Annons
Bild 1/2
Bild 2/2

En av tre rädd för anmälan

Publicerad 22 april 2015

Fakta

Hela undersökningen

Här hittar du samtliga frågor och resultat i undersökningen av lärarnas oro för att bli oskyldigt anmäld av förälder eller elev. 

Hämta dokument

Relaterat

Var tredje svensk lärare känner oro för att bli anmäld av en elev eller en förälder. Ännu fler har blivit hotade med anmälan, visar en ny undersökning som Skolvärlden har gjort. Vad får det för konsekvenser när det finns nya instanser som skärskådar och dömer en lärares agerande? Skolvärlden har granskat juridifieringen av läraryrket.

"Juridifiering är att samhällsproblem i allt större grad beskrivs i rättsliga termer och att deras lösning söks i lagstiftningen. Juridifieringen är ett bekymmer. Eftersom juridiken ofta är teknisk, reducerar juridifieringen viktiga samhällsdiskussioner till debatter om teknik, mellan människor som inte är fullt insatta i hur tekniken fungerar.”

Orden kommer från Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han beskriver hur det gradvis har skett en ansvarsförflyttning i samhället, från privatpersoner till politiker och vidare till domstolar och myndigheter.

– Vi ser en anmälningskultur och att det som tidigare sågs som politiska eller moraliska frågor har blivit juridiska frågor. Inom skolvärlden ser vi att rektorer och lärare kan dras inför rätta, säger han.

Mårten Schultz kallar juridifieringen för ”en enormt svår fråga” – som inte är svartvit.

– Det finns mycket bra i juridikens värld så det är inte säkert att det här bara är en dålig utveckling. Skolan kan inte vara en ansvarsfri zon, till exempel vad gäller våld. Men juridiken är trögrörlig och processer tar tid. Det finns också en risk att de verktyg som finns missbrukas och att människor anmäler saker som de inte borde. Det måste vara svårt att som lärare ha ett ansvarsområde som sträcker sig utanför skolmiljön och skoltiden, säger han och tar som exempel i vilken utsträckning det kan förväntas att lärare ska ha koll på vad elever skriver på sociala medier.

Det senaste decenniet har det införts nya lagskrivningar och tillkommit myndigheter som granskar och kontrollerar skolan – och därmed lärarna. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet inrättades 2008 och sedan dess har antalet anmälningar stadigt ökat år för år, till över 3 700 i fjol.

Skollagen från 2011 har nya paragrafer om läraryrkets utövande. Dessutom kontrolleras resultat och måluppfyllelse skola för skola, inte minst via de nationella proven.

I och med lärarlegitimationen infördes ytterligare en instans, Lärarnas ansvarsnämnd, där Lars Dirke är ordförande.

– Om vi har ett system med en lärarlegitimation måste vi också ha en säkerhetsventil för att kunna ingripa mot legitimationen vid allvarliga missförhållanden. Det är därför nämnden finns. Det är inget allmänt etiskt organ som uttalar sig om hur lärare ska uppträda i olika situationer, utan det handlar om att bedöma en viss lärares specifika uppträdande och se om det är så klandervärt att man bör få en varning eller inte bör ha lärarlegitimation. Det är undantagsfallen vi har att bedöma, säger Lars Dirke.

Det är Skolinspektionen som avgör vilka ärenden som ska föras vidare till ansvarsnämnden, som under sina tre år hittills bara fattat sju beslut. Ytterligare tre ärenden är under handläggning.

– Jag trodde från början att vi skulle ha många fler ärenden. Att det inte blivit så beror säkerligen på att Skolinspektionen sorterar bort väldigt mycket. Det är svårt att veta i vilken utsträckning det kommer att öka när systemet med lärarlegitimation får fullt genomslag. Men i det stora hela är det ett gott betyg till lärarkåren. Vi har inte haft så många fall och i flera av dem har vi valt att inte vidta några åtgärder. Eftersom det varit så få ärenden har vi inte så väldigt mycket fast praxis, säger Dirke.

I november 2013 hände något som fick pedagogikprofessor Gunnel Colnerud att känna att kontrollkraven på den svenska skolan började anta absurda proportioner. Då fick Skolinspektionen kritik av en annan myndighet, Riksrevisionen, för att inte vara tillräckligt effektiva i sin granskning av undervisningens kvalitet.

Eftersom skollagen inte specificerar vad som är en god undervisning borde regeringen konkretisera det, så att Skolinspektionen kan göra en bedömning, menade Riksrevisionen.

– Det går aldrig att detaljstyra en lärare. Det finns inga standardiserade lösningar som passar alla händelser som sker i ett klassrum – det faller på sin egen orimlighet. Det finns saker som måste fastställas i lag, som har med rättigheter och grova misstag att göra. Men inte detaljerna. Det är en professionell fråga att avgöra. Det går inte att föreskriva allt med hjälp av lagar, säger Gunnel Colnerud och fortsätter:

– Skolan är ett öppet, socialt system, där det händer massor med oförutsägbara saker och där lärarens omdöme är avgörande. Lärare ska genom studier, erfarenhet och diskussioner skaffa sig en uppfattning om vad som är rimligt att göra i olika situationer.

Enligt Gunnel Colneruds beskrivning påbörjades på 1990-talet en chockprofessionalisering av läraryrket, när läroplanen blev tunnare och lärarna friare att tolka mål och planera sitt eget arbete. När alliansregeringen tillträdde 2006 följde en chockreglering, när skolan skulle ”styras upp”.

– Det är rätt radikala grepp, båda två. Det första var lite väl optimistiskt, att genom att säga att lärarna är en profession så skulle de helt plötsligt bli det och ta ansvar samtidigt som de blev avlövade det de hade lärt sig tidigare. De var inte förberedda. Men sedan – när de började hitta formerna för hur de kunde ta ansvar för olika saker inom professionen – då kom regleringen i stället.

Gunnel Colnerud menar att det är en politisk panik över de vikande resultaten som till stor del ligger bakom den uppskruvade kontrollen av den svenska skolan.

– Jag tror inte att man hade brytt sig om att göra så många ingrepp annars. Det är min hypotes.

Den nya skollagen från 2011 har gjort juridik av mellanmänskliga relationer och av frågor som tidigare ansågs tillhöra det pedagogiska området, där lärarens ansvar var självklart, säger Gunnel Colnerud. Att ovanpå det ha kontrollinstanser som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet spetsar till situationen ytterligare, anser hon.

– Nu är det jurister som i efterhand ska avgöra om lärarens åtgärd var bra eller inte. Jag uppfattar det som ett sätt att deprofessionalisera yrkeskåren.

Lärarna som yrkesgrupp är inte utan skuld i utvecklingen, påpekar Colnerud:

– Ibland har jag faktiskt varit lite förvånad över hur mycket man har ropat på regler. Den förra regeringen var inte sen att tillgodose det. Kanske är det för att lärare vill slippa diskutera, motivera och argumentera och i stället kunna säga ”det här är det som gäller”. Det är bekvämt – man är inte ansvarig för regler som någon annan har bestämt. Men det finns fortfarande ett stort utrymme i den vardagliga praktiken, där det är lärarens omdöme som avgör vad som är tillåtet och inte och hur arbetet ska ledas.

Professor Colnerud är verksam vid Linköpings universitet och har 20 års erfarenhet av forskning om lärares yrkesetiska dilemman. Hon är noga med att poängtera att skolan inte kan vara fri från lagstiftning och säger att det är en självklarhet att elever måste skyddas mot lärares etiska övertramp. Att lärare tvekar inför att reagera och agera mot kollegors övertramp kan också ha bidragit till juridifieringen, menar hon.

– En stor del av min forskning har fått till följd att jag kritiserat lärarna för att de inte har ingripit och protesterat mot sina kollegor. Det kanske de fortfarande inte skulle ha gjort – och då är ju ett anmälningsförfarande det enda som återstår. Men jag tycker att man kunde ha gjort som i andra professioner, som läkare, psykologer och advokater, som har ett etiskt råd som tar emot anmälningarna. Då hade det varit lärare som utredde och avgjorde frågorna. Det behövs en överenskommelse lärare emellan för att förhindra, påtala och ingripa för att skydda eleverna i dessa fall.

Enligt Gunnel Colnerud är det i dag inte lärarprofessionen som äger frågan om att korrigera kollegor som behandlar elever illa. Ansvaret vilar istället på juridiska instanser. Hon beskriver det som att ”problem har flyttats bort från professionen till ledningen för skola och kommunen, som kan bli skyldig att betala skadestånd till eleven”.

– Om en lärare säger till på skarpen till en elev att han ska sätta sig istället för att gå runt och störa – då kan det anses vara kränkande och så blir det en anmälningsfråga av det. Men man måste kunna särskilja det som verkligen är allvarliga frågor och det som hör till ledarskapet och skolplikten.

Det är en olycklig utveckling om lärare och rektorer börjar granska sina handlingar utifrån om de riskerar att bli anmälda i stället för att göra det de tror är bäst, menar Colnerud. Det får konsekvenser, både i den dagliga skolverksamheten och för yrkesrollernas utveckling på sikt.

– Att vara kontrollerad och ha en makt över sig påverkar naturligtvis. Lärarnas administrativa börda är också ett uttryck för kontroll. De ska redovisa vad de gör och hur det går.

Anmälningsrädslan är i högsta grad närvarande i den svenska lärarkåren, visar en färsk undersökning som Skolvärlden gjort bland nära 1 300 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Hos 45 procent av de medverkande har oron att bli anmäld av elever eller föräldrar ökat de senaste två åren. 38 procent av lärarna har blivit hotade med anmälan och nästan lika många känner oro för att bli det.

Undersökningen visar också att nära en fjärdedel har tvekat att ingripa i ordningssituationer på skolan – som bråk mellan elever – av rädsla för att bli anmälda. Och 44 procent har avstått från vissa lektionsmoment, som laborationer eller utomhusaktiviteter, på grund av att det kan utgöra en förhöjd risk för eleverna.

Resultaten sammanfaller med det forskare vid Linnéuniversitetet såg när de för ett par år sedan undersökte hur lärare förhåller sig till risker och vilka konsekvenser det får. Studien, som involverade 500 lärare och förskollärare i Kalmar kommun, visade att det didaktiska rummet krympt på grund av risktänkandet. Detta påverkade också lärarnas agerande i olika situationer.

– Många av lärarna sa att de i dag avstår från att göra saker som de gjort tidigare. Rädslan över att till exempel bli anmäld överväger de pedagogiska vinsterna, har Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, tidigare sagt till Skolvärlden.

Enligt honom hänger detta ihop med vår tids granskningssamhälle, där kraven på insyn är höga. Att relationen mellan föräldrar och skola har förändrats bidrar också. Inte minst ökar det tiden som läggs på att dokumentera vad man gjort och vad man kommit överens om.

– Vi kallar det för en försäkringsstrategi. Det finns naturligtvis dokumentation som är bra och som fyller en pedagogisk funktion. Men det finns också ett slags dokumentation som lärarna gör ”för att ha ryggen fri”, som de sa. Många lärare har en rädsla för att i framtiden kritiseras för olika tillkortakommanden och då har man dokumentation som bevis.

En del föräldrar upplevs vara ute efter att sätta dit lärare – som reagerar med att bli extra försiktiga.

– Lärare är och har alltid varit noga med säkerhet. Det som har förändrats är att man nu också är rädd för att bli anmäld eller uthängd i media till exempel, säger Per Lindqvist.

Skolinspektionens rättschef Marie Axelsson bekräftar att intresset från medier vad gäller anmälningar är stort.

– Många begär ut handlingar. Vi vinnlägger oss om att namnet på den enskilde läraren inte lämnas ut. Innan vi vet vad som kommer hända finns det inget allmänintresse i det. Vi försöker skydda den enskilde läraren så långt som möjligt, säger hon.

Marie Axelsson konstaterar att det ”i dag finns gott om möjligheter att anmäla en lärare”:

– Man kan bli anmäld till polisen, till JO, till huvudmannens klagomålshantering och även till Skolinspektionen.

Är det för enkelt att anmäla en lärare?

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Då pratar jag utifrån systemet som gäller Skolinspektionen. När vi har ett legitimationssystem måste vi kunna pröva om det är riktigt att en lärare har en legitimation, säger hon och tillägger:

– Systemet med att kunna bli anmäld till Skolinspektionen är förhållandevis nytt och jag förstår att det känns ovant. Däremot är det synd om lärare känner rädsla. Vår utredning på Skolinspektionen syftar till att hitta de lärare som är olämpliga eller oskickliga att bedriva undervisning. Vi involverar naturligtvis läraren i det, som en part i vårt ärende.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund, tycker att det är bekymmersamt om vi får en skola som är ifrågasatt och inte har politikers och övriga samhällets förtroende, utan ska ”fixas till” via lagar.

– Det är en glidning som vi kunnat se över tid. När en institution som skolan tappar i förtroende så försöker man styra upp det med lagstyrning. I dag har vi en inspektion som bara letar fel. Det finns många brister vi måste lyfta fram, men vi måste också ge en bild av att skolan är framgångsrik och lyckas. Annars kommer det att fortsätta.

Att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare detaljstyra skolan via lagstiftning ser Matz Nilsson som ”helt fel väg att gå”.

– Det vore att få en skola som stagnerar i alla dess former. Att låta barnen komma ut och uppleva saker utanför skolan är ett jättestort ansvar i lagskrivningen i dag, och då kanske man stannar med barnen på förskolan och skolan. Konsekvenserna av den här utvecklingen blir en väldigt instrumentell skola, där lärare och skolledare är mer noga med att följa lagen och göra rätt, i stället för att ta egna initiativ. Det blir en hämmad profession, säger han och fortsätter:

– Att öka förtroendet för professionerna skolledare och lärare är något vi driver hårt. Vi vill vända utvecklingen och ha mindre lagreglering och mer av ökat förtroende och förståelse för att skolan är livsnödvändig och att professionen klarar sitt uppdrag.

För att nå dit krävs, enligt Matz Nilsson, en rad saker:

• Ett aktivt, professionellt ledarskap från skolledarhåll.

• En aktiv och professionell dialog från lärarna vad gäller elevernas utveckling. Dialogen mellan samhälle och skola ska vara öppen och föräldrar ska ha goda möjligheter att få information om hur det går för deras barn i skolan.

• Tillit från huvudmännen – de måste visa att de litar på skolan.

– I Stockholms stad kan en rektor få mellan 50 och 100 mejl om dagen från föräldrar som vill påverka skolan i olika former; scheman, provtillfällen, ledigheter och annat. Det är en ohållbar situation. Vi måste få tillbaka att skolan backas upp av samhället som en viktig institution som man har tillit till. Skapar vi tillit och får ett självförtroende igen – då vet vi att skolan kommer att lyfta. Det är inte lagarna som kommer att lösa det, utan professionen.

Finns det några länder där man inte ser samma utveckling av ökad juridifiering?

– Det land vi alltid pratar om är Finland. Där är betyg och nationella prov professionens ansvar. I slutet av 80-talet och början av 90-talet hade vi också den positiva auktoriteten i skolan, men sedan dess har det ebbat ut mer och mer.

Hur påverkas förhållandet mellan rektor och lärare om det blir en rädslans kultur av att göra fel?

– Vi ser att lagskrivningen i dag innebär att förhållandet och dialogen blir mer formella. Det är livsnödvändigt att man stöttar varandra, men jag tror att många lärare kan känna sig ifrågasatta av skolledningen och skolledningen ifrågasatt av politikerna, när man får anmälningar i olika frågor. Anmälningarna blir mediala och det förstärker bilden av att skolan inte är en fungerande institution, men anmälningarna är ju inte representativa för hela verksamheten, säger Matz Nilsson.

Juridifieringen av skolans normer och ”chockregleringen” hänger även ihop med hur skolan styrs, konstaterar Gunnel Colnerud, som skrivit om frågan i den norska vetenskapliga tidskriften ”Etikk i praksis”:

”Förvaltningsstyrning, den styrning som politiker utövar över professioners yrkesutövande, sker genom lagar och förordningar. Den skiljer sig från professionsstyrning som vilar på utbildning, vetenskap och etik. Om professionsstyrning råder, genomför de professionella sina uppgifter och löser problem utifrån arbetets övergripande samhällsuppgift och innehåll med stöd av sin kompetens och yrkesetik. Som kontrast till den tidigare nämnda chockprofessionaliseringen kan man säga att förvaltningsstyrningen har medfört en chockreglering under de senaste åren.”

Niklas Stenlås, docent i historia vid Uppsala universitet, har studerat det han kallar avprofessionaliseringen av läraryrket. Han säger att New Public Management, NPM, spelar stor roll i det sammanhanget.

NPM är ett sammanfattningsbegrepp för styrnings- och ledningsmetoder hämtade från näringslivet, som gjorde sitt intåg i den svenska offentliga sektorn på 1980-talet. Syftet är att göra skola, vård och andra offentliga finansierade verksamheter lika effektiva som privata företag.

– New Public Management har vuxit fram eftersom det har funnits krav på att skattebetalarna ska få valuta för sina skattepengar och kunna se vad de går till. Man styr genom uppföljning. Ska man vara kritisk så kan man säga att man styr post factum. Man delar ut pengar och är inte så noga med hur de ska användas och följer upp efteråt i stället. I NPM ingår att man försöker inrätta ett nytt ledarskikt, mellan de professionella och huvudmännen. Det är det jag sett som ett problem för läraryrket, att det kommer en ny grupp personer som ska styra verksamheten utan att förstå den och utan att vara lärare, förklarar Niklas Stenlås, som ingår i en grupp forskare som fått pengar från Riksbankens jubileumsfond för att i ett nytt treårigt projekt undersöka hur olika skolreformer påverkat lärarnas professionella praktik och själva kärnan i läraryrket.

Hur går det att styra skolan smartare, tror du?

– Min lösning är att ha så höga krav som möjligt på lärarutbildningen och samtidigt överlämna så stor självständighet som möjligt åt lärarna. Men det går stick i stäv med utvecklingen i dag. Det blir starkare och starkare krav på att all offentlig verksamhet ska vara uppföljningsbar. Jag tror att det har att göra med att det kommit in en ny grupp administratörer som kräver det, säger han och tillägger:

– Har man välutbildade, skickliga lärare med en hög grad av självständighet och inflytande över sitt eget arbete, då fungerar professionsstyrningen väldigt bra. Det ser vi till exempel i Finland.

Gunnel Colnerud önskar att lärarna, innan chockregleringen tog vid, hade fått mer tid för att utveckla sin professionalism och hitta formerna för en i vardagen fungerande yrkesetik. Hon formulerar det som att ”yrkesetiken uppmanar till att ingripa, skollagen kräver att man anmäler. Dessa handlingar utmanar olika moraliska kvaliteter. Ett ingripande sker i närhet och i direkt kontakt med kollegan. Handlingen kräver mod och övertygelse om att ett ingripande är moraliskt nödvändigt och att en förändring måste ske”.

– Lärarkåren har stannat för länge i ensamarbete och haft för lite kollegiala överväganden. Man var på gång med det när man skrev de etiska principerna, som kom i december 2001. Jag önskar att lärarna hade fått fortsätta med det arbetet. Att ha kollektiva normer hjälper den enskilde läraren att hitta en vettig, rimlig och helst också mycket bra åtgärd i olika situationer.

Hur går det att bryta juridifieringen och chockregleringen?

– Det är en svår fråga. Det blir rörigt att göra om allt igen, även om lärarna alltid blir utsatta för det. Från politiskt håll ska man undvika att gå in och styra lärarna – i så fall ska de styra lärarnas villkor till det bättre. Jag tror på att förändra Skolinspektionens uppdrag, eller i alla fall formulera det på ett annat sätt så att de ger skolorna och lärarna uppmuntran i hur de kan göra om de har problem, i stället för sanktioner eller bestraffningar.

Åsa Dahlberg är lärare på högstadiet i Bjurholm i Västerbotten, fackligt aktiv och en av två LR-representanter i Lärarnas yrkesetiska råd. Det finns två sidor av juridifieringen, enligt henne.

– På ett sätt har vi en skola som i dag ger lärarna större handlingskraft – vi har tillåtelse att till exempel tillfälligt omhänderta mobiltelefoner och att avvisa elever som stör från klassrummet. Det är också en typ av juridifiering; att vi har mer riktlinjer för att tydligare visa på handlingsutrymmet som en lärare har. På ett annat sätt har det vuxit fram en juridifiering kring skolan där det finns ett rätt och fel i nästan allt som ingår i en lärares arbete – och det undergräver tilliten till professionen. Det kommer ett stort antal stödmaterial och allmänna råd från Skolverket kring det ena och det andra. Vi har gått en lång utbildning och ibland kan jag tycka att det rör saker som vi ändå har med oss. Men det hänger samman med att förtroendet för skolan inte riktigt finns där, säger hon.

Att hantera etiska dilemman är en naturlig del av vardagen som lärare. I Lärarnas yrkesetiska råd har Åsa Dahlberg och de andra medlemmarna diskuterat faror med att gömma sig bakom juridiken och hur rädsla kan påverka en lärares agerande.

– Vi har till exempel pratat om det här med att be om ursäkt. I juridisk mening kan det faktiskt betyda att man erkänner att man har gjort fel, medan det ur ett yrkesetiskt perspektiv bottnar i reflektion över hur man hanterade en svår situation där det kanske inte fanns möjlighet att agera på något annat sätt. Vi behöver stärka lärarna i att ha den yrkesetiska kompassen i ryggen och att förebygga problem som kan dyka upp och påtala för skolledningen om förutsättningarna för ett professionellt agerande inte finns där.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkes-EM

Just nu pågår yrkes-EM i Göteborg inför storpublik. Bland alla 40 000 besökare finns lärarna Carl-Eric Spång och Andreas Markstedt på plats för att som domare avgöra vilka som kniper medaljerna. 
– Vi har världens bästa jobb, säger Carl-Eric Spång.

Annons
Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Undervisning

På Naverlönnskolan i Svedala tar eleverna ibland över klassrummet för att undervisa sina klasskompisar.
– Ambitionsnivån har höjts enormt och eleverna har fått ytterligare ett dragplåster för att höja sin kunskapsnivå, säger initiativtagaren Lars Ralevski, lärare i NO och matte. 

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Skolschema

Transport- och fordonstekniska gymnasiet i Stockholm slopade det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar.
Det unika arbetssättet ger både bättre resultat och effektivare användande av tiden.

Annons
Annons
Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

Annons
"Dåliga förutsättningar för läsning"

"Dåliga förutsättningar för läsning"

Yrkesutbildning

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

Timss
Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss

Timss-undersökningen visar att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar, men det är svårt att locka och behålla rutinerade lärare till de skolor där behoven är störst.
– I Göteborg är situationen desperat, menar Gunnar Valinder, vid LR.

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Timss

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

 

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Timss 2015

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Timss 2015

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Särskilt stöd

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Timss 2015

Den senaste Timss-undersökningen visar att svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i naturvetenskap och matematik.
Ett betydande erkännande för lärarna, menar matematikläraren Mia Kempe.
– Det är viktigt för oss att de positiva sifforna kommer fram, annars känns det bara som att vi jobbar i motvind, säger hon.

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisa

Mer tid för lärare att vara lärare. Det är skolforskaren Daniel Petterssons recept för att höja det svenska Pisa-resultatet. Med en vecka kvar tills domen faller vill han också passa på att lugna lärarkåren.

”Inför syv redan på lågstadiet”

”Inför syv redan på lågstadiet”

Syv

Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning.
Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Nyanlända

Efter massiv kritik från landets lärare backar regeringen.
Nu har regeringen kommit överens om en lagändring som ger ensamkommande flyktingbarn, som riskerat utvisning när de fyllt 18 år, rätt att stanna om de studerar på gymnasiet. 

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Syv

Det råder en enorm brist på studie- och yrkesvägledare.
Just nu saknar alla grundskolorna på Gotland en behörig syv:are.
– Min största rädsla och oro är att vi som är inne och jobbar ska gå på knäna, säger Carina Levander, studie- och yrkesvägledare vid Wisbygymnasiet Norr och IM-SPR.

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Undersökning

Matematiklyftet gillas bland lärarna. Större trygghet och bättre självförtroende i yrkesrollen är några av effekterna enligt Skolverkets undersökning.

Lärare tjänar mer än rektorer

Lärare tjänar mer än rektorer

Lön

Satsningen på karriärtjänster och lärarlönelyft har gjort att allt fler lärare nu får mer i lön.
Nästan 30 lärare i Falkenberg tjänar i dag mer än ett par av rektorerna. 

Smutskastning förstör skoldebatten

Smutskastning förstör skoldebatten

Debatt

”Per Kornhalls blogginlägg visar tydligt vilken lös grund hans idéer bygger på – och på den låga nivå han tyvärr har valt att lägga sig”, skriver Gabriel Heller Sahlgren som replik.

Kommentera
Fler vägar in ska rädda läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Läsförståelse

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Mobbing

På Viskaforsskolan hade man stora problem med konflikter på internet.
Till slut fick rektorn Anette Lundgren nog och avbröt lektionerna –  för att prata med eleverna om nätetik.
– Någonstans måste vi sätta ner foten. Det får vara bra nu, säger hon.

Utvisningshoten pressar lärarna

Utvisningshoten pressar lärarna

Nyanlända 

Flera nyanlända elever väntas inom kort få utvisningsbeslut och många lärare vittnar om en nästintill hopplös situation.
– Detta hamnar i knät på personalen och skapar en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden, säger Catharina Pålsson, rektor på Vuxenutbildningen i Höör.

Har Kornhall läst vår rapport?

Har Kornhall läst vår rapport?

Replik

”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Kommentera
”De drar undan mattan för hela analysen”

”De drar undan mattan för hela analysen”

Slutreplik

Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel”, skriver Per Kornhall i en slutreplik.

Kommentera
Så lyfter de undervisning för nyanlända

Så lyfter de undervisning för nyanlända

Nyanlända

Digitala verktyg ger både lärare och elever nya möjligheter. Det menar Anna Kaya och Hülya Basaran, som fick Guldäpple-juryns särskilda pris för sin digitalt präglade undervisning av nyanlända elever.

Betygsinflationen
Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Granskning

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F, säger läraren Niclas Wahlgren.

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Nationella prov

Ett sätt att hejda betygsinflationen är att skrota de nationella proven i dess nuvarande form. 
– Syftet med dem oklart. De borde ersättas av något nytt, kräver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Betygsinflation

Betygsinflationen är politiskt en het fråga. Gymnasieminister Anna Ekström (S) öppnar för att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill rätta de nationella proven centralt för en likvärdig bedömning.

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Motion

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken mot förslaget om mer rörelse i skolan.
– Det står redan i dag läroplanen att skolan ska sträva efter mer daglig rörelse hos eleverna. Hur det ska göras, det ska vi politiker inte bestämma.

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

Kritik

Lärare och rektorer ansvarar för elevernas hälsa dygnet runt sju dagar i veckan. Det är en tolkning av Skolinspektionens rapport om skolans arbete mot kränkningar på nätet.

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Betyg i åk 6

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Betyg

Nyttan av tidiga betyg är ifrågasatt från forskarhåll. En av dem som tvivlar är pedagogik-professorn Christian Lundahl. 

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Kritik 

Gustav Fridolin vill att elever ska motionera mer – under vanliga lektioner.
– Ett klockrent exempel på att inte förstå hur lärarvardagen ser ut, säger läraren Mikael Bruér.

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Lärarpoddar

Antalet poddar om skolan har ökat kraftigt under de senaste två åren. Nätet vimlar av samtal, diskussioner, reportage och funderingar om skolan och lärarens roll. Skolvärlden guidar dig igenom några av dem.

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har på sina håll lett till infekterad stämning och lärare som säger upp sig. På fredagen träffades regering, fack och arbetsgivare för att utvärdera.
– Arbetsgivarna måste ta de besvikna lärarna på allvar, säger LR:s Svante Tideman.

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Nya siffror

Färsk statistik från Skolverket visar att antalet elever som går gymnasiets språkintroduktionsprogram har ökat med 77 procent, från 18 700 elever förra läsåret till 33 100 det här läsåret. 

Lärarutbildningen
Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Lärarutbildningen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Ny rapport

För lågt ställda krav, för lite undervisningstid och för lite kunskaper inom viktiga områden som metodik, specialpedagogik och betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning om den svenska lärarutbildningen.

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Debatt

Efter åratal av larmrapporter om kunskapsras kan man fråga sig om vår demoraliserade yrkeskår fortfarande har någon moralisk auktoritet kvar, eller om vår värdegrund håller på att erodera. Det skriver ämnesläraren och lektorn Åke Strandberg, som ser accepterandet av lärarlönelyftet som ett dålig moralisk föredöme.

Kommentera
Stå upp för elever med hörselskada

Stå upp för elever med hörselskada

Debatt

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Kommentera
Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Arbetsmiljö

I Uppsala pågår en konfliktfylld debatt efter att lärarnas vilrum på en skola omvandlats till ett bönerum.
– Det är lagkrav på att arbetsplatser ska ha vilrum, däremot finns det inga krav på att det ska finnas bönerum, säger Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Utredning

Välfärdsutredningens förslag på vinsttak för privata välfärdsföretag skulle förändra friskolornas situation. Men bland lärarna finns ingen oro.
– Det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb, säger Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Ny undersökning

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Lärarlönelyftet
Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Lärarlönelyftet

Läraren Jörgen Karlsson fick inte ta del av lärarlönelyftet – då valde han att säga upp sig.
– Det som gjort att jag tagit steget ut i det okända är att jag inte känner mig uppskattad av kommunen, säger han till Skolvärlden.

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Lärarlönelyftet

Gick du miste om lärarlönelyftet? Det behöver inte betyda att det är kört för all framtid. 
– Det är inte så att det bara är de som fick det här lönepåslaget nu som någonsin kommer att få det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Lärarlönelyftet

Genomförandet av lärarlönelyftet har mötts med misstro i lärarkåren.
På Skolforum bemötte Gustav Fridolin (MP) kritiken mot lönesatsningen.
– Om vi hade förutsett en del av detta, hade det varit skäl nog att låta bli? Nej, säger utbildningsministern.

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Debatt

Skollagen stödjer inte ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion. Öppnas lagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte leder det till att studieron i Sveriges klassrum förbättras, skriver Svante Holmberg. 

Kommentera
Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Lärarlönelyft

I Ulricehamnn går 280 lärare miste om lärarlönelyftet, eftersom kommunen avstått från att söka statsbidraget. I Älvkarleby har lärarna fått sina pengar – men kommunen var för sent ute och nu tas pengarna från den egna skolbudgeten.
– Man kan inte skylla på annat än ren inkompetens, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Lärarlönelyftet

1,4 miljarder kronor. Så mycket har kommuner och fristående skolor begärt från Skolverket för att kunna höja lärarlönerna inom ramen för lärarlönelyftet.
– Jättepositivt att så många är med, säger Andreas Spång på Skolverket.

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Lärarlönelyftet

Eskilstuna kommun missade att ansöka i första omgången av lärarlönelyftet. Det innebär drygt tolv miljoner i förlorade pengar som redan har betalats ut till lärarna.