Annons

Elevernas förhållningssätt påverkar Pisa-resultatet

Publicerad 12 december 2013

Fakta

Om Pisa-undersökningen

* I Pisa-undersökningen mäts elevernas kunskaper på en sexgradig skala. Nivå 2 ska vara uppnådd för att man ska kunna säga att eleven uppnår basnivå.
I matematik är det 27 procent av de svenska eleverna som inte når upp till nivå 2. År 2000 var motsvarande siffra 18 procent. I Finland är det 12 procent av elevernas som inte uppnår basnivå. 

* Elever som presterar på nivå 5 och 6 anses vara högpresterande. På denna nivå ligger 8 procent av de svenska eleverna. I Finland är det 15 procent. 
Man tittar också på vilken typ av uppgifter som eleverna löser.

* Generellt sett är svenska elever bättre på uppgifter inom procent och sannolikhetslära och sämre på att lösa uppgifter inom geometri, algebra och funktionslära. 

*När det gäller läsförståelse är det 23 procent av eleverna som inte når upp till nivå 2. Bara fyra länder har sämre resultat än. Skillnaderna mellan pojkar och flickors läsförståelseförmåga har ökat, till flickornas fördel. Generellt sett sticker de nordiska länderna ut vad gäller stora skillnader mellan pojkars och flickors förmåga att läsa.

*Siffrorna är likartade i naturkunskap där 22 procent av de svenska eleverna ligger under nivå 2. Det kan jämföras med 16 procent 2006. 6 procent av eleverna presterar på nivå 5 och uppåt, 2006 var det 8 procent. 

 

Relaterat

När den första Pisa-chocken lagt sig samlade Stockholms universitet experter på Pisa-området för att försöka reda ut vad resultaten egentligen säger och vilka orsaker som ligger bakom de dystra siffrorna.
– Hittills har diskussionen mest varit ett blame-game. Det som krävs nu är ordentlig eftertanke, sa Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige.

”Vad säger Pisa-resultaten?” Det var frågan för dagen när resultaten efter den senaste Pisa-mätningen analyserades under ett seminarium vid Stockholms universitet. 

Både Magnus Oskarsson och Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, drog slutsatsen att de problem som Pisa påvisar inte är kopplade till enskilda ämnen. Snarare rör det sig om ett övergripande systemfel då elevernas kunskaper sjunkit rejält i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. Pisa-mätningen säger inte heller allt om den svenska skolan.

– Skolan har ett brett uppdrag och ska fostra eleverna till aktiva samhällsmedborgare, sådant mäter inte Pisa. Men det gör inte resultatet mindre allvarligt. Läsförståelse till exempel är grundläggande för att klara skolans övriga ämnen, sa Anna Ekström. 

Pisa 2012 har haft matematik som huvudområde och eleverna har fått frågor om sitt förhållningssätt till skolan och ämnet. Undersökningen visar att en större andel av eleverna i den svenska skolan tycker att skolan är bortkastad tid jämfört med OECD-genomsnittet. 

Paradoxallt nog, med tanke på det svaga matematikresultatet, har svenska elever fått ett ökat självförtroende i matematik och de tycker själva att de är ganska duktiga jämfört med 2003.

– Hade jag stått här 1995, efter de nationella utvärderingarna, så hade jag sagt att svenska elever har en realistisk uppfattning om vad de kan och inte kan, de är inte som de amerikanska eleverna som tycker att de är bättre än vad de i verkligheten är. Nu har detta ändrats, sa Astrid Pettersson, professor och den som presenterade matematikresultaten. 

I undersökning ställs också frågor om hur uthålliga eleverna är och om de lätt ger upp inför svåra uppgifter. 

– Uthålligheten i Sverige är inte så hög. Man ger lätt upp, konstaterade Astrid Pettersson. Samtidigt har eleverna blivit mer motiverade, jämfört med 2003. 

Hon beskrev faktorer som tycks påverka resultatet. 

– Ska man se till resultatet i Pisa så borde man satsa på att eleverna ska ha bättre attityder till ämnet, ännu mer motivation, vara mer uthålliga och öka självvärderingen, sa Astrid Pettersson.

– Och en sak ska vi vara stolta över. Relationen mellan lärare och elever är väldigt bra. Eleverna tycker att de får hjälp och bra stöttning av sina lärare. 

Anna Ekström lyfte upp det oroliga klassrumsklimatet. 

– Svenska elever anger i högre utsträckning än OECD-genomsnittet att det är pratigt och stökigt på lektionerna, många har sena ankomster. Vi kan se ett samband mellan de elever som säger så och de som har presterat sämre i undersökningen. 

Kommunaliseringen, det fria skolvalet, förändringar i lärarutbildningen och det målrelaterade betygssystem med starkt fokus på att klara godkänt lyftes som tänkbara orsaker till de försämrade resultaten. Liksom synen på kunskap och bildning. 

Ämnen där svenska elever däremot står sig mycket bra är engelska liksom samhällskunskap och demokratifrågor. 

– Matematik lär man sig i skolan. De ämnen som fungera bra i Sverige är de ämnen som har stöd i samhället, eller som kan matcha sitt innehåll med det som händer i samhället. Det vi har stora problem med är de mer skolspecifika ämnena, sa Magnus Oscarsson. 

Astrid Pettersson menade att vi måste diskutera elever och lärares roller. 

– Lägger vi rätt ansvar på eleverna? Eleverna får ju ta mycket eget ansvar för att lära sig saker. Vi kanske skulle lägga ett annat slags ansvar på dem. Mer ansvar för att komma i tid till lektioner och mindre ansvar på att planera för sitt eget lärande. 

Även Anna Ekström, Skolverket, lyfte elevernas egenarbete. 

– Det vi har pekat på tidigare, från Skolverkets sida, är det faktum att eleverna har fått ta ett alldeles för stort ansvar för sitt eget lärande. Läraren måste vara den som leder undervisningen och den som har koll på hur det går för eleverna, så att denna kan ge aktivt stöd, sa hon och fortsatte. 

– Mer måste också göras för att stödja lärarna och ge dem tillräckliga förutsättningar. Man ser att de länder som lyckas bättre än vi, jobbar mer systematiskt kring kompetensutveckling för lärarna. 

 

Närvarade vid seminariet gjorde även Ulf Fredriksson som presenterade läsförståelsedelen samt Samuel Sollerman som redovisade resultaten från matematikdelen. 

 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons
Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons