Annons
Bild 1/2
Bild 2/2

En av tre rädd för anmälan

Publicerad 22 april 2015

Fakta

Hela undersökningen

Här hittar du samtliga frågor och resultat i undersökningen av lärarnas oro för att bli oskyldigt anmäld av förälder eller elev. 

Hämta dokument

Relaterat

Var tredje svensk lärare känner oro för att bli anmäld av en elev eller en förälder. Ännu fler har blivit hotade med anmälan, visar en ny undersökning som Skolvärlden har gjort. Vad får det för konsekvenser när det finns nya instanser som skärskådar och dömer en lärares agerande? Skolvärlden har granskat juridifieringen av läraryrket.

"Juridifiering är att samhällsproblem i allt större grad beskrivs i rättsliga termer och att deras lösning söks i lagstiftningen. Juridifieringen är ett bekymmer. Eftersom juridiken ofta är teknisk, reducerar juridifieringen viktiga samhällsdiskussioner till debatter om teknik, mellan människor som inte är fullt insatta i hur tekniken fungerar.”

Orden kommer från Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han beskriver hur det gradvis har skett en ansvarsförflyttning i samhället, från privatpersoner till politiker och vidare till domstolar och myndigheter.

– Vi ser en anmälningskultur och att det som tidigare sågs som politiska eller moraliska frågor har blivit juridiska frågor. Inom skolvärlden ser vi att rektorer och lärare kan dras inför rätta, säger han.

Mårten Schultz kallar juridifieringen för ”en enormt svår fråga” – som inte är svartvit.

– Det finns mycket bra i juridikens värld så det är inte säkert att det här bara är en dålig utveckling. Skolan kan inte vara en ansvarsfri zon, till exempel vad gäller våld. Men juridiken är trögrörlig och processer tar tid. Det finns också en risk att de verktyg som finns missbrukas och att människor anmäler saker som de inte borde. Det måste vara svårt att som lärare ha ett ansvarsområde som sträcker sig utanför skolmiljön och skoltiden, säger han och tar som exempel i vilken utsträckning det kan förväntas att lärare ska ha koll på vad elever skriver på sociala medier.

Det senaste decenniet har det införts nya lagskrivningar och tillkommit myndigheter som granskar och kontrollerar skolan – och därmed lärarna. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet inrättades 2008 och sedan dess har antalet anmälningar stadigt ökat år för år, till över 3 700 i fjol.

Skollagen från 2011 har nya paragrafer om läraryrkets utövande. Dessutom kontrolleras resultat och måluppfyllelse skola för skola, inte minst via de nationella proven.

I och med lärarlegitimationen infördes ytterligare en instans, Lärarnas ansvarsnämnd, där Lars Dirke är ordförande.

– Om vi har ett system med en lärarlegitimation måste vi också ha en säkerhetsventil för att kunna ingripa mot legitimationen vid allvarliga missförhållanden. Det är därför nämnden finns. Det är inget allmänt etiskt organ som uttalar sig om hur lärare ska uppträda i olika situationer, utan det handlar om att bedöma en viss lärares specifika uppträdande och se om det är så klandervärt att man bör få en varning eller inte bör ha lärarlegitimation. Det är undantagsfallen vi har att bedöma, säger Lars Dirke.

Det är Skolinspektionen som avgör vilka ärenden som ska föras vidare till ansvarsnämnden, som under sina tre år hittills bara fattat sju beslut. Ytterligare tre ärenden är under handläggning.

– Jag trodde från början att vi skulle ha många fler ärenden. Att det inte blivit så beror säkerligen på att Skolinspektionen sorterar bort väldigt mycket. Det är svårt att veta i vilken utsträckning det kommer att öka när systemet med lärarlegitimation får fullt genomslag. Men i det stora hela är det ett gott betyg till lärarkåren. Vi har inte haft så många fall och i flera av dem har vi valt att inte vidta några åtgärder. Eftersom det varit så få ärenden har vi inte så väldigt mycket fast praxis, säger Dirke.

I november 2013 hände något som fick pedagogikprofessor Gunnel Colnerud att känna att kontrollkraven på den svenska skolan började anta absurda proportioner. Då fick Skolinspektionen kritik av en annan myndighet, Riksrevisionen, för att inte vara tillräckligt effektiva i sin granskning av undervisningens kvalitet.

Eftersom skollagen inte specificerar vad som är en god undervisning borde regeringen konkretisera det, så att Skolinspektionen kan göra en bedömning, menade Riksrevisionen.

– Det går aldrig att detaljstyra en lärare. Det finns inga standardiserade lösningar som passar alla händelser som sker i ett klassrum – det faller på sin egen orimlighet. Det finns saker som måste fastställas i lag, som har med rättigheter och grova misstag att göra. Men inte detaljerna. Det är en professionell fråga att avgöra. Det går inte att föreskriva allt med hjälp av lagar, säger Gunnel Colnerud och fortsätter:

– Skolan är ett öppet, socialt system, där det händer massor med oförutsägbara saker och där lärarens omdöme är avgörande. Lärare ska genom studier, erfarenhet och diskussioner skaffa sig en uppfattning om vad som är rimligt att göra i olika situationer.

Enligt Gunnel Colneruds beskrivning påbörjades på 1990-talet en chockprofessionalisering av läraryrket, när läroplanen blev tunnare och lärarna friare att tolka mål och planera sitt eget arbete. När alliansregeringen tillträdde 2006 följde en chockreglering, när skolan skulle ”styras upp”.

– Det är rätt radikala grepp, båda två. Det första var lite väl optimistiskt, att genom att säga att lärarna är en profession så skulle de helt plötsligt bli det och ta ansvar samtidigt som de blev avlövade det de hade lärt sig tidigare. De var inte förberedda. Men sedan – när de började hitta formerna för hur de kunde ta ansvar för olika saker inom professionen – då kom regleringen i stället.

Gunnel Colnerud menar att det är en politisk panik över de vikande resultaten som till stor del ligger bakom den uppskruvade kontrollen av den svenska skolan.

– Jag tror inte att man hade brytt sig om att göra så många ingrepp annars. Det är min hypotes.

Den nya skollagen från 2011 har gjort juridik av mellanmänskliga relationer och av frågor som tidigare ansågs tillhöra det pedagogiska området, där lärarens ansvar var självklart, säger Gunnel Colnerud. Att ovanpå det ha kontrollinstanser som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet spetsar till situationen ytterligare, anser hon.

– Nu är det jurister som i efterhand ska avgöra om lärarens åtgärd var bra eller inte. Jag uppfattar det som ett sätt att deprofessionalisera yrkeskåren.

Lärarna som yrkesgrupp är inte utan skuld i utvecklingen, påpekar Colnerud:

– Ibland har jag faktiskt varit lite förvånad över hur mycket man har ropat på regler. Den förra regeringen var inte sen att tillgodose det. Kanske är det för att lärare vill slippa diskutera, motivera och argumentera och i stället kunna säga ”det här är det som gäller”. Det är bekvämt – man är inte ansvarig för regler som någon annan har bestämt. Men det finns fortfarande ett stort utrymme i den vardagliga praktiken, där det är lärarens omdöme som avgör vad som är tillåtet och inte och hur arbetet ska ledas.

Professor Colnerud är verksam vid Linköpings universitet och har 20 års erfarenhet av forskning om lärares yrkesetiska dilemman. Hon är noga med att poängtera att skolan inte kan vara fri från lagstiftning och säger att det är en självklarhet att elever måste skyddas mot lärares etiska övertramp. Att lärare tvekar inför att reagera och agera mot kollegors övertramp kan också ha bidragit till juridifieringen, menar hon.

– En stor del av min forskning har fått till följd att jag kritiserat lärarna för att de inte har ingripit och protesterat mot sina kollegor. Det kanske de fortfarande inte skulle ha gjort – och då är ju ett anmälningsförfarande det enda som återstår. Men jag tycker att man kunde ha gjort som i andra professioner, som läkare, psykologer och advokater, som har ett etiskt råd som tar emot anmälningarna. Då hade det varit lärare som utredde och avgjorde frågorna. Det behövs en överenskommelse lärare emellan för att förhindra, påtala och ingripa för att skydda eleverna i dessa fall.

Enligt Gunnel Colnerud är det i dag inte lärarprofessionen som äger frågan om att korrigera kollegor som behandlar elever illa. Ansvaret vilar istället på juridiska instanser. Hon beskriver det som att ”problem har flyttats bort från professionen till ledningen för skola och kommunen, som kan bli skyldig att betala skadestånd till eleven”.

– Om en lärare säger till på skarpen till en elev att han ska sätta sig istället för att gå runt och störa – då kan det anses vara kränkande och så blir det en anmälningsfråga av det. Men man måste kunna särskilja det som verkligen är allvarliga frågor och det som hör till ledarskapet och skolplikten.

Det är en olycklig utveckling om lärare och rektorer börjar granska sina handlingar utifrån om de riskerar att bli anmälda i stället för att göra det de tror är bäst, menar Colnerud. Det får konsekvenser, både i den dagliga skolverksamheten och för yrkesrollernas utveckling på sikt.

– Att vara kontrollerad och ha en makt över sig påverkar naturligtvis. Lärarnas administrativa börda är också ett uttryck för kontroll. De ska redovisa vad de gör och hur det går.

Anmälningsrädslan är i högsta grad närvarande i den svenska lärarkåren, visar en färsk undersökning som Skolvärlden gjort bland nära 1 300 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Hos 45 procent av de medverkande har oron att bli anmäld av elever eller föräldrar ökat de senaste två åren. 38 procent av lärarna har blivit hotade med anmälan och nästan lika många känner oro för att bli det.

Undersökningen visar också att nära en fjärdedel har tvekat att ingripa i ordningssituationer på skolan – som bråk mellan elever – av rädsla för att bli anmälda. Och 44 procent har avstått från vissa lektionsmoment, som laborationer eller utomhusaktiviteter, på grund av att det kan utgöra en förhöjd risk för eleverna.

Resultaten sammanfaller med det forskare vid Linnéuniversitetet såg när de för ett par år sedan undersökte hur lärare förhåller sig till risker och vilka konsekvenser det får. Studien, som involverade 500 lärare och förskollärare i Kalmar kommun, visade att det didaktiska rummet krympt på grund av risktänkandet. Detta påverkade också lärarnas agerande i olika situationer.

– Många av lärarna sa att de i dag avstår från att göra saker som de gjort tidigare. Rädslan över att till exempel bli anmäld överväger de pedagogiska vinsterna, har Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, tidigare sagt till Skolvärlden.

Enligt honom hänger detta ihop med vår tids granskningssamhälle, där kraven på insyn är höga. Att relationen mellan föräldrar och skola har förändrats bidrar också. Inte minst ökar det tiden som läggs på att dokumentera vad man gjort och vad man kommit överens om.

– Vi kallar det för en försäkringsstrategi. Det finns naturligtvis dokumentation som är bra och som fyller en pedagogisk funktion. Men det finns också ett slags dokumentation som lärarna gör ”för att ha ryggen fri”, som de sa. Många lärare har en rädsla för att i framtiden kritiseras för olika tillkortakommanden och då har man dokumentation som bevis.

En del föräldrar upplevs vara ute efter att sätta dit lärare – som reagerar med att bli extra försiktiga.

– Lärare är och har alltid varit noga med säkerhet. Det som har förändrats är att man nu också är rädd för att bli anmäld eller uthängd i media till exempel, säger Per Lindqvist.

Skolinspektionens rättschef Marie Axelsson bekräftar att intresset från medier vad gäller anmälningar är stort.

– Många begär ut handlingar. Vi vinnlägger oss om att namnet på den enskilde läraren inte lämnas ut. Innan vi vet vad som kommer hända finns det inget allmänintresse i det. Vi försöker skydda den enskilde läraren så långt som möjligt, säger hon.

Marie Axelsson konstaterar att det ”i dag finns gott om möjligheter att anmäla en lärare”:

– Man kan bli anmäld till polisen, till JO, till huvudmannens klagomålshantering och även till Skolinspektionen.

Är det för enkelt att anmäla en lärare?

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Då pratar jag utifrån systemet som gäller Skolinspektionen. När vi har ett legitimationssystem måste vi kunna pröva om det är riktigt att en lärare har en legitimation, säger hon och tillägger:

– Systemet med att kunna bli anmäld till Skolinspektionen är förhållandevis nytt och jag förstår att det känns ovant. Däremot är det synd om lärare känner rädsla. Vår utredning på Skolinspektionen syftar till att hitta de lärare som är olämpliga eller oskickliga att bedriva undervisning. Vi involverar naturligtvis läraren i det, som en part i vårt ärende.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund, tycker att det är bekymmersamt om vi får en skola som är ifrågasatt och inte har politikers och övriga samhällets förtroende, utan ska ”fixas till” via lagar.

– Det är en glidning som vi kunnat se över tid. När en institution som skolan tappar i förtroende så försöker man styra upp det med lagstyrning. I dag har vi en inspektion som bara letar fel. Det finns många brister vi måste lyfta fram, men vi måste också ge en bild av att skolan är framgångsrik och lyckas. Annars kommer det att fortsätta.

Att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare detaljstyra skolan via lagstiftning ser Matz Nilsson som ”helt fel väg att gå”.

– Det vore att få en skola som stagnerar i alla dess former. Att låta barnen komma ut och uppleva saker utanför skolan är ett jättestort ansvar i lagskrivningen i dag, och då kanske man stannar med barnen på förskolan och skolan. Konsekvenserna av den här utvecklingen blir en väldigt instrumentell skola, där lärare och skolledare är mer noga med att följa lagen och göra rätt, i stället för att ta egna initiativ. Det blir en hämmad profession, säger han och fortsätter:

– Att öka förtroendet för professionerna skolledare och lärare är något vi driver hårt. Vi vill vända utvecklingen och ha mindre lagreglering och mer av ökat förtroende och förståelse för att skolan är livsnödvändig och att professionen klarar sitt uppdrag.

För att nå dit krävs, enligt Matz Nilsson, en rad saker:

• Ett aktivt, professionellt ledarskap från skolledarhåll.

• En aktiv och professionell dialog från lärarna vad gäller elevernas utveckling. Dialogen mellan samhälle och skola ska vara öppen och föräldrar ska ha goda möjligheter att få information om hur det går för deras barn i skolan.

• Tillit från huvudmännen – de måste visa att de litar på skolan.

– I Stockholms stad kan en rektor få mellan 50 och 100 mejl om dagen från föräldrar som vill påverka skolan i olika former; scheman, provtillfällen, ledigheter och annat. Det är en ohållbar situation. Vi måste få tillbaka att skolan backas upp av samhället som en viktig institution som man har tillit till. Skapar vi tillit och får ett självförtroende igen – då vet vi att skolan kommer att lyfta. Det är inte lagarna som kommer att lösa det, utan professionen.

Finns det några länder där man inte ser samma utveckling av ökad juridifiering?

– Det land vi alltid pratar om är Finland. Där är betyg och nationella prov professionens ansvar. I slutet av 80-talet och början av 90-talet hade vi också den positiva auktoriteten i skolan, men sedan dess har det ebbat ut mer och mer.

Hur påverkas förhållandet mellan rektor och lärare om det blir en rädslans kultur av att göra fel?

– Vi ser att lagskrivningen i dag innebär att förhållandet och dialogen blir mer formella. Det är livsnödvändigt att man stöttar varandra, men jag tror att många lärare kan känna sig ifrågasatta av skolledningen och skolledningen ifrågasatt av politikerna, när man får anmälningar i olika frågor. Anmälningarna blir mediala och det förstärker bilden av att skolan inte är en fungerande institution, men anmälningarna är ju inte representativa för hela verksamheten, säger Matz Nilsson.

Juridifieringen av skolans normer och ”chockregleringen” hänger även ihop med hur skolan styrs, konstaterar Gunnel Colnerud, som skrivit om frågan i den norska vetenskapliga tidskriften ”Etikk i praksis”:

”Förvaltningsstyrning, den styrning som politiker utövar över professioners yrkesutövande, sker genom lagar och förordningar. Den skiljer sig från professionsstyrning som vilar på utbildning, vetenskap och etik. Om professionsstyrning råder, genomför de professionella sina uppgifter och löser problem utifrån arbetets övergripande samhällsuppgift och innehåll med stöd av sin kompetens och yrkesetik. Som kontrast till den tidigare nämnda chockprofessionaliseringen kan man säga att förvaltningsstyrningen har medfört en chockreglering under de senaste åren.”

Niklas Stenlås, docent i historia vid Uppsala universitet, har studerat det han kallar avprofessionaliseringen av läraryrket. Han säger att New Public Management, NPM, spelar stor roll i det sammanhanget.

NPM är ett sammanfattningsbegrepp för styrnings- och ledningsmetoder hämtade från näringslivet, som gjorde sitt intåg i den svenska offentliga sektorn på 1980-talet. Syftet är att göra skola, vård och andra offentliga finansierade verksamheter lika effektiva som privata företag.

– New Public Management har vuxit fram eftersom det har funnits krav på att skattebetalarna ska få valuta för sina skattepengar och kunna se vad de går till. Man styr genom uppföljning. Ska man vara kritisk så kan man säga att man styr post factum. Man delar ut pengar och är inte så noga med hur de ska användas och följer upp efteråt i stället. I NPM ingår att man försöker inrätta ett nytt ledarskikt, mellan de professionella och huvudmännen. Det är det jag sett som ett problem för läraryrket, att det kommer en ny grupp personer som ska styra verksamheten utan att förstå den och utan att vara lärare, förklarar Niklas Stenlås, som ingår i en grupp forskare som fått pengar från Riksbankens jubileumsfond för att i ett nytt treårigt projekt undersöka hur olika skolreformer påverkat lärarnas professionella praktik och själva kärnan i läraryrket.

Hur går det att styra skolan smartare, tror du?

– Min lösning är att ha så höga krav som möjligt på lärarutbildningen och samtidigt överlämna så stor självständighet som möjligt åt lärarna. Men det går stick i stäv med utvecklingen i dag. Det blir starkare och starkare krav på att all offentlig verksamhet ska vara uppföljningsbar. Jag tror att det har att göra med att det kommit in en ny grupp administratörer som kräver det, säger han och tillägger:

– Har man välutbildade, skickliga lärare med en hög grad av självständighet och inflytande över sitt eget arbete, då fungerar professionsstyrningen väldigt bra. Det ser vi till exempel i Finland.

Gunnel Colnerud önskar att lärarna, innan chockregleringen tog vid, hade fått mer tid för att utveckla sin professionalism och hitta formerna för en i vardagen fungerande yrkesetik. Hon formulerar det som att ”yrkesetiken uppmanar till att ingripa, skollagen kräver att man anmäler. Dessa handlingar utmanar olika moraliska kvaliteter. Ett ingripande sker i närhet och i direkt kontakt med kollegan. Handlingen kräver mod och övertygelse om att ett ingripande är moraliskt nödvändigt och att en förändring måste ske”.

– Lärarkåren har stannat för länge i ensamarbete och haft för lite kollegiala överväganden. Man var på gång med det när man skrev de etiska principerna, som kom i december 2001. Jag önskar att lärarna hade fått fortsätta med det arbetet. Att ha kollektiva normer hjälper den enskilde läraren att hitta en vettig, rimlig och helst också mycket bra åtgärd i olika situationer.

Hur går det att bryta juridifieringen och chockregleringen?

– Det är en svår fråga. Det blir rörigt att göra om allt igen, även om lärarna alltid blir utsatta för det. Från politiskt håll ska man undvika att gå in och styra lärarna – i så fall ska de styra lärarnas villkor till det bättre. Jag tror på att förändra Skolinspektionens uppdrag, eller i alla fall formulera det på ett annat sätt så att de ger skolorna och lärarna uppmuntran i hur de kan göra om de har problem, i stället för sanktioner eller bestraffningar.

Åsa Dahlberg är lärare på högstadiet i Bjurholm i Västerbotten, fackligt aktiv och en av två LR-representanter i Lärarnas yrkesetiska råd. Det finns två sidor av juridifieringen, enligt henne.

– På ett sätt har vi en skola som i dag ger lärarna större handlingskraft – vi har tillåtelse att till exempel tillfälligt omhänderta mobiltelefoner och att avvisa elever som stör från klassrummet. Det är också en typ av juridifiering; att vi har mer riktlinjer för att tydligare visa på handlingsutrymmet som en lärare har. På ett annat sätt har det vuxit fram en juridifiering kring skolan där det finns ett rätt och fel i nästan allt som ingår i en lärares arbete – och det undergräver tilliten till professionen. Det kommer ett stort antal stödmaterial och allmänna råd från Skolverket kring det ena och det andra. Vi har gått en lång utbildning och ibland kan jag tycka att det rör saker som vi ändå har med oss. Men det hänger samman med att förtroendet för skolan inte riktigt finns där, säger hon.

Att hantera etiska dilemman är en naturlig del av vardagen som lärare. I Lärarnas yrkesetiska råd har Åsa Dahlberg och de andra medlemmarna diskuterat faror med att gömma sig bakom juridiken och hur rädsla kan påverka en lärares agerande.

– Vi har till exempel pratat om det här med att be om ursäkt. I juridisk mening kan det faktiskt betyda att man erkänner att man har gjort fel, medan det ur ett yrkesetiskt perspektiv bottnar i reflektion över hur man hanterade en svår situation där det kanske inte fanns möjlighet att agera på något annat sätt. Vi behöver stärka lärarna i att ha den yrkesetiska kompassen i ryggen och att förebygga problem som kan dyka upp och påtala för skolledningen om förutsättningarna för ett professionellt agerande inte finns där.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Akut brist på modersmålslärare”

”Akut brist på modersmålslärare”

Modersmål

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. Det är vardagen för modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan. Samtidigt är de stolta lärare som vill arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Annons
Annons
Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lärarutbildning

I höst börjar de första årskullarna lärarstudenter som genomgått lämplighetstest.
– Vi är försiktigt positiva, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studentorganisation.

Annons
Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Skolk

Elevers frånvaro är dubbelt så stor som Skolinspektionen hävdar, enligt en ny rapport.
– Hög elevfrånvaro leder självklart till stress för lärarna som försöker ge alla elever bästa möjliga undervisning, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbrist

Bristen på utbildade lärare är större än någonsin, rapporterar Arbetsförmedlingen.
– Vi har i flera år påtalat yrkets sjunkande attraktivitet. Det här borde inte komma som någon nyhet för kommuner och friskolor, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Oenighet i HD om örfilad elev

Oenighet i HD om örfilad elev

Dom

En oenig Högsta domstolen dömde Svenljunga kommun till 5 000 kronor i skadestånd i ett uppmärksammat fall där en lärare örfilat en spottande sjuåring.
– Den här domen har ingen större påverkan, eftersom den inte var enhällig, säger Kristina Rollbäck, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Skolsatsning

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt:
En stor andel outbildade lärare.

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Arbetsmiljö

Sedan tre år arbetar Vretagymnasiet i Östergötland med heltidsmentorer. Nu följer två skolor i Linköpings kommun efter.
– Det är skönt att släppa utvecklingssamtal och föräldrakontakt och bara undervisa, säger Cecilia Andersson, lärare i svenska och historia.

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Löner

Nybro kommun har bestämt sig för ett eget lönelyft, för lärare som inte får del av det statliga.
– Vi vill behålla goda pedagoger och höga resultat, säger Christina Davidsson, kommunalråd (C).

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fjärrundervisning

Från den första augusti är det fritt fram för fjärrundervisning i modersmål, enligt ett nytt riksdagsbeslut.

Lärare filmade stökiga elever

Lärare filmade stökiga elever

Mobiler i skolan

Läraren ville ha bevis på elevernas uppträdande – men fick i stället en tillrättavisning. ”Det är oacceptabelt att filma sin klass.”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Intervju

Eleverna har lämnat skolan, fler och fler lärare och syvare går in i sommarlovet – och Åsa Fahlén har hunnit vara ordförande för Lärarnas Riksförbund i en månad. För Skolvärlden berättar hon om de viktigaste frågorna för henne att driva, hur läraryrket ska bli attraktivt och hur det känns att sluta undervisa.

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Undersökning

Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av skolans akuta lokalbrist. På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ny rapport

De som invandrat till Sverige före skolstart når gymnasiebehörighet i nästan samma utsträckning som inrikes födda. Det visar en ny rapport som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen.

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

It-strategin

Programmering blir en del av läroplanen. Skolbibliotekens roll ska stärkas. Det är de två stora nyheterna i de nya styrdokumenten, om regeringen antar Skolverkets förslag.

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Skolmorden

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Debatt

Vårt preliminära omdöme på de av Skolkommissionen föreslagna reformerna är att de för närvarande inte når målen för betyget E, skriver sju lärare på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

Kommentera
Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Replik

Skolkommissionen fick knappt ett E i betyg i en debattartikel av sju gymnasielärare. Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund och en av ledamöterna i Skolkommissionen svarar i en replik: Efter "avslutad kurs" utgår jag från att betyget blir bättre.

Kommentera
Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Lärarbristen

Malmö och Lindesberg uppmanar nyblivna studenter att söka jobb på skolor. ”Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO-basen pekar ut ny stridsfråga

LO tänker lägga sig i skoldebatten mer framöver.
– Vi har varit alldeles för tysta och passiva vad gäller förfallet i den svenska skolan, säger nyss omvalda ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Utbildningspolitik

Det är halvtid för regeringens skolpolitik – och flera av målen i regeringsförklaringen är uppfyllda. Men i frågan om att begränsa vinsterna för friskolorna är det dödläge.

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Arbetsmiljö

Respekt mellan lärare och elever är temat för en ny undersökning. Den visar att många elever tycker respekten mellan lärare och elever brister. Lärarna – de tycker tvärt om.
– Som lärare är det lätt att skylla på föräldrarna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Även kommuner måste få driva resursskolor

Även kommuner måste få driva resursskolor

Debatt

Skolinspektionen anser att det bryter mot skollagen att kommuner anordnar resursskolor. Det märkliga är att fristående huvudmän får göra det. Lagen bör ändras för att vi ska få en likvärdig skola av hög kvalitet för alla, skriver Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kommentera
"Försteläraridén är feltänkt"

"Försteläraridén är feltänkt"

Kritik

Det duger inte att analysera skolan som en helhet och sedan behandla den med patentlösningar.
– "Den svenska skolan" finns inte, däremot finns det 6 000 grund- och gymnasieskolor som alla fungerar olika bra, säger organisationsforskaren Jan Löwstedt.

Stor ökning av hot om böter för skolor

Stor ökning av hot om böter för skolor

Inspektion

Skolinspektionen har delat ut 146 förelägganden om vite bara sedan den 1 januari 2015 – en mångdubbling jämfört med föregående år.

Så skapar du punk i klassrummet

Så skapar du punk i klassrummet

Lärmiljö

En fungerande och effektiv återkoppling – till eleverna men också från eleverna – är en av nycklarna till att skapa en bra lärmiljö. Och det finns gott om enkel teknik till din hjälp, tipsar Johan Eriksson, SO-lärare och ”Årets skolpunkare”.

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Skolk

18 000 svenska elever var under höstterminen hemma från skolan upprepade gånger utan giltiga skäl. 1 700 elever var helt frånvarande under en månads tid eller mer, visar en rapport från Skolinspektionen.

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Lärarlunch

”Årets lärare” gav utbildningsminister Gustav Fridolin saker att tänka på under semestern, när de lunchade på utbildningsdepartementet.
– Känslan av att inte räcka till är lite stor ibland, säger Johanna Åkerfeldt, utsedd till "Årets lärare".
 

Academedia tillbaka på börsen

Academedia tillbaka på börsen

Friskolor

Idag tar Academedia klivet tillbaka in på börsen.
– Risken finns att vi får mer kortsiktig styrning, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud för Academedia.

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Debatt

Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om betyg: Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning.

Kommentera
Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Lärarutbildning

Pernilla Andersson utbildar sig till lärare vid Luleå tekniska universitet. Hon började studierna efter att hon hade fyllt 50 år.
– Åldern är bara en siffra. Det är verkligen mitt drömjobb, säger hon.

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Skolkonkurrens

Kritik mot skolan som låter elever rekrytera kompisar till skolan mot löfte om en egen smartphone.
"Missvisande och orättvis kritik" säger skolchefen till Skolvärlden.

Mindre stress utan mentorskap

Mindre stress utan mentorskap

Arbetsmiljö

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Arbetstid

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor

En ny forskningsrapport visar att friskolor etablerar sig på platser i bägge ändar av den socioekonomiska skalan. I områden med många högutbildade – och i utsatta områden. 

Hot och våld mot lärare
9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

Våld och hot

Över 90 procent av lärarstudenterna tycker inte att de fått tillräcklig handledning och utbildning i att hantera hot och våld i skolan, visar Skolvärldens undersökning.

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

Lärarutbildning

Fredrik Stillerud har ett år kvar på sin lärarutbildning.
– Jag önskar att vi skulle få med oss mer verktyg från lärarutbildningen vad gäller hantering av konflikter. Nu handlar det mest om mobbning och psykisk ohälsa, säger han.

Studenternas kommentarer om utbildning i att hantera hot och våld

Lärarutbildning

”Hot från elever nämns inte och är heller inte populärt att ta upp.” Läs studenternas kommentarer om att de inte får utbildning i att hantera våld och hot.

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

Elevvåld

En 17-årig pojke som hotade och pressade en annan elev på pengar stängdes av från sin gymnasieskola i Stockholm. Men det var fel, slår förvaltningsrätten fast i en dom.
– Det blir svårt att göra akuta avstängningar om den här domen slås fast. I så fall måste lagstiftningen ändras, säger Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Sekretess

Medan hemadresser och telefonnummer blir sekretessbelagda, riskerar lärares mejladresser att bli offentliga.

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Gymnasieutredningen

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Replik

Vinster i skolan bör återinvesteras, men aktie- och riskkapitalbolag bör överhuvudtaget inte användas som driftsformer för skolverksamhet, skriver debattörerna.

Kommentera
Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Lärarpris

Matte- och NO-läraren Camilla Askebäck Diaz är utsedd till Sveriges bästa lärare 2016.
– Mina elever ska lära sig att lära. Vad som än kastas åt dem i framtiden så ska de ha en strategi för att ta sig an saker som de inte vet någonting om, säger hon.

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Lovskolor

Moderaterna satsar hårt på att profilera sig som skolparti. I sitt sommartal sa partiledaren Anna Kinberg Batra att M vill införa ett aktivt skolval och obligatoriska lovskolor i landets samtliga kommuner.

Hot och våld mot lärare
Var femte student har funderat på att hoppa av på grund av våld

Var femte student har funderat på att hoppa av på grund av våld

Våld mot lärare

Nästan var femte lärarstudent har funderat på att hoppa av på grund av förekomsten av våld och hot i skolans värld. 
Många har själva blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier redan under sin VFU, visar en ny undersökning som Skolvärlden gjort.
– Det är en katastrof, speciellt med tanke på hur svårt många skolor har att hitta nya lärare, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Sandra, 23: ”När det var som värst grät jag hela vägen hem"

Sandra, 23: ”När det var som värst grät jag hela vägen hem"

Avhopp

Sandra Thorsson beskriver vikariejobbet som att bli mobbad. Elever som hotar, daskar henne i ändan, vägrar delta och ägnar sig åt maktspel. Nu har hon fått nog.
– Det är inte värt det. Jag gillar att undervisa men det kostar för mycket.

Fridolin om siffrorna: ”Fruktansvärt”

Fridolin om siffrorna: ”Fruktansvärt”

Lärarbrist

Utbildningsminister Gustav Fridolin reagerar starkt på Skolvärldens undersökning, som visar att över 15 procent av lärarstudenterna blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier redan under sin VFU.
– Fruktansvärda siffror, säger han.

Christina stöttar oroliga studenter: ”Det är värt det”

Lärarstöd

Lärarstudenterna tvekar ibland när de ser låg- och mellanstadieläraren Christina Nyströms arbetsmiljö.
– Jag brukar säga att det finns många jobbiga situationer, men att det är värt det, säger hon.

Lärarstudenternas röster om hot och våld

Lärarstudenternas röster om hot och våld

"Attackerades och slogs ner av elev under VFU:n i oktober 2015. Fick själv göra polis­anmälan mot eleven." Läs lärarstudenternas svar på Skolvärldens enkät.

"Sluta skyll på rektorerna"

"Sluta skyll på rektorerna"

Skolledning

Börja samarbeta och sluta med beskyllningar. Det är receptet för en tryggare skolmiljö, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund.
– Vi kan inte leta syndabockar, det leder inte till att fler söker sig till skolan, säger han.

Hyllade rektorn: Måste visa var gränserna går

Hyllade rektorn: Måste visa var gränserna går

Skolledare

Hur stoppar man egentligen hoten mot lärarna? Petra Karlsson, biträdande rektor på Polhemskolan i Lund, tror att man kan få en tryggare skolmiljö genom att öka kommunikationen och samarbetet med lärarna.

Fördubbling av antalet lärare över 67 år

Fördubbling av antalet lärare över 67 år

Lärarbristen

En generell dispens för pensionerade lärare ska hjälpa till att lösa lärarbristen i Malmö stad.
På ett år har antalet lärare över 67 år mer än fördubblats.

Sigrid, 75: Jag har arbetat heltid sedan pensionen

Sigrid, 75: Jag har arbetat heltid sedan pensionen

Lärarbristen

Vore det inte för de pensionerade lärarna skulle lärarbristen vara än mer akut.
– Jag har i princip arbetat heltid sedan jag gick i pension, säger 75-åriga Sigrid Stiernströmer.

Lärarna behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete

Lärarna behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete

Debatt

Världen är i gungning. Värderingar sätts på prov. Även om det i slutändan är lärares enskilda ansvar behövs tydliga direktiv från nationella instanser för att uppnå likvärdighet i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera
Academedia slår ifrån sig ministerns kritik

Academedia slår ifrån sig ministerns kritik

Skolmarknad

Skolkoncernen Academedias förväntade kliv in på börsen kritiseras hårt av Gymnasieminister Aida Hadzialic som kallar det ”stötande”.
– Det där är politiska uttalanden, de har inte med verkligheten att göra, säger Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.

Så ska studieron säkras: Skärpta krav på lärarna

Studiero

Det vanligaste hotet mot studiero i klassrummet är inte en stökig elev – utan en sysslolös. Skolinspektionens nya granskning av studiero i klassrummet skärper kraven på lärarna.

Därför är fler lärare sjuka på jobbet

Därför är fler lärare sjuka på jobbet

Arbetsmiljö

Fler svenskar blir sjuka på jobbet. Inom utbildningssektorn är organisatoriska och sociala faktorer de absolut vanligaste orsakerna till arbetssjukdom.

Annons
Annons
Annons