Pisa 

Elevernas förhållningssätt påverkar Pisa-resultatet

När den första Pisa-chocken lagt sig samlade Stockholms universitet experter på Pisa-området för att försöka reda ut vad resultaten egentligen säger och vilka orsaker som ligger bakom de dystra siffrorna.
– Hittills har diskussionen mest varit ett blame-game. Det som krävs nu är ordentlig eftertanke, sa Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige.

Om Pisa-undersökningen

* I Pisa-undersökningen mäts elevernas kunskaper på en sexgradig skala. Nivå 2 ska vara uppnådd för att man ska kunna säga att eleven uppnår basnivå.
I matematik är det 27 procent av de svenska eleverna som inte når upp till nivå 2. År 2000 var motsvarande siffra 18 procent. I Finland är det 12 procent av elevernas som inte uppnår basnivå. 

* Elever som presterar på nivå 5 och 6 anses vara högpresterande. På denna nivå ligger 8 procent av de svenska eleverna. I Finland är det 15 procent. 
Man tittar också på vilken typ av uppgifter som eleverna löser.

* Generellt sett är svenska elever bättre på uppgifter inom procent och sannolikhetslära och sämre på att lösa uppgifter inom geometri, algebra och funktionslära. 

*När det gäller läsförståelse är det 23 procent av eleverna som inte når upp till nivå 2. Bara fyra länder har sämre resultat än. Skillnaderna mellan pojkar och flickors läsförståelseförmåga har ökat, till flickornas fördel. Generellt sett sticker de nordiska länderna ut vad gäller stora skillnader mellan pojkars och flickors förmåga att läsa.

*Siffrorna är likartade i naturkunskap där 22 procent av de svenska eleverna ligger under nivå 2. Det kan jämföras med 16 procent 2006. 6 procent av eleverna presterar på nivå 5 och uppåt, 2006 var det 8 procent. 

 

”Vad säger Pisa-resultaten?” Det var frågan för dagen när resultaten efter den senaste Pisa-mätningen analyserades under ett seminarium vid Stockholms universitet. 

Både Magnus Oskarsson och Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, drog slutsatsen att de problem som Pisa påvisar inte är kopplade till enskilda ämnen. Snarare rör det sig om ett övergripande systemfel då elevernas kunskaper sjunkit rejält i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. Pisa-mätningen säger inte heller allt om den svenska skolan.

– Skolan har ett brett uppdrag och ska fostra eleverna till aktiva samhällsmedborgare, sådant mäter inte Pisa. Men det gör inte resultatet mindre allvarligt. Läsförståelse till exempel är grundläggande för att klara skolans övriga ämnen, sa Anna Ekström. 

Pisa 2012 har haft matematik som huvudområde och eleverna har fått frågor om sitt förhållningssätt till skolan och ämnet. Undersökningen visar att en större andel av eleverna i den svenska skolan tycker att skolan är bortkastad tid jämfört med OECD-genomsnittet. 

Paradoxallt nog, med tanke på det svaga matematikresultatet, har svenska elever fått ett ökat självförtroende i matematik och de tycker själva att de är ganska duktiga jämfört med 2003.

– Hade jag stått här 1995, efter de nationella utvärderingarna, så hade jag sagt att svenska elever har en realistisk uppfattning om vad de kan och inte kan, de är inte som de amerikanska eleverna som tycker att de är bättre än vad de i verkligheten är. Nu har detta ändrats, sa Astrid Pettersson, professor och den som presenterade matematikresultaten. 

I undersökning ställs också frågor om hur uthålliga eleverna är och om de lätt ger upp inför svåra uppgifter. 

– Uthålligheten i Sverige är inte så hög. Man ger lätt upp, konstaterade Astrid Pettersson. Samtidigt har eleverna blivit mer motiverade, jämfört med 2003. 

Hon beskrev faktorer som tycks påverka resultatet. 

– Ska man se till resultatet i Pisa så borde man satsa på att eleverna ska ha bättre attityder till ämnet, ännu mer motivation, vara mer uthålliga och öka självvärderingen, sa Astrid Pettersson.

– Och en sak ska vi vara stolta över. Relationen mellan lärare och elever är väldigt bra. Eleverna tycker att de får hjälp och bra stöttning av sina lärare. 

Anna Ekström lyfte upp det oroliga klassrumsklimatet. 

– Svenska elever anger i högre utsträckning än OECD-genomsnittet att det är pratigt och stökigt på lektionerna, många har sena ankomster. Vi kan se ett samband mellan de elever som säger så och de som har presterat sämre i undersökningen. 

Kommunaliseringen, det fria skolvalet, förändringar i lärarutbildningen och det målrelaterade betygssystem med starkt fokus på att klara godkänt lyftes som tänkbara orsaker till de försämrade resultaten. Liksom synen på kunskap och bildning. 

Ämnen där svenska elever däremot står sig mycket bra är engelska liksom samhällskunskap och demokratifrågor. 

– Matematik lär man sig i skolan. De ämnen som fungera bra i Sverige är de ämnen som har stöd i samhället, eller som kan matcha sitt innehåll med det som händer i samhället. Det vi har stora problem med är de mer skolspecifika ämnena, sa Magnus Oscarsson. 

Astrid Pettersson menade att vi måste diskutera elever och lärares roller. 

– Lägger vi rätt ansvar på eleverna? Eleverna får ju ta mycket eget ansvar för att lära sig saker. Vi kanske skulle lägga ett annat slags ansvar på dem. Mer ansvar för att komma i tid till lektioner och mindre ansvar på att planera för sitt eget lärande. 

Även Anna Ekström, Skolverket, lyfte elevernas egenarbete. 

– Det vi har pekat på tidigare, från Skolverkets sida, är det faktum att eleverna har fått ta ett alldeles för stort ansvar för sitt eget lärande. Läraren måste vara den som leder undervisningen och den som har koll på hur det går för eleverna, så att denna kan ge aktivt stöd, sa hon och fortsatte. 

– Mer måste också göras för att stödja lärarna och ge dem tillräckliga förutsättningar. Man ser att de länder som lyckas bättre än vi, jobbar mer systematiskt kring kompetensutveckling för lärarna. 

 

Närvarade vid seminariet gjorde även Ulf Fredriksson som presenterade läsförståelsedelen samt Samuel Sollerman som redovisade resultaten från matematikdelen. 

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm