mattelarare-712
Etnomatematik

Elevernas bakgrund blir resurs i matten

Matematiken ser inte exakt likadan ut i hela världen. Hur man benämner tid, vilka mått som används och hur man förstår begrepp skiljer sig åt. Det kan ställa till det i matematikundervisningen för barn med rötter i en annan kultur än den svenska om läraren inte är medveten om hur kulturstyrd matematiken är.

Om en elev med rötter i Somalia får frågan om när hen stiger upp på morgonen är det inte osannolikt att svaret blir ”klockan ett”. Vilket är ett högst rimligt svar då klockan i Somalia och är förskjuten ett halvt varv, jämfört med vår. Men en lärare som inte känner till det tolkar förmodligen elevens svar som att eleven inte kan klockan alls. 

Detta var bara ett av många exempel som de båda lärarna Hashem Rezai och Saman Abdoka lyfte vid Ma/Nv-biennetten på Stockholms universitet där de föreläste om matematik ur ett interkulturellt perspektiv och etnomatematik.

– När jag kom till Sverige fick jag höra att jag borde bli mattelärare, för matematiken är densamma överallt. Men jag insåg snart att det inte är sant. Det stämmer förstås för den avancerade matematiken men barn utvecklar en informell matematik under uppväxten som präglas av den miljö man befinner sig i. Och barn som gått i skola i andra länder präglas förstås av det, berättar Saman Abdoka för Skolvärlden. 

Saker som kan skilja sig åt är hur man benämner tid, vilka mått man använder, hur man ställer upp algoritmer och hur man förstår begrepp. Till vardags är Saman Abdoka gymnasielärare i matematik och företagsekonomi och undervisar på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Under hela sin lärarkarriär har han undervisat i mångkulturella klasser. 

– Jag gick igenom kortdivision genom att följa exemplet i boken och upptäckte att det fanns elever i klassen som mycket väl kunde lösa uppgifterna men på ett annat sätt. Jag började fundera över varför jag skulle tvinga dem att använda just min metod. Om jag visar flera olika metoder kan fler hänga med. Med tiden lär eleverna sig fler metoder och då kan de välja. 

Etnomatematik handlar om att ta tillvara elevernas språkliga och kulturella kompetenser i matematikundervisningen. Som lärare behöver man ha kunskaper om hur elevernas matematik ser ut för att kunna stötta dem. Om eleven har svårt att klara ämnet kan det bero på att själva kontexten uppfattas som främmande. 

– Forskning har visat att om man tar tillvara den kompetens barnen har med sig så blir det en resurs i klassrummet. Eleverna känner sig stolta, ”det jag har med mig betyder något”. Jag försöker ta vara på den kunskap eleverna har med sig, säger Saman Abdoka.

Vid föreläsningen tog Saman Abdoka upp en rad exempel på saker som kan ställa till det. På kurdiska är fyrhörning liktydligt med kvadrat. I Sverige kan fyrhöring användas även för romb och rektangel. När klockan är ”halv två” i Sverige är den ”tretton trettio” i England, på arabiska heter kvart över ”en fjärdedel över”. Och hur pratar man volym med elever som aldrig sett ett litermått eller decilitermått? Annat som skiljer sig åt är hur man redovisar uppställningar. Var ska till exempel minnesiffran skrivas när man ställer upp algoritmen för addition – ovanför, vid sidan eller ska man ha den ”i handen”?

– Textuppgifter är också en utmaning. Omkring 95 procent av orden i en text måste vara kända för att förståelsen inte ska bli blockerad. Vid genomgångar och prov är jag jättenoga med att använda ord som alla förstår. Står det liftkort i en uppgift byter jag det mot busskort, det ska vara begrepp från elevernas miljö. Man kan också låta elever med samma modersmål förklara för varandra. 

Tror du att det är vanligt att lärare tror att eleven inte kan när det egentligen handlar om att eleven kan ”på sitt sätt”?  
– Det är nog väldigt olika. Man kanske tror att eleven inte kan och då sätter man in extra resurser, ger stöd och enklare uppgifter. Helt i onödan. Mitt tips är: för en dialog med eleven, dra inte för snabba slutsater. Låt inte eleven sitta själv med boken utan kommunicera hela tiden. 

Saman Abdoka berättar att han, när han får en ny elev med bakgrund i en annan matematisk kontext, noga kollar vad eleven kan och inte. Ofta får man veta hur länge eleverna gått i skolan men lika många år kan betyda väldigt olika från fall till fall. 

– Jag brukar visa bilder för eleverna. Har du sett det här? Det kan vara decimaltal, bråk, klockan. ”Kan du detta på ditt sätt?”

Andra råd han ger till lärare är att ta hjälp från elever, föräldrar och modersmålslärare.

– Var lite nyfiken och börja i det lilla. Låt eleverna jobba med någon med samma modersmål. Och tänk på att de kan behöva lite extra tid för kodväxling om eleven har en typ av klocka hemma och en annan i skolan, till exempel. 

 

Saman Abdoka kommer att föreläsa om etnomatematik på MaNv-biennetten i Malmö, lördagen 14 mars.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm