till grund för utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP (s 17). Det vill säga om Skolverket har rätt så är vissa av Grundskoletidningens resonemang felaktiga.

En implementering av betygsanvisningarna förutsätter att lärare samtalar om examinationsuppgifter. Men jag möter sällan lärare som har samtalat om examinationsuppgifter. De har istället diskuterat om det är ämnets syfte, det centrala innehållet eller kunskapskraven som styr betygssättning. De har pratat om huruvida man får göra summativa bedömningar, om man får tala om för elever vilket betyg deras kunskaper motsvarar, om B och D ska ges på enskilda prov etc. De har också pratat om vad lärare inte får göra och några hävdar att man inte får ge prov, inte får sätta betyg på prov, inte får ge E-uppgifter, inte får ge omprov etc.

Att skollagen och föreskrifterna inte är allmänt kända och att det inte är allmänt accepterat att lärare får göra de bedömningar som de själva tycker fungerar bäst, hämmar det lokala utvecklingsarbetet. Valida examinationsuppgifter som bidrar till lärande utvecklas inte och används inte. Betygen sätts inte på ett rättssäkert sätt. Förlorarna är eleverna. De får en felaktig information om hur betygssättningen är reglerad. Till exempel kan de få veta att de måste ha A på alla ”delmoment” i historia eller textilslöjd för att få betyget A. Men de får inte veta hur examinationsuppgifter ser ut och vilka resultat de förväntas åstadkomma trots att skollagen anger det. Så länge rektorer och lärare inte identifierar och tar avstånd från de felaktigheter som sprids muntligt av föreläsare och skriftligt i Grundskoletidningen, får eleverna inte den information om examinationsuppgifter och bedömningsgrunder som de måste få för att bedömningar ska kunna få formativa effekter och bidra till deras lärande. 

Per Måhl
Föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen. Sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning.

 

En replik om felaktigheter 

Mitt debattinlägg om felaktigheter har kommenterats. Eftersom jag inte är med i Face-book eller Twitter så har jag bett Skolvärlden att publicera en replik. 

1992 enades politiker om att betygen skulle vara mål- och kunskapsrelaterade. Alltsedan dess har betygsanvisningarna varit desamma med den skillnaden att efter 2011 framgår anvisningarna av skollagen, av Skolinspektionens tillsynsbeslut och av Skolverkets Allmänna råd och kommentarer. Alltsedan dess finns två typer av ”rätta” svar på de frågor som lärare ställer om betyg och betygssättning. De två svarstyperna kan illustreras så här. 

På den fråga du ställer finns det föreskrifter som klargör vad som är rätt svar. På sidan X i föreskrift Y står det rätta svaret. 
På den fråga du ställer finns inga föreskrifter som klargör vad som är rätt svar. Det innebär att lärare får göra på olika sätt i tanke att betygssättning fungerar bättre då.  

I min artikel påpekade jag att skollagen anger att det är kunskapskraven som styr betygssättning. Låt säga att en lärare frågar: ”Ska betygen relateras till ämnets syfte eller till centralt innehåll?”. Rätt svar är ”Nej”. Svaret ”Ja” är felaktigt. Själv tycker jag inte att kunskapskraven är tydliga. Men vad jag tycker spelar ingen roll. Betyg ska sättas i relation till kunskapskraven. Jag påpekade också att frågor om prov och arbetsuppgifter inte är reglerade. Låt säga att en lärare frågar: ”Får jag sätta betyg på ett prov?”. Rätt svar är ”Ja”. Svaret ”Nej” är felaktigt. Vad jag eller någon annan tycker om det spelar ingen roll. 

Varför vissa felaktigheter sprids vet jag inte men felaktigheter är inget nytt fenomen. Före 2011 kunde man till exempel läsa i Grundskoletidningen att betygen skulle relateras till mål att sträva mot trots att det då framgick av föreskrifter att betygen skulle relateras till mål att uppnå och betygskriterier.  

Jag trodde att 2011 års anvisningar skulle skapa en större klarhet om regelsystemet. Därför blev jag förvånad och upprörd när jag i december 2012 tittade på TV4:s nyheter. Där påstods att betygen i svenska i årskurs 6 skulle relateras till 13 delmoment och att den som fick E på 1 delmoment och A på de 12 andra skulle få betyget D. Men kunskapskraven i svenska innehåller inga delmoment och antalet förmågor och kunskaper är inte 13. Att ett terminsbetyg ska spegla de kunskaper och förmågor som eleven sammantaget har visat fram till och med betygstillfället framgick inte. Att förmåga att prata, läsa, skriva examineras vid fler tillfällen och att bättre resultat ersätter tidigare resultat framgick inte. Att förmåga att prata, läsa, skriva kan samexamineras i slutet på en termin och att elevens prestationer på 2 till 3 examinationsuppgifter kan ge läraren all information som behövs för att sätta ett rättssäkert betyg framgick inte. Den bild som TV4 gav svenska folket — att eleverna ska genomföra 13 examinationsuppgifter och att resultaten på dessa ska summeras så att 12 A:n och 1 E ska ge betyget D — stämmer inte med skollagens föreskrifter.  

I mitt debattinlägg drev jag tesen att felaktigheter hämmar det lokala utvecklingsarbetet. Istället för att prata om examinationsuppgifter, om progression och om hur eleverna ska informeras om grunderna för betygssättning, tvingas lärare prata om vad som gäller. De olika uppfattningarna drabbar ytterst eleverna som inte får en entydig och korrekt information. Jag tänkte att mitt debattinlägg skulle stimulera till fortsatt debatt om varför det är svårt att implementera betygsanvisningar och vad som kan göras för att eleverna ska få den information som de har rätt till. Jag tänkte att läsaren kunde ställa sig någon eller några av följande frågor.  

Är betygsanvisningarna rätt uppfattade på vår skola?  
Är betygsanvisningarna implementerade på vår skola?  
Får eleverna den information som skollagen kräver? 
Har lärarna på vår skola fått den fortbildning om betygssättning som rektorn enligt skollagen är skyldig att ge? Hur frekventa är formativa bedömningar och formativa gensvar i praktiken?  

Att mitt debattinlägg istället skulle ge upphov till affekterade tyckanden och synpunkter på mig som person var jag inte förberedd på. Kan det vara så att vissa felaktigheter är så frekventa att ett sakligt påpekande med en hänvisning till en föreskrift uppfattas som ett privat tyckande? I så fall är situationen för elever och föräldrar värre än vad jag trodde. För om rektorer och lärare inte läser sig till vad som gäller och inte följer föreskrifterna — vem ska då tala om för elever och föräldrar att den beskrivning av betygsanvisningarna som TV4 gjorde i december 2012 inte stämmer med skollagen? 

Per Måhl

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons