Annons

”Elever förlorar på felaktig betygssättning”

Publicerad 11 december 2012

Det är inte bara förmågor utan också sakkunskaper som ska betygssättas – och inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen och erbjuder ”omprov”, skriver Per Måhl i ett inlägg om missuppfattningar vid betygssättning.

Som föreläsare försöker jag rätta till felaktigheter som sprids muntligt av andra föreläsare. En del av dem återfinns också skriftligt i Grundskoletidningen. Några citat ur Bedömning och betyg, Lgr 11 (2012) kan belysa några av dem.

I artikeln Bedöma och sätta betyg skriver Steve Wretman: ”Vad som ska bedömas är hur eleven har använt de förmågor som kursplanetexternas syfte och kunskapskrav beskriver. Vad eleven vet, känner till eller har kunskap om ska inte bedömas, utan hur eleven tillämpar förmågorna på sina ämneskunskaper.” (s 13)

Av skollagen framgår att det är kunskapskraven som styr betygssättning. I kunskapskraven anges inte bara förmågor utan också sakkunskaper. Till exempel så ska lärare bedöma elevernas kunskaper om: 

  • ”några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler”, (religionskunskap)

  • ”materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar”, (kemi)
  • ”hur man förebygger skador”, (idrott och hälsa)
  • ”språkets historia, ursprung och särdrag” (svenska) Etc!

Det vill säga, det är inte bara förmågor som ska bedömas. Även elevernas sakkunskaper — ”vad eleven vet, känner till och har kunskap om” — ska bedömas och betygssättas.

 

I samma artikel står: ”Genom att kunskapskraven i Lgr 11 inte är taxonomiskt uppbyggda blir det omöjligt att konstruera olika provuppgifter för de olika betygen.” (s 14). Men inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen. I till exempel matematik ska elevernas kunskaper om begrepp och deras förmåga att använda begrepp betygssättas. De nivåskiljande termerna framgår av figur 1.

Ett matematikprov med E-uppgifter där eleven tillämpar grundläggande begrepp i välkända sammanhang och A-uppgifter där eleven tillämpar begrepp på nya problem, är förenligt med anvisningarna. Samma sak gäller i andra ämnen. I biologi ska eleverna ha kunskaper om samband mellan människokroppens delar. För E ska sambandet vara ”enkelt, identifierbart”, för A ska sambandet vara ”komplext”. Ett prov med E-uppgifter på enkla samband och A-uppgifter på komplexa samband är förenligt med anvisningarna. På motsvarande sätt kan lärare i kemi erbjuda enklare eller svårare laborationer, lärare i språk erbjuda enklare eller svårare texter, lärare i Idrott och hälsa enklare eller svårare orienteringsbanor etc.

Att lärare ger E-, C- och A-uppgifter kan dessutom motiveras pedagogiskt. För vad händer om ett matematikprov endast innehåller nya problem, om biologiuppgifterna endast gäller komplexa samband, om lärare i engelska endast erbjuder svårare texter? Konsekvensen är att fler elever misslyckas. Utifrån Vygotskijs tankar om ”närmaste zon” får E-, C och A-uppgifter ibland bättre formativa effekter.

Längre fram i samma artikel står: ”Tanken på ’omprov” är också omöjlig utifrån de principer som styr bedömningen av kvalitativ kunskap”. (s 17) Att lärare ibland måste erbjuda ”omprov” kan framgå av ett exempel i biologi (se figur 2). Låt säga att ett arbetsområde om Evolutionsteorin genomförs på höstterminen i årskurs 9. En del elever visar då ”grundläggande” men inte ”goda” kunskaper. När eleverna får terminsbetyget E till jul frågar de vad de ska göra för att höja betyget. Vad svarar läraren? Säger läraren ”D är det högsta betyg ni kan få. Tanken på omprov är omöjlig?”

Samma situation kommer att uppstå i flera andra ämnen. För betyget A i Idrott och hälsa ska eleven orientera ”med god säkerhet”. Låt säga att en elev motsvarar alla A-krav utom orienteringskravet. I maj vill eleven göra ett ”omprov” för A i orientering. Vad svarar läraren? Föreskrifterna anger att betyg sätts efter avslutad kurs/undervisning. Intentionen är att elever ska erbjudas möjlighet att visa förbättrade kunskaper och förmågor fram till betygssättningen. Om ett ”omprov” i maj kan höja elevens betyg, bör läraren göra vad han/hon kan för att tillmötesgå det önskemålet. En lärare som aldrig erbjuder ”omprov” följer inte föreskrifterna.

Alltsedan 1994 har den som inte har motsvarat kunskapskrav för G kunnat komplettera. Men före 2011 angavs inga innehåll i betygskriterier för VG och MVG. Det problem som exemplen i biologi och idrott illustrerar uppstod därmed inte. Det är när kunskapskrav för C och A anger innehåll som även elever som vill höja ett godkänt betyg måste erbjudas ”omprov”. Det vill säga, jämfört med Lpo 94 och Lpf 94 tvingar Lgr 11:s och Lgy 11:s anvisningar inte fram färre utan flera ”omprov”.

I Bedömning och betyg, Lgr 11 resonerar Steve Wretman om bedömningar. Där står: ”En formativ bedömning görs under pågående arbetsprocess  /---/ det är ingen exklusiv sysselsättning för läraren. /---/ Det är denna typ av bedömning som ligger till grund för både utvecklingssamtal och IUP. (s 40) I Kunskapsbedömning i skolan, 2011, skriver Skolverket att summativa bedömningar kan användas formativt och att de kan ligga till grund för utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP (s 17). Det vill säga om Skolverket har rätt så är vissa av Grundskoletidningens resonemang felaktiga.

En implementering av betygsanvisningarna förutsätter att lärare samtalar om examinationsuppgifter. Men jag möter sällan lärare som har samtalat om examinationsuppgifter. De har istället diskuterat om det är ämnets syfte, det centrala innehållet eller kunskapskraven som styr betygssättning. De har pratat om huruvida man får göra summativa bedömningar, om man får tala om för elever vilket betyg deras kunskaper motsvarar, om B och D ska ges på enskilda prov etc. De har också pratat om vad lärare inte får göra och några hävdar att man inte får ge prov, inte får sätta betyg på prov, inte får ge E-uppgifter, inte får ge omprov etc.

Att skollagen och föreskrifterna inte är allmänt kända och att det inte är allmänt accepterat att lärare får göra de bedömningar som de själva tycker fungerar bäst, hämmar det lokala utvecklingsarbetet. Valida examinationsuppgifter som bidrar till lärande utvecklas inte och används inte. Betygen sätts inte på ett rättssäkert sätt. Förlorarna är eleverna. De får en felaktig information om hur betygssättningen är reglerad. Till exempel kan de få veta att de måste ha A på alla ”delmoment” i historia eller textilslöjd för att få betyget A. Men de får inte veta hur examinationsuppgifter ser ut och vilka resultat de förväntas åstadkomma trots att skollagen anger det. Så länge rektorer och lärare inte identifierar och tar avstånd från de felaktigheter som sprids muntligt av föreläsare och skriftligt i Grundskoletidningen, får eleverna inte den information om examinationsuppgifter och bedömningsgrunder som de måste få för att bedömningar ska kunna få formativa effekter och bidra till deras lärande. 

Per Måhl
Föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen. Sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning.

 

En replik om felaktigheter 

Mitt debattinlägg om felaktigheter har kommenterats. Eftersom jag inte är med i Face-book eller Twitter så har jag bett Skolvärlden att publicera en replik. 

1992 enades politiker om att betygen skulle vara mål- och kunskapsrelaterade. Alltsedan dess har betygsanvisningarna varit desamma med den skillnaden att efter 2011 framgår anvisningarna av skollagen, av Skolinspektionens tillsynsbeslut och av Skolverkets Allmänna råd och kommentarer. Alltsedan dess finns två typer av ”rätta” svar på de frågor som lärare ställer om betyg och betygssättning. De två svarstyperna kan illustreras så här. 

På den fråga du ställer finns det föreskrifter som klargör vad som är rätt svar. På sidan X i föreskrift Y står det rätta svaret. 
På den fråga du ställer finns inga föreskrifter som klargör vad som är rätt svar. Det innebär att lärare får göra på olika sätt i tanke att betygssättning fungerar bättre då.  

I min artikel påpekade jag att skollagen anger att det är kunskapskraven som styr betygssättning. Låt säga att en lärare frågar: ”Ska betygen relateras till ämnets syfte eller till centralt innehåll?”. Rätt svar är ”Nej”. Svaret ”Ja” är felaktigt. Själv tycker jag inte att kunskapskraven är tydliga. Men vad jag tycker spelar ingen roll. Betyg ska sättas i relation till kunskapskraven. Jag påpekade också att frågor om prov och arbetsuppgifter inte är reglerade. Låt säga att en lärare frågar: ”Får jag sätta betyg på ett prov?”. Rätt svar är ”Ja”. Svaret ”Nej” är felaktigt. Vad jag eller någon annan tycker om det spelar ingen roll. 

Varför vissa felaktigheter sprids vet jag inte men felaktigheter är inget nytt fenomen. Före 2011 kunde man till exempel läsa i Grundskoletidningen att betygen skulle relateras till mål att sträva mot trots att det då framgick av föreskrifter att betygen skulle relateras till mål att uppnå och betygskriterier.  

Jag trodde att 2011 års anvisningar skulle skapa en större klarhet om regelsystemet. Därför blev jag förvånad och upprörd när jag i december 2012 tittade på TV4:s nyheter. Där påstods att betygen i svenska i årskurs 6 skulle relateras till 13 delmoment och att den som fick E på 1 delmoment och A på de 12 andra skulle få betyget D. Men kunskapskraven i svenska innehåller inga delmoment och antalet förmågor och kunskaper är inte 13. Att ett terminsbetyg ska spegla de kunskaper och förmågor som eleven sammantaget har visat fram till och med betygstillfället framgick inte. Att förmåga att prata, läsa, skriva examineras vid fler tillfällen och att bättre resultat ersätter tidigare resultat framgick inte. Att förmåga att prata, läsa, skriva kan samexamineras i slutet på en termin och att elevens prestationer på 2 till 3 examinationsuppgifter kan ge läraren all information som behövs för att sätta ett rättssäkert betyg framgick inte. Den bild som TV4 gav svenska folket — att eleverna ska genomföra 13 examinationsuppgifter och att resultaten på dessa ska summeras så att 12 A:n och 1 E ska ge betyget D — stämmer inte med skollagens föreskrifter.  

I mitt debattinlägg drev jag tesen att felaktigheter hämmar det lokala utvecklingsarbetet. Istället för att prata om examinationsuppgifter, om progression och om hur eleverna ska informeras om grunderna för betygssättning, tvingas lärare prata om vad som gäller. De olika uppfattningarna drabbar ytterst eleverna som inte får en entydig och korrekt information. Jag tänkte att mitt debattinlägg skulle stimulera till fortsatt debatt om varför det är svårt att implementera betygsanvisningar och vad som kan göras för att eleverna ska få den information som de har rätt till. Jag tänkte att läsaren kunde ställa sig någon eller några av följande frågor.  

Är betygsanvisningarna rätt uppfattade på vår skola?  
Är betygsanvisningarna implementerade på vår skola?  
Får eleverna den information som skollagen kräver? 
Har lärarna på vår skola fått den fortbildning om betygssättning som rektorn enligt skollagen är skyldig att ge? Hur frekventa är formativa bedömningar och formativa gensvar i praktiken?  

Att mitt debattinlägg istället skulle ge upphov till affekterade tyckanden och synpunkter på mig som person var jag inte förberedd på. Kan det vara så att vissa felaktigheter är så frekventa att ett sakligt påpekande med en hänvisning till en föreskrift uppfattas som ett privat tyckande? I så fall är situationen för elever och föräldrar värre än vad jag trodde. För om rektorer och lärare inte läser sig till vad som gäller och inte följer föreskrifterna — vem ska då tala om för elever och föräldrar att den beskrivning av betygsanvisningarna som TV4 gjorde i december 2012 inte stämmer med skollagen? 

Per Måhl

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons