Annons
Foto: Dragan Mitrovic

"Eleverna blir modiga"

Publicerad 20 april 2012

Tre lärare, tre klasser, 40 barn mellan sex och elva år. På byskolan Mulltorp utanför Vänersborg får elever i olika åldrar undervisning tillsammans.
– Klasserna är så otroligt breda. Det kräver planering och en oerhörd flexibilitet hos oss lärare, säger Anna Lönqvist.

Hit går inga bussar från stan, men tre gånger om dagen stannar skolskjutsen utanför den vita putsbyggnaden. En gång på morgonen, två på eftermiddagen. Ungefär en mil utanför Vänersborg, mellan Hunneberg och Hullsjön, mitt bland åkrarna ligger Mulltorp skola. Här går elever i tre åldersintegrerade grupper; F–1:an, 2–3:an och klass 4–5. Sammanlagt går det 40 elever på skolan.

Antalet elever varierar från år till år beroende på hur många barn i trakten som fyller sex år och ska börja förskole-klass. Sjuåringarna, som alltså går i ettan, är tre stycken just nu. Det är för få för att bilda en egen klass. Det finns det inga resurser till. Därför går de tillsammans med barnen som är ett år yngre. Likaså går de äldre eleverna på skolan i klasser med blandade åldrar. Den åldersintegrerade undervisningen är alltså inte självvald, utan förutsättningen för Mulltorp skolas överlevnad. Ändå för den med sig en hel del gott, menar läraren Anna Lönqvist:

– Eleverna hjälper varandra och tar ansvar för de yngre. Det blir inte så strikt uppdelning mellan klasserna, utan alla är med alla, säger hon.

Barnen leker längre upp i åldrarna, till skillnad från många elever på större skolor med åldersuppdelade klasser. Viljan att bli vuxen är inte lika stark, menar Anna Lönqvist. Femmorna går inte armkrock på gården, utan springer runt och leker, minst lika mycket som, och tillsammans med, ettorna. Alla känner alla, de blir som syskon. Känner sig trygga, menar Anna Lönqvist.

– Jag har aldrig upplevt att någon tycker att det är jobbigt att tala inför klassen. De blir modiga och vågar testa mycket. När de sedan byter skola för att börja sexan få vi ofta höra att eleverna från Mulltorp är frimodiga och kreativa, säger hon.

Men det finns baksidor med det lilla elevantalet, inte minst för lärarna. En och samma lektion ska fungera för flera olika åldrar.

– Bredd är ju en svårighet även i ”vanliga” klasser, och då kan man bara tänka sig hur det är för oss. Vi måste vara oerhört flexibla, säger Anna Lönqvist.

Lektionerna planeras så att undervisningen fungerar för olika åldrar. Bedömningen ser däremot olika ut. Till exempel kan de handla om olika sätt att redovisa. De äldre eleverna kanske får hålla ett föredrag i ett aktuellt ämne, medan de yngre får visa och berätta kring en bild.

– Men det är svårt. Ibland måste tid läggas till att gå igenom något med en årskurs medan de andra sitter och väntar, säger Anna Lönqvist.

Hela skolan fungerar som ett enda arbetslag. De tre lärarna, där Anna är den enda heltidsanställda, är klassföreståndare för varsin klass. Planeringen sker gemensamt och beslut om var extra krafter behövs tas tillsammans. Ibland kan utökade resurser behöva läggas på ett visst ämne med en årskurs, och då får grupperna anpassas så att en lärare kan vara ensam med endast de eleverna. Samtidigt får en av de andra lärarna ta hand om en extra årskurs under lektionen.

– Vi pratar aldrig om ”mina barn” utan måste samarbeta och se till hela skolan. Vi måste vara flexibla, ge och ta. Ibland får man ta på sig en större elevgrupp för att uppfylla barnens behov.

Det hade varit enklare att fokusera på ett specifikt mål under lektionerna om klassen endast bestått av en ålder, tror Anna Lönqvist. Då hade hon inte behövt se åt lika många håll, ta hänsyn till ett lika stort spann under lektionen. Men elevernas kunskaper blir inte lidande. Resultaten på nationella proven i årskurs fem är goda.

– De äldre eleverna hjälper ofta de yngre, vilket jag tror att är väldigt bra för den egna inlärningen, att sätta ord på och formulera kunskapen. Dessutom blir de väldigt duktiga på att se varandra, säger Anna Lönqvist och fortsätter:

– I dag har det blivit ett helt annat kunskapskrav än tidigare. Fokus ligger mer på att vi ska mäta kunskapen, medan sådant som omhändertagande, och att lära av varandra som var en anledning till varför åldersintegrerad undervisning infördes på 1970-talet, nedvärderas. Men att ha förmågan att se andra och hjälpa kan ju aldrig vara fel.

Trenden kan säkerligen svänga om, och den åldersintegrerade undervisningen återigen bli populär, tror Anna Lönqvist. Inte minst eftersom frågan om valfrihet är i hetluften.

– Klasser och skolor blir allt större. Snart kan många vilja gå tillbaka till mindre och mer personliga enheter, och då får man klasser med olika åldrar på köpet.

Dörren till lärarrummet på Mulltorp står alltid öppen.  Eleverna kan springa in och ställa frågor när de vill. Ibland blir det jobbigt för man får sällan en ordentlig rast, men den öppna dörren bidrar till gemenskap och ett avslappnat klimat.

– Jag får byta några ord med varje barn. Det är skönt att slippa gå hem med känslan att inte ha sett alla. Men förutsättningen är ju att vi är så pass få. Hade skolan varit större hade det aldrig gått att ha dörren öppen, säger Anna Lönqvist.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons