Annons
Bild 1/2
Bild 2/2

En av tre rädd för anmälan

Publicerad 22 april 2015

Fakta

Hela undersökningen

Här hittar du samtliga frågor och resultat i undersökningen av lärarnas oro för att bli oskyldigt anmäld av förälder eller elev. 

Hämta dokument

Relaterat

Var tredje svensk lärare känner oro för att bli anmäld av en elev eller en förälder. Ännu fler har blivit hotade med anmälan, visar en ny undersökning som Skolvärlden har gjort. Vad får det för konsekvenser när det finns nya instanser som skärskådar och dömer en lärares agerande? Skolvärlden har granskat juridifieringen av läraryrket.

"Juridifiering är att samhällsproblem i allt större grad beskrivs i rättsliga termer och att deras lösning söks i lagstiftningen. Juridifieringen är ett bekymmer. Eftersom juridiken ofta är teknisk, reducerar juridifieringen viktiga samhällsdiskussioner till debatter om teknik, mellan människor som inte är fullt insatta i hur tekniken fungerar.”

Orden kommer från Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han beskriver hur det gradvis har skett en ansvarsförflyttning i samhället, från privatpersoner till politiker och vidare till domstolar och myndigheter.

– Vi ser en anmälningskultur och att det som tidigare sågs som politiska eller moraliska frågor har blivit juridiska frågor. Inom skolvärlden ser vi att rektorer och lärare kan dras inför rätta, säger han.

Mårten Schultz kallar juridifieringen för ”en enormt svår fråga” – som inte är svartvit.

– Det finns mycket bra i juridikens värld så det är inte säkert att det här bara är en dålig utveckling. Skolan kan inte vara en ansvarsfri zon, till exempel vad gäller våld. Men juridiken är trögrörlig och processer tar tid. Det finns också en risk att de verktyg som finns missbrukas och att människor anmäler saker som de inte borde. Det måste vara svårt att som lärare ha ett ansvarsområde som sträcker sig utanför skolmiljön och skoltiden, säger han och tar som exempel i vilken utsträckning det kan förväntas att lärare ska ha koll på vad elever skriver på sociala medier.

Det senaste decenniet har det införts nya lagskrivningar och tillkommit myndigheter som granskar och kontrollerar skolan – och därmed lärarna. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet inrättades 2008 och sedan dess har antalet anmälningar stadigt ökat år för år, till över 3 700 i fjol.

Skollagen från 2011 har nya paragrafer om läraryrkets utövande. Dessutom kontrolleras resultat och måluppfyllelse skola för skola, inte minst via de nationella proven.

I och med lärarlegitimationen infördes ytterligare en instans, Lärarnas ansvarsnämnd, där Lars Dirke är ordförande.

– Om vi har ett system med en lärarlegitimation måste vi också ha en säkerhetsventil för att kunna ingripa mot legitimationen vid allvarliga missförhållanden. Det är därför nämnden finns. Det är inget allmänt etiskt organ som uttalar sig om hur lärare ska uppträda i olika situationer, utan det handlar om att bedöma en viss lärares specifika uppträdande och se om det är så klandervärt att man bör få en varning eller inte bör ha lärarlegitimation. Det är undantagsfallen vi har att bedöma, säger Lars Dirke.

Det är Skolinspektionen som avgör vilka ärenden som ska föras vidare till ansvarsnämnden, som under sina tre år hittills bara fattat sju beslut. Ytterligare tre ärenden är under handläggning.

– Jag trodde från början att vi skulle ha många fler ärenden. Att det inte blivit så beror säkerligen på att Skolinspektionen sorterar bort väldigt mycket. Det är svårt att veta i vilken utsträckning det kommer att öka när systemet med lärarlegitimation får fullt genomslag. Men i det stora hela är det ett gott betyg till lärarkåren. Vi har inte haft så många fall och i flera av dem har vi valt att inte vidta några åtgärder. Eftersom det varit så få ärenden har vi inte så väldigt mycket fast praxis, säger Dirke.

I november 2013 hände något som fick pedagogikprofessor Gunnel Colnerud att känna att kontrollkraven på den svenska skolan började anta absurda proportioner. Då fick Skolinspektionen kritik av en annan myndighet, Riksrevisionen, för att inte vara tillräckligt effektiva i sin granskning av undervisningens kvalitet.

Eftersom skollagen inte specificerar vad som är en god undervisning borde regeringen konkretisera det, så att Skolinspektionen kan göra en bedömning, menade Riksrevisionen.

– Det går aldrig att detaljstyra en lärare. Det finns inga standardiserade lösningar som passar alla händelser som sker i ett klassrum – det faller på sin egen orimlighet. Det finns saker som måste fastställas i lag, som har med rättigheter och grova misstag att göra. Men inte detaljerna. Det är en professionell fråga att avgöra. Det går inte att föreskriva allt med hjälp av lagar, säger Gunnel Colnerud och fortsätter:

– Skolan är ett öppet, socialt system, där det händer massor med oförutsägbara saker och där lärarens omdöme är avgörande. Lärare ska genom studier, erfarenhet och diskussioner skaffa sig en uppfattning om vad som är rimligt att göra i olika situationer.

Enligt Gunnel Colneruds beskrivning påbörjades på 1990-talet en chockprofessionalisering av läraryrket, när läroplanen blev tunnare och lärarna friare att tolka mål och planera sitt eget arbete. När alliansregeringen tillträdde 2006 följde en chockreglering, när skolan skulle ”styras upp”.

– Det är rätt radikala grepp, båda två. Det första var lite väl optimistiskt, att genom att säga att lärarna är en profession så skulle de helt plötsligt bli det och ta ansvar samtidigt som de blev avlövade det de hade lärt sig tidigare. De var inte förberedda. Men sedan – när de började hitta formerna för hur de kunde ta ansvar för olika saker inom professionen – då kom regleringen i stället.

Gunnel Colnerud menar att det är en politisk panik över de vikande resultaten som till stor del ligger bakom den uppskruvade kontrollen av den svenska skolan.

– Jag tror inte att man hade brytt sig om att göra så många ingrepp annars. Det är min hypotes.

Den nya skollagen från 2011 har gjort juridik av mellanmänskliga relationer och av frågor som tidigare ansågs tillhöra det pedagogiska området, där lärarens ansvar var självklart, säger Gunnel Colnerud. Att ovanpå det ha kontrollinstanser som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet spetsar till situationen ytterligare, anser hon.

– Nu är det jurister som i efterhand ska avgöra om lärarens åtgärd var bra eller inte. Jag uppfattar det som ett sätt att deprofessionalisera yrkeskåren.

Lärarna som yrkesgrupp är inte utan skuld i utvecklingen, påpekar Colnerud:

– Ibland har jag faktiskt varit lite förvånad över hur mycket man har ropat på regler. Den förra regeringen var inte sen att tillgodose det. Kanske är det för att lärare vill slippa diskutera, motivera och argumentera och i stället kunna säga ”det här är det som gäller”. Det är bekvämt – man är inte ansvarig för regler som någon annan har bestämt. Men det finns fortfarande ett stort utrymme i den vardagliga praktiken, där det är lärarens omdöme som avgör vad som är tillåtet och inte och hur arbetet ska ledas.

Professor Colnerud är verksam vid Linköpings universitet och har 20 års erfarenhet av forskning om lärares yrkesetiska dilemman. Hon är noga med att poängtera att skolan inte kan vara fri från lagstiftning och säger att det är en självklarhet att elever måste skyddas mot lärares etiska övertramp. Att lärare tvekar inför att reagera och agera mot kollegors övertramp kan också ha bidragit till juridifieringen, menar hon.

– En stor del av min forskning har fått till följd att jag kritiserat lärarna för att de inte har ingripit och protesterat mot sina kollegor. Det kanske de fortfarande inte skulle ha gjort – och då är ju ett anmälningsförfarande det enda som återstår. Men jag tycker att man kunde ha gjort som i andra professioner, som läkare, psykologer och advokater, som har ett etiskt råd som tar emot anmälningarna. Då hade det varit lärare som utredde och avgjorde frågorna. Det behövs en överenskommelse lärare emellan för att förhindra, påtala och ingripa för att skydda eleverna i dessa fall.

Enligt Gunnel Colnerud är det i dag inte lärarprofessionen som äger frågan om att korrigera kollegor som behandlar elever illa. Ansvaret vilar istället på juridiska instanser. Hon beskriver det som att ”problem har flyttats bort från professionen till ledningen för skola och kommunen, som kan bli skyldig att betala skadestånd till eleven”.

– Om en lärare säger till på skarpen till en elev att han ska sätta sig istället för att gå runt och störa – då kan det anses vara kränkande och så blir det en anmälningsfråga av det. Men man måste kunna särskilja det som verkligen är allvarliga frågor och det som hör till ledarskapet och skolplikten.

Det är en olycklig utveckling om lärare och rektorer börjar granska sina handlingar utifrån om de riskerar att bli anmälda i stället för att göra det de tror är bäst, menar Colnerud. Det får konsekvenser, både i den dagliga skolverksamheten och för yrkesrollernas utveckling på sikt.

– Att vara kontrollerad och ha en makt över sig påverkar naturligtvis. Lärarnas administrativa börda är också ett uttryck för kontroll. De ska redovisa vad de gör och hur det går.

Anmälningsrädslan är i högsta grad närvarande i den svenska lärarkåren, visar en färsk undersökning som Skolvärlden gjort bland nära 1 300 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Hos 45 procent av de medverkande har oron att bli anmäld av elever eller föräldrar ökat de senaste två åren. 38 procent av lärarna har blivit hotade med anmälan och nästan lika många känner oro för att bli det.

Undersökningen visar också att nära en fjärdedel har tvekat att ingripa i ordningssituationer på skolan – som bråk mellan elever – av rädsla för att bli anmälda. Och 44 procent har avstått från vissa lektionsmoment, som laborationer eller utomhusaktiviteter, på grund av att det kan utgöra en förhöjd risk för eleverna.

Resultaten sammanfaller med det forskare vid Linnéuniversitetet såg när de för ett par år sedan undersökte hur lärare förhåller sig till risker och vilka konsekvenser det får. Studien, som involverade 500 lärare och förskollärare i Kalmar kommun, visade att det didaktiska rummet krympt på grund av risktänkandet. Detta påverkade också lärarnas agerande i olika situationer.

– Många av lärarna sa att de i dag avstår från att göra saker som de gjort tidigare. Rädslan över att till exempel bli anmäld överväger de pedagogiska vinsterna, har Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, tidigare sagt till Skolvärlden.

Enligt honom hänger detta ihop med vår tids granskningssamhälle, där kraven på insyn är höga. Att relationen mellan föräldrar och skola har förändrats bidrar också. Inte minst ökar det tiden som läggs på att dokumentera vad man gjort och vad man kommit överens om.

– Vi kallar det för en försäkringsstrategi. Det finns naturligtvis dokumentation som är bra och som fyller en pedagogisk funktion. Men det finns också ett slags dokumentation som lärarna gör ”för att ha ryggen fri”, som de sa. Många lärare har en rädsla för att i framtiden kritiseras för olika tillkortakommanden och då har man dokumentation som bevis.

En del föräldrar upplevs vara ute efter att sätta dit lärare – som reagerar med att bli extra försiktiga.

– Lärare är och har alltid varit noga med säkerhet. Det som har förändrats är att man nu också är rädd för att bli anmäld eller uthängd i media till exempel, säger Per Lindqvist.

Skolinspektionens rättschef Marie Axelsson bekräftar att intresset från medier vad gäller anmälningar är stort.

– Många begär ut handlingar. Vi vinnlägger oss om att namnet på den enskilde läraren inte lämnas ut. Innan vi vet vad som kommer hända finns det inget allmänintresse i det. Vi försöker skydda den enskilde läraren så långt som möjligt, säger hon.

Marie Axelsson konstaterar att det ”i dag finns gott om möjligheter att anmäla en lärare”:

– Man kan bli anmäld till polisen, till JO, till huvudmannens klagomålshantering och även till Skolinspektionen.

Är det för enkelt att anmäla en lärare?

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Då pratar jag utifrån systemet som gäller Skolinspektionen. När vi har ett legitimationssystem måste vi kunna pröva om det är riktigt att en lärare har en legitimation, säger hon och tillägger:

– Systemet med att kunna bli anmäld till Skolinspektionen är förhållandevis nytt och jag förstår att det känns ovant. Däremot är det synd om lärare känner rädsla. Vår utredning på Skolinspektionen syftar till att hitta de lärare som är olämpliga eller oskickliga att bedriva undervisning. Vi involverar naturligtvis läraren i det, som en part i vårt ärende.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund, tycker att det är bekymmersamt om vi får en skola som är ifrågasatt och inte har politikers och övriga samhällets förtroende, utan ska ”fixas till” via lagar.

– Det är en glidning som vi kunnat se över tid. När en institution som skolan tappar i förtroende så försöker man styra upp det med lagstyrning. I dag har vi en inspektion som bara letar fel. Det finns många brister vi måste lyfta fram, men vi måste också ge en bild av att skolan är framgångsrik och lyckas. Annars kommer det att fortsätta.

Att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare detaljstyra skolan via lagstiftning ser Matz Nilsson som ”helt fel väg att gå”.

– Det vore att få en skola som stagnerar i alla dess former. Att låta barnen komma ut och uppleva saker utanför skolan är ett jättestort ansvar i lagskrivningen i dag, och då kanske man stannar med barnen på förskolan och skolan. Konsekvenserna av den här utvecklingen blir en väldigt instrumentell skola, där lärare och skolledare är mer noga med att följa lagen och göra rätt, i stället för att ta egna initiativ. Det blir en hämmad profession, säger han och fortsätter:

– Att öka förtroendet för professionerna skolledare och lärare är något vi driver hårt. Vi vill vända utvecklingen och ha mindre lagreglering och mer av ökat förtroende och förståelse för att skolan är livsnödvändig och att professionen klarar sitt uppdrag.

För att nå dit krävs, enligt Matz Nilsson, en rad saker:

• Ett aktivt, professionellt ledarskap från skolledarhåll.

• En aktiv och professionell dialog från lärarna vad gäller elevernas utveckling. Dialogen mellan samhälle och skola ska vara öppen och föräldrar ska ha goda möjligheter att få information om hur det går för deras barn i skolan.

• Tillit från huvudmännen – de måste visa att de litar på skolan.

– I Stockholms stad kan en rektor få mellan 50 och 100 mejl om dagen från föräldrar som vill påverka skolan i olika former; scheman, provtillfällen, ledigheter och annat. Det är en ohållbar situation. Vi måste få tillbaka att skolan backas upp av samhället som en viktig institution som man har tillit till. Skapar vi tillit och får ett självförtroende igen – då vet vi att skolan kommer att lyfta. Det är inte lagarna som kommer att lösa det, utan professionen.

Finns det några länder där man inte ser samma utveckling av ökad juridifiering?

– Det land vi alltid pratar om är Finland. Där är betyg och nationella prov professionens ansvar. I slutet av 80-talet och början av 90-talet hade vi också den positiva auktoriteten i skolan, men sedan dess har det ebbat ut mer och mer.

Hur påverkas förhållandet mellan rektor och lärare om det blir en rädslans kultur av att göra fel?

– Vi ser att lagskrivningen i dag innebär att förhållandet och dialogen blir mer formella. Det är livsnödvändigt att man stöttar varandra, men jag tror att många lärare kan känna sig ifrågasatta av skolledningen och skolledningen ifrågasatt av politikerna, när man får anmälningar i olika frågor. Anmälningarna blir mediala och det förstärker bilden av att skolan inte är en fungerande institution, men anmälningarna är ju inte representativa för hela verksamheten, säger Matz Nilsson.

Juridifieringen av skolans normer och ”chockregleringen” hänger även ihop med hur skolan styrs, konstaterar Gunnel Colnerud, som skrivit om frågan i den norska vetenskapliga tidskriften ”Etikk i praksis”:

”Förvaltningsstyrning, den styrning som politiker utövar över professioners yrkesutövande, sker genom lagar och förordningar. Den skiljer sig från professionsstyrning som vilar på utbildning, vetenskap och etik. Om professionsstyrning råder, genomför de professionella sina uppgifter och löser problem utifrån arbetets övergripande samhällsuppgift och innehåll med stöd av sin kompetens och yrkesetik. Som kontrast till den tidigare nämnda chockprofessionaliseringen kan man säga att förvaltningsstyrningen har medfört en chockreglering under de senaste åren.”

Niklas Stenlås, docent i historia vid Uppsala universitet, har studerat det han kallar avprofessionaliseringen av läraryrket. Han säger att New Public Management, NPM, spelar stor roll i det sammanhanget.

NPM är ett sammanfattningsbegrepp för styrnings- och ledningsmetoder hämtade från näringslivet, som gjorde sitt intåg i den svenska offentliga sektorn på 1980-talet. Syftet är att göra skola, vård och andra offentliga finansierade verksamheter lika effektiva som privata företag.

– New Public Management har vuxit fram eftersom det har funnits krav på att skattebetalarna ska få valuta för sina skattepengar och kunna se vad de går till. Man styr genom uppföljning. Ska man vara kritisk så kan man säga att man styr post factum. Man delar ut pengar och är inte så noga med hur de ska användas och följer upp efteråt i stället. I NPM ingår att man försöker inrätta ett nytt ledarskikt, mellan de professionella och huvudmännen. Det är det jag sett som ett problem för läraryrket, att det kommer en ny grupp personer som ska styra verksamheten utan att förstå den och utan att vara lärare, förklarar Niklas Stenlås, som ingår i en grupp forskare som fått pengar från Riksbankens jubileumsfond för att i ett nytt treårigt projekt undersöka hur olika skolreformer påverkat lärarnas professionella praktik och själva kärnan i läraryrket.

Hur går det att styra skolan smartare, tror du?

– Min lösning är att ha så höga krav som möjligt på lärarutbildningen och samtidigt överlämna så stor självständighet som möjligt åt lärarna. Men det går stick i stäv med utvecklingen i dag. Det blir starkare och starkare krav på att all offentlig verksamhet ska vara uppföljningsbar. Jag tror att det har att göra med att det kommit in en ny grupp administratörer som kräver det, säger han och tillägger:

– Har man välutbildade, skickliga lärare med en hög grad av självständighet och inflytande över sitt eget arbete, då fungerar professionsstyrningen väldigt bra. Det ser vi till exempel i Finland.

Gunnel Colnerud önskar att lärarna, innan chockregleringen tog vid, hade fått mer tid för att utveckla sin professionalism och hitta formerna för en i vardagen fungerande yrkesetik. Hon formulerar det som att ”yrkesetiken uppmanar till att ingripa, skollagen kräver att man anmäler. Dessa handlingar utmanar olika moraliska kvaliteter. Ett ingripande sker i närhet och i direkt kontakt med kollegan. Handlingen kräver mod och övertygelse om att ett ingripande är moraliskt nödvändigt och att en förändring måste ske”.

– Lärarkåren har stannat för länge i ensamarbete och haft för lite kollegiala överväganden. Man var på gång med det när man skrev de etiska principerna, som kom i december 2001. Jag önskar att lärarna hade fått fortsätta med det arbetet. Att ha kollektiva normer hjälper den enskilde läraren att hitta en vettig, rimlig och helst också mycket bra åtgärd i olika situationer.

Hur går det att bryta juridifieringen och chockregleringen?

– Det är en svår fråga. Det blir rörigt att göra om allt igen, även om lärarna alltid blir utsatta för det. Från politiskt håll ska man undvika att gå in och styra lärarna – i så fall ska de styra lärarnas villkor till det bättre. Jag tror på att förändra Skolinspektionens uppdrag, eller i alla fall formulera det på ett annat sätt så att de ger skolorna och lärarna uppmuntran i hur de kan göra om de har problem, i stället för sanktioner eller bestraffningar.

Åsa Dahlberg är lärare på högstadiet i Bjurholm i Västerbotten, fackligt aktiv och en av två LR-representanter i Lärarnas yrkesetiska råd. Det finns två sidor av juridifieringen, enligt henne.

– På ett sätt har vi en skola som i dag ger lärarna större handlingskraft – vi har tillåtelse att till exempel tillfälligt omhänderta mobiltelefoner och att avvisa elever som stör från klassrummet. Det är också en typ av juridifiering; att vi har mer riktlinjer för att tydligare visa på handlingsutrymmet som en lärare har. På ett annat sätt har det vuxit fram en juridifiering kring skolan där det finns ett rätt och fel i nästan allt som ingår i en lärares arbete – och det undergräver tilliten till professionen. Det kommer ett stort antal stödmaterial och allmänna råd från Skolverket kring det ena och det andra. Vi har gått en lång utbildning och ibland kan jag tycka att det rör saker som vi ändå har med oss. Men det hänger samman med att förtroendet för skolan inte riktigt finns där, säger hon.

Att hantera etiska dilemman är en naturlig del av vardagen som lärare. I Lärarnas yrkesetiska råd har Åsa Dahlberg och de andra medlemmarna diskuterat faror med att gömma sig bakom juridiken och hur rädsla kan påverka en lärares agerande.

– Vi har till exempel pratat om det här med att be om ursäkt. I juridisk mening kan det faktiskt betyda att man erkänner att man har gjort fel, medan det ur ett yrkesetiskt perspektiv bottnar i reflektion över hur man hanterade en svår situation där det kanske inte fanns möjlighet att agera på något annat sätt. Vi behöver stärka lärarna i att ha den yrkesetiska kompassen i ryggen och att förebygga problem som kan dyka upp och påtala för skolledningen om förutsättningarna för ett professionellt agerande inte finns där.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kreativ matte ger bättre resultat

Kreativ matte ger bättre resultat

Forskning

Gymnasieelever som arbetar med kreativa förhållningssätt till matematiken lär sig bättre och kommer ihåg vad de lärt sig längre. Det visar ny, svensk forskning.

Annons
Annons
Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

En muslimsk skola i Stockholm undervisar flickor och pojkar separat i idrott. Skolinspektionen bedömer att det inte bryter mot reglerna, men varken regeringen eller Allianspartierna delar den analysen.
– Jag ser inga rimliga skäl till att dela upp flickor och pojkar i olika grupper, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Löner

Eskilstuna är en av de kommuner som beslutat sig för att inte permanenta lärarlönelyftet.
– Det är prioriteringar som måste göras, säger Åsa Lundqvist, förvaltningschef.

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

Debatt

Samtidigt som Frankrike får kritik för att polisen tvingar kvinnor i burkini eller sjal och tunika att klä av sig så går Moderaternas oppositionsråd och gruppledare i Norrköping Sophia Jarl ut och propagerar för ett slöjförbud i grundskolan.

Annons
Annons
Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Särskilda behov

Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16­ – till 0.

Annons
”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet börjar betalas ut under hösten. Medan regeringen menar att det är en permanent satsning, har flera kommuner valt att betala ut det endast under ett år.
– Det borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

Arbetsmiljö

Sveriges kommuner och landsting presenterar i höst ett stödmaterial för att minska problemen med bland annat stress och sömnsvårigheter hos lärare.

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.

 

Lärarbristen
Nya siffror: 5 000 lärare saknas till skolstarten

Nya siffror: 5 000 lärare saknas till skolstarten

Lärarbristen

Lärarbristen blir allt mer akut och det är huggsexa om de befintliga lärarna. Enligt siffror som SVT tagit fram fanns det den sista juli 5 110 lediga lärartjänster i Platsbanken.

Sockrade erbjudanden om jobb inget för läraren Åsa

Sockrade erbjudanden om jobb inget för läraren Åsa

Lärarbristen

Trots erbjudanden om minskad arbetstid och högre lön väljer gymnasieläraren Åsa Olsson att stanna på sin arbetsplats.
– Men konkurrensen skapar ingen bra arbetsmiljö, säger hon.

Lärarbristen en positiv press på rektor

Lärarbristen

Jenny Nyberg saknar två lärare tills skolan börjar om några dagar.
– Som rektor måste man sälja in sin skola hos den lärare som söker tjänsten. Det är lärarnas marknad – och det är jättespännande tycker jag.

Samtliga lärare lämnar skola i Lund

Samtliga lärare lämnar skola i Lund

Lärarbristen

Med några dagar kvar till läsårets början slutar alla fem lärare på Delfinskolan i Lund.
– Man måste bli bättre på att värna de lärare man har, trotjänarna som stannar, säger Eva Lundin, Lärarnas Riksförbunds kommunombud.

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Skolbibliotek

Joakim Persson är läraren som ville jobba mer med läsning – och sadlade om till skolbibliotekarie.
– Jag får vara i skolmiljön och jag kan inspirera ungdomar – men jag lägger aldrig en värderande bedömning, säger han.

Fälld lärare kräver tillbaka återkallat leg

Fälld lärare kräver tillbaka återkallat leg

Lärarlegitimation

Den första lärare som fått sin legitimation återkallad på grund av oskicklighet, överklagar nu beslutet.

Anmälda kränkningar fortsätter att öka

Anmälda kränkningar fortsätter att öka

Kränkningar

Antalet anmälningar om kränkningar fortsätter att öka, precis som anmälningar om brister i särskilt stöd. Det visar ny statistik för första delen av 2016.

”Dags för blocken att enas om skolans framtid”

”Dags för blocken att enas om skolans framtid”

Debatt

Snart öppnar skolor runt om i landet. Unga vaknar återigen tidigt på morgonen och längtar tillbaka till sina vänner och engagerade lärare. Men enbart engagemang, intressanta lektioner och entusiastiska lärare räcker inte.

Kommentera
Vässa hjärnan med skolidrott

Vässa hjärnan med skolidrott

Idrott och hälsa

Med daglig skolidrott på schemat skulle barnen prestera bättre i skolan. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som i sin nya bok ”Hjärnstark” beskriver hur konditionsträning ger ökad koncentration och inlärningsförmåga, bättre minne och högre intelligens.

Tre av fyra elever får inte stöd till läxhjälp

Tre av fyra elever får inte stöd till läxhjälp

Läxhjälp

Kommunerna är dåliga på att söka pengar för läxhjälp. Tre av fyra elever får inte del av det statliga stödet, visar en granskning av SVT Nyheter.

"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

Debatt

Se till att skollagens ”Nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp” inte bara blir tomma ord, skriver psykologen och författaren Christer Olsson.

Kommentera
”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

Turkiet

Lärarnas Riksförbund fördömer turkiska regeringens repression mot lärare.
– Vi har lämnat en protest och följer nu utvecklingen med oro, säger Svante Tideman, 1:e vice förbundsordförande.

21 000 lärare i Turkiet får sina licenser indragna

Turkiet

Skolan och lärarna är nya måltavlor när Erdogan rensar upp efter kuppförsöket i helgen.

Brev oväntad väg till integration

Brev oväntad väg till integration

Nyanlända

Några lär sig att i Sverige gifter sig inte barn när de är tio år. Andra lär sig vad det innebär att tvingas fly. När två lärare i Älvdalen lät sina elever brevväxla med flyktingbarn kunde de inte ana vad de satte igång.

Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Lärarutbildningen

UKÄ får regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheternas genomförande och resultat.
– För mig är det jätteviktigt att få det här kunskapsunderlaget för att kunna göra justeringar. Vi behöver den här vägen in i läraryrket, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Fortsatt lärarbrist inför skolstarten

Lärarbristen

Rapporter om skolor som står utan lärare till hösten fyller lokalpress från norr till söder. 
– Man borde sett de kommande behoven för länge sedan, höjt lönerna och förbättrat arbetsmiljön, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Vägledning

I sin nya bok bjuder Leif Andergren in både vägledare och lärare att ta del av hans samtalsmodell.
– Lärare och SYV:are jobbar ju för elevernas bästa. Då är det bra om de förstår varandra.

Betala 99 000 kronor - få 1,9 på högskoleprovet

Fusk

Gruppen "HP-hjälpen" skickar reklamerbjudanden om hjälp att fuska på högskoleprovet - mot en kostnad. Ett resultat på 1,9 kostar 99 000 kronor.

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Debatt

I den statliga nationella IT-strategi, som regeringen nyligen antagit, slås fast att alla elever och lärare ska ha tillgång till egen dator i skolan senast år 2020. Däremot är det sämre ställt med tillgång till digitala läromedel. Till och med riktigt illa. Vi är nu rejält omkörda av både Danmark och Finland, skriver Rolf Ekelund i en debattartikel.

Kommentera
Almedalen 2016
Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Elevstöd

Lina Axelsson Kihlbom vet hur man gör för att vända resultat på en skola: Genom att ändra i schemat och sätta in reparativa åtgärder för de elever som befinner sig ute på kanten.

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Skolresultat

En diskussion om behovet av en skola med tydligare kunskapsfokus mynnade ut i enighet i Moderaternas tält i Almedalen.
– Det var en konstruktiv debatt utan pajkastning. Våra argument börjar verkligen sjunka in hos de politiska partierna, kommenterade Svante Tideman, LR:s vice ordförande som deltog i panelen.

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

Lärarassistenter

Elever får inte de undervisningstimmar de har rätt till. Mer än hälften av lärarna undervisar 75 elever eller fler. En tredjedel av lärarna har inte tid att äta lunch varje dag. Lärarassistenter är en del av lösningen, men det saknas enighet kring vad de ska göra – och hur.

Nyanlända elever
Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Nyanlända

Kortare sommarlov för nyanlända och högre lön till skickliga lärare i utanförskapsområden. Alliansens partiledare lanserar under Almedalsveckan flera reformer för att stärka skolan.

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nyanlända

70 procent av lärarna anser sig inte ha tillräcklig kompetens att undervisa nyanlända, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Professorn Nihad Bunar menar att kollegialt lärande är vägen framåt.

Almedalen 2016
Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasiereform

Två av tre gymnasielärare har övervägt att sluta på grund av arbetsmiljön, lönen och bristen på vidareutbildning. Samtidigt lämnar var fjärde elev gymnasiet utan fullständiga betyg.
– Det är en mycket allvarlig situation, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Tre glada smileys för svensk skola

Tre glada smileys för svensk skola

Likvärdig skola

Så här ser Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och LO på svensk skolas framtid. Hoppfullt med glada smileys.
Men finansminister Magdalena Andersson (S) kunde inte lova mer pengar till att göra skolan mer likvärdig.

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Vägledning

Bättre studie- och yrkesvägledning och högskolebehörighet på yrkesprogrammen ska stoppa eleverna från att hoppa av gymnasiet. Högre löner och lärarassistenter ska locka gymnasielärare att stanna. 
– Det är en riktig kris på gång. Nu måste det bli verkstad, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Skoldebatt

Begränsat vinstuttag, lärare ska få vara lärare och politiker ska sluta käbbla och fokusera framåt. Det var slutsatser som drog ner applåder under den stora skoldebatten i Almedalen.

Partiledarnas tal i Almedalen
Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Almedalstalet

Skolan fick inget utrymme i Jonas Sjöstedts Almedalstal, som bland annat handlade om ojämlikhet, återinförd förmögenhetsskatt och behovet av ett nytt pensionssystem.

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Almedalstalet

21 gånger fanns ordet skola med i någon form när moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, talade i Almedalen på lördagskvällen. Den i särklass största applåden fick hon dock för ett svenskt medlemskap i Nato från en publik dominerad av gotlänningar.

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Almedalstalet

Miljöpartiets nya språkrör premiärtalade i Almedalen. Isabella Lövin framhöll Sverige som föredöme i världen, men skolfrågor fanns överhuvudtaget inte med i hennes manus.

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Almedalstalet

Sverige behöver en ny vision och det är Sverigedemokraterna som står för den visionen. Det förklarade Jimmie Åkesson i sitt tal i Almedalen på torsdagskvällen. Skolan fick inte mycket plats och omnämndes bara i förbigående.

Talade om assistenter – men inom vården

Talade om assistenter – men inom vården

Almedalstalet

Lärarkåren går på knäna och det debatteras om assistenter som avlastning till kringsysslor. KD:s partiledare Ebba Busch Thor talade i Almedalen om assistenter för att avlasta och ge mer tid för professionen – men inom vården.

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Almedalstalet

10 miljarder till skolan och 8 extra miljarder till kommunernas välfärdsbudget. I Stefan Löfvens tal från Almedalen är skolans upprustning en del av den uppdaterade svenska modellen.

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Almedalstalet

Hårdare straff mot könsstympare och stenkastare och slopade arbetsgivaravgifter stod på Centerpartiets agenda i Almedalen. Skolan fick nöja sig med en kort trevare om starkare band mellan utbildning och yrkesliv.

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Almedalstalet

Han hade tänkt att prata skola, men slopade sitt ursprungliga tal för att mana till ett starkare svenskt EU-engagemang. Jan Björklund (L) inledde det första partiledartalet från Almedalen med att prata brexit.

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Lärarutbildning

Minska antalet lärosäten för utbildning till högstadielärare och gymnasielärare och höj kraven vid antagning till lärarutbildningen. Det är förslag som Liberalerna för fram i dag.

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Digitalt

Den ger struktur, stöd för minnet och förenklar kommunikationen. För elever i behov av stöd kan mobilen vara ett mångsidigt hjälpmedel. Men det förutsätter att vuxna omkring eleven har kunskaper om vilka möjligheter som finns.

”Akut brist på modersmålslärare”

”Akut brist på modersmålslärare”

Modersmål

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. Det är vardagen för modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan. Samtidigt är de stolta lärare som vill arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lärarutbildning

I höst börjar de första årskullarna lärarstudenter som genomgått lämplighetstest.
– Vi är försiktigt positiva, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studentorganisation.

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Skolk

Elevers frånvaro är dubbelt så stor som Skolinspektionen hävdar, enligt en ny rapport.
– Hög elevfrånvaro leder självklart till stress för lärarna som försöker ge alla elever bästa möjliga undervisning, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbrist

Bristen på utbildade lärare är större än någonsin, rapporterar Arbetsförmedlingen.
– Vi har i flera år påtalat yrkets sjunkande attraktivitet. Det här borde inte komma som någon nyhet för kommuner och friskolor, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Oenighet i HD om örfilad elev

Oenighet i HD om örfilad elev

Dom

En oenig Högsta domstolen dömde Svenljunga kommun till 5 000 kronor i skadestånd i ett uppmärksammat fall där en lärare örfilat en spottande sjuåring.
– Den här domen har ingen större påverkan, eftersom den inte var enhällig, säger Kristina Rollbäck, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund.

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Skolsatsning

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt:
En stor andel outbildade lärare.

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Arbetsmiljö

Sedan tre år arbetar Vretagymnasiet i Östergötland med heltidsmentorer. Nu följer två skolor i Linköpings kommun efter.
– Det är skönt att släppa utvecklingssamtal och föräldrakontakt och bara undervisa, säger Cecilia Andersson, lärare i svenska och historia.

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Löner

Nybro kommun har bestämt sig för ett eget lönelyft, för lärare som inte får del av det statliga.
– Vi vill behålla goda pedagoger och höga resultat, säger Christina Davidsson, kommunalråd (C).

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fjärrundervisning

Från den första augusti är det fritt fram för fjärrundervisning i modersmål, enligt ett nytt riksdagsbeslut.

Lärare filmade stökiga elever

Lärare filmade stökiga elever

Mobiler i skolan

Läraren ville ha bevis på elevernas uppträdande – men fick i stället en tillrättavisning. ”Det är oacceptabelt att filma sin klass.”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Intervju

Eleverna har lämnat skolan, fler och fler lärare och syvare går in i sommarlovet – och Åsa Fahlén har hunnit vara ordförande för Lärarnas Riksförbund i en månad. För Skolvärlden berättar hon om de viktigaste frågorna för henne att driva, hur läraryrket ska bli attraktivt och hur det känns att sluta undervisa.

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Undersökning

Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av skolans akuta lokalbrist. På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ny rapport

De som invandrat till Sverige före skolstart når gymnasiebehörighet i nästan samma utsträckning som inrikes födda. Det visar en ny rapport som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen.

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

It-strategin

Programmering blir en del av läroplanen. Skolbibliotekens roll ska stärkas. Det är de två stora nyheterna i de nya styrdokumenten, om regeringen antar Skolverkets förslag.

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Skolmorden

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Debatt

Vårt preliminära omdöme på de av Skolkommissionen föreslagna reformerna är att de för närvarande inte når målen för betyget E, skriver sju lärare på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

Kommentera
Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Replik

Skolkommissionen fick knappt ett E i betyg i en debattartikel av sju gymnasielärare. Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund och en av ledamöterna i Skolkommissionen svarar i en replik: Efter "avslutad kurs" utgår jag från att betyget blir bättre.

Kommentera
Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Lärarbristen

Malmö och Lindesberg uppmanar nyblivna studenter att söka jobb på skolor. ”Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO-basen pekar ut ny stridsfråga

LO tänker lägga sig i skoldebatten mer framöver.
– Vi har varit alldeles för tysta och passiva vad gäller förfallet i den svenska skolan, säger nyss omvalda ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Utbildningspolitik

Det är halvtid för regeringens skolpolitik – och flera av målen i regeringsförklaringen är uppfyllda. Men i frågan om att begränsa vinsterna för friskolorna är det dödläge.

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Arbetsmiljö

Respekt mellan lärare och elever är temat för en ny undersökning. Den visar att många elever tycker respekten mellan lärare och elever brister. Lärarna – de tycker tvärt om.
– Som lärare är det lätt att skylla på föräldrarna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Även kommuner måste få driva resursskolor

Även kommuner måste få driva resursskolor

Debatt

Skolinspektionen anser att det bryter mot skollagen att kommuner anordnar resursskolor. Det märkliga är att fristående huvudmän får göra det. Lagen bör ändras för att vi ska få en likvärdig skola av hög kvalitet för alla, skriver Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kommentera
"Försteläraridén är feltänkt"

"Försteläraridén är feltänkt"

Kritik

Det duger inte att analysera skolan som en helhet och sedan behandla den med patentlösningar.
– "Den svenska skolan" finns inte, däremot finns det 6 000 grund- och gymnasieskolor som alla fungerar olika bra, säger organisationsforskaren Jan Löwstedt.

Stor ökning av hot om böter för skolor

Stor ökning av hot om böter för skolor

Inspektion

Skolinspektionen har delat ut 146 förelägganden om vite bara sedan den 1 januari 2015 – en mångdubbling jämfört med föregående år.

Så skapar du punk i klassrummet

Så skapar du punk i klassrummet

Lärmiljö

En fungerande och effektiv återkoppling – till eleverna men också från eleverna – är en av nycklarna till att skapa en bra lärmiljö. Och det finns gott om enkel teknik till din hjälp, tipsar Johan Eriksson, SO-lärare och ”Årets skolpunkare”.

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Skolk

18 000 svenska elever var under höstterminen hemma från skolan upprepade gånger utan giltiga skäl. 1 700 elever var helt frånvarande under en månads tid eller mer, visar en rapport från Skolinspektionen.

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Lärarlunch

”Årets lärare” gav utbildningsminister Gustav Fridolin saker att tänka på under semestern, när de lunchade på utbildningsdepartementet.
– Känslan av att inte räcka till är lite stor ibland, säger Johanna Åkerfeldt, utsedd till "Årets lärare".
 

Academedia tillbaka på börsen

Academedia tillbaka på börsen

Friskolor

Idag tar Academedia klivet tillbaka in på börsen.
– Risken finns att vi får mer kortsiktig styrning, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud för Academedia.

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Debatt

Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om betyg: Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning.

Kommentera
Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Lärarutbildning

Pernilla Andersson utbildar sig till lärare vid Luleå tekniska universitet. Hon började studierna efter att hon hade fyllt 50 år.
– Åldern är bara en siffra. Det är verkligen mitt drömjobb, säger hon.

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Skolkonkurrens

Kritik mot skolan som låter elever rekrytera kompisar till skolan mot löfte om en egen smartphone.
"Missvisande och orättvis kritik" säger skolchefen till Skolvärlden.

Mindre stress utan mentorskap

Mindre stress utan mentorskap

Arbetsmiljö

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Arbetstid

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor

En ny forskningsrapport visar att friskolor etablerar sig på platser i bägge ändar av den socioekonomiska skalan. I områden med många högutbildade – och i utsatta områden. 

Hot och våld mot lärare
9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

Våld och hot

Över 90 procent av lärarstudenterna tycker inte att de fått tillräcklig handledning och utbildning i att hantera hot och våld i skolan, visar Skolvärldens undersökning.

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

Lärarutbildning

Fredrik Stillerud har ett år kvar på sin lärarutbildning.
– Jag önskar att vi skulle få med oss mer verktyg från lärarutbildningen vad gäller hantering av konflikter. Nu handlar det mest om mobbning och psykisk ohälsa, säger han.

Studenternas kommentarer om utbildning i att hantera hot och våld

Lärarutbildning

”Hot från elever nämns inte och är heller inte populärt att ta upp.” Läs studenternas kommentarer om att de inte får utbildning i att hantera våld och hot.

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

Elevvåld

En 17-årig pojke som hotade och pressade en annan elev på pengar stängdes av från sin gymnasieskola i Stockholm. Men det var fel, slår förvaltningsrätten fast i en dom.
– Det blir svårt att göra akuta avstängningar om den här domen slås fast. I så fall måste lagstiftningen ändras, säger Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Sekretess

Medan hemadresser och telefonnummer blir sekretessbelagda, riskerar lärares mejladresser att bli offentliga.

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Gymnasieutredningen

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Replik

Vinster i skolan bör återinvesteras, men aktie- och riskkapitalbolag bör överhuvudtaget inte användas som driftsformer för skolverksamhet, skriver debattörerna.

Kommentera
Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Lärarpris

Matte- och NO-läraren Camilla Askebäck Diaz är utsedd till Sveriges bästa lärare 2016.
– Mina elever ska lära sig att lära. Vad som än kastas åt dem i framtiden så ska de ha en strategi för att ta sig an saker som de inte vet någonting om, säger hon.

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Lovskolor

Moderaterna satsar hårt på att profilera sig som skolparti. I sitt sommartal sa partiledaren Anna Kinberg Batra att M vill införa ett aktivt skolval och obligatoriska lovskolor i landets samtliga kommuner.