Annons

"Elevernas inställning största problemet"

Publicerad 5 december 2013

Det har väl inte gått någon förbi att den svenska skolan tappar i jämförelse med länder som Finland, Holland men framförallt Japan, Sydkorea och Kina. Ytterligare ett bevis på det fick vi när PISA-undersökningen kom ut. Allmänheten skyller på lärarna och på kommuner och kommunpolitiker som inte satsar pengar på skolan. Visst skulle skolorna få det bättre ekonomiskt om skolan blev statlig igen, men frågan är om det verkligen är pengarna det hänger på. Lärarna jobbar med de medel de får och gör ett fantastiskt jobb utifrån förutsättningarna. Lärarna har under de senaste åren jobbat med att integrera en ny läroplan med nya kunskapskrav, vilket har tagit tid att sätta sig in i.

Nu till problemet. Göran Svanelid har gett oss ”The Big 5”, fem förmågor som återkommer i samtliga kursplaner och därmed har han satt namn på det som lärarna redan har gjort. Lärarna har jobbat med analysförmågan förr, men det som Göran har gjort är att han har förklarat för lärarna vad det egentligen är som de gör. Om alla skolor från årskurs 1 till sista året på gymnasiet jobbade med dessa fem förmågor skulle den svenska skolan få den ”röda tråd” den aldrig har haft, ett tankesätt som är liknande genom hela skolgången.

Nu är det så att vissa lärare inte ser det positiva med detta utan avfärdar det som en fluga vilket skapar klyftor i landets lärarkår. Jag menar dock inte att ”The Big 5” är lösningen på den svenska skolans problem men jag menar att de kan hjälpa den att nå större framgång, det finns dock fler aspekter som spelar in. En av dessa är att många lärare hyser stor skräck för vår nya läroplan och har den därför som bokstöd i bokhyllan istället för att den är med till klassrummet under lektionerna. För att återigen komma tillbaka till Göran Svanelid så menar han att man ska använda läroplanerna, med centralt innehåll och kunskapskrav, som en metodbok där man hittar uppgifter och modeller till eleverna istället för att den ska samla damm i bokhyllan. Läroplanerna är välskrivna och i dem kan man hitta tips på hur man kan lägga upp ett arbetsområde så man får med det väsentliga och inte lär ut som man alltid har gjort, ”det var bättre förr tänket”, för gör man det så bidrar det till att eleverna inte når målen i slutändan.

Men nu till det största problemet med svensk skola och det är elevernas inställning till skolan, den bidrar till att eleverna inte når de mål Skolverket satt upp. Visst, det är lärarnas och skolans uppgift att ge eleverna lust att lära men det är inte lätt när man jobbar i motvind. Med det menar jag att föräldrarna spelar en stor roll i hur skolan framställs. Om föräldrarna talar väl om skolan och hjälper sina barn genom att ställa krav på dem och ha insyn i skolans verksamhet kommer fler att nå målen. Det kommunerna borde erbjuda är utbildning för föräldrarna likt den utbildning man nu för tiden kräver för att få övningsköra med sitt barn. Utbildningen skulle då vara inriktad på att lära ut vad läroplanerna säger och hur skolan jobbar med dem, detta för att föräldrarna ska få insikt i skolans verksamhet och kunna hjälpa sina barn i skolarbetet på ett riktigt sätt. Detta är naturligtvis en utopi, att alla föräldrar ska engagera sig i skolan, men deras föräldraskap är fullt av förpliktelser och i föräldrabalken står följande: ”Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning” (föräldrabalken 6 kap 2§).

Jag jobbar själv som SO-lärare på en högstadieskola i en värmländsk bruksort som domineras av några företag där många invånare jobbar. Vi har alla de problem som jag beskriver här ovan och måste därför jobba hårt med att förändra synen på skolan och förbättra studieresultaten. Vi har kommit en bit på väg, men har en lång bit kvar. Det vi dock inte har gjort är att ge föräldrarna större ansvar men de har full insyn i vår verksamhet och bara det har bidragit till att fler elever når målen eftersom föräldrarna kan följa sina barn i deras utveckling och se deras resultat.    

David Johansson
Lärare 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons
Annons
Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons