Eleverna oroliga för att göra felval

Valet är över för den här gången. I måndags gjorde landets högstadieelever sitt val till gymnasiet. Och även för de som redan går på gymnasiet har det gjorts val i dagarna. Yrkesprogrammens elever väljer i årskurs ett om de vill läsa in grundläggande högskolebehörighet eller inte. På de teoretiska programmen handlar det om att välja inriktning och möjlighet att få extra behörighet.

– Eleverna är ofta stressade och tycker att det är jobbigt att välja. Många är väldigt lättade när de väl har tagit sitt beslut och lämnat in. Jag upplever att eleverna är oroliga för att de ska göra fel val. Det är ju ett av de första stora valen de gör själva och de upplever det som väldigt viktigt. Vi jobbar mycket med att försöka avdramatisera det hela, berättar Ann Gullin, studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.

Hon vägleder elever både på teoretiska och praktiska program.   

– Framförallt på de teoretiska programmen är det stort fokus på att göra val som gör att man får med sig så mycket som bara är möjligt. Både på föräldramöten och bland eleverna märker jag det. Man vill helt enkelt säkra så breda framtidsmöjligheter som möjligt.

Ann Gullin brukar försöka trycka på att det måste vara en balans mellan kurser som kräver mycket arbete och kurser som kan fungera som andningspaus.

– Och så försöker vi förmedla att valet inte är livsavgörande. Det finns så många vägar och möjligheter att byta spår i vårt svenska skolsystem.

Inför gymnasievalet uppdaterade Arbetsförmedlingen framtidsutsikterna för 200 yrken genom Yrkeskompassen. I samband med det gjorde man en poäng av att det finns många yrken som ungdomar inte känner till men där det finns goda utsikter att få jobb.  

Hur hjälper man som vägledare till att bredda elevernas uppfattning av vilka yrken som finns?  

– Det kan man göra på många olika sätt. Tidigare fanns alltid prao men på grund av den hårda konkurrensen om praktikplatser har många kommuner minskat ned på den eller tagit bort den helt. Då försvinner den möjligheten att få erfarenhet av arbetslivet. Istället kan man jobba med branschdagar, ta in yrkesverksamma föreläsare utifrån och bjuda in företrädare för olika yrken. Men allt beror på hur stort utrymme vägledaren har i sin tjänst. Många gånger har vägledarna pressade tjänster.

Ann Gullin återkommer till att det ofta finns många vägar till ett yrke. Hon berättar att hennes egen väg till att bli studie- och yrkesvägledare långt ifrån varit spikrak.

– Många byter idag yrkesbana mitt i livet, kanske flera gånger. Vi som har den erfarenheten försöker ju förmedla till ungdomarna att det inte kört bara för man gör ett felval när man är 15, 16. Det finns många möjligheter att styra om och totalt ändra inriktning. Men det är inte alltid så lätt att förmedla det eftersom ungdomar oftast lever i nuet. De känner tidspress och tror att det är nu eller aldrig som gäller.