Annons
Bild 1/2
Bild 2/2

En av tre rädd för anmälan

Publicerad 22 april 2015

Fakta

Hela undersökningen

Här hittar du samtliga frågor och resultat i undersökningen av lärarnas oro för att bli oskyldigt anmäld av förälder eller elev. 

Hämta dokument

Relaterat

Var tredje svensk lärare känner oro för att bli anmäld av en elev eller en förälder. Ännu fler har blivit hotade med anmälan, visar en ny undersökning som Skolvärlden har gjort. Vad får det för konsekvenser när det finns nya instanser som skärskådar och dömer en lärares agerande? Skolvärlden har granskat juridifieringen av läraryrket.

"Juridifiering är att samhällsproblem i allt större grad beskrivs i rättsliga termer och att deras lösning söks i lagstiftningen. Juridifieringen är ett bekymmer. Eftersom juridiken ofta är teknisk, reducerar juridifieringen viktiga samhällsdiskussioner till debatter om teknik, mellan människor som inte är fullt insatta i hur tekniken fungerar.”

Orden kommer från Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han beskriver hur det gradvis har skett en ansvarsförflyttning i samhället, från privatpersoner till politiker och vidare till domstolar och myndigheter.

– Vi ser en anmälningskultur och att det som tidigare sågs som politiska eller moraliska frågor har blivit juridiska frågor. Inom skolvärlden ser vi att rektorer och lärare kan dras inför rätta, säger han.

Mårten Schultz kallar juridifieringen för ”en enormt svår fråga” – som inte är svartvit.

– Det finns mycket bra i juridikens värld så det är inte säkert att det här bara är en dålig utveckling. Skolan kan inte vara en ansvarsfri zon, till exempel vad gäller våld. Men juridiken är trögrörlig och processer tar tid. Det finns också en risk att de verktyg som finns missbrukas och att människor anmäler saker som de inte borde. Det måste vara svårt att som lärare ha ett ansvarsområde som sträcker sig utanför skolmiljön och skoltiden, säger han och tar som exempel i vilken utsträckning det kan förväntas att lärare ska ha koll på vad elever skriver på sociala medier.

Det senaste decenniet har det införts nya lagskrivningar och tillkommit myndigheter som granskar och kontrollerar skolan – och därmed lärarna. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet inrättades 2008 och sedan dess har antalet anmälningar stadigt ökat år för år, till över 3 700 i fjol.

Skollagen från 2011 har nya paragrafer om läraryrkets utövande. Dessutom kontrolleras resultat och måluppfyllelse skola för skola, inte minst via de nationella proven.

I och med lärarlegitimationen infördes ytterligare en instans, Lärarnas ansvarsnämnd, där Lars Dirke är ordförande.

– Om vi har ett system med en lärarlegitimation måste vi också ha en säkerhetsventil för att kunna ingripa mot legitimationen vid allvarliga missförhållanden. Det är därför nämnden finns. Det är inget allmänt etiskt organ som uttalar sig om hur lärare ska uppträda i olika situationer, utan det handlar om att bedöma en viss lärares specifika uppträdande och se om det är så klandervärt att man bör få en varning eller inte bör ha lärarlegitimation. Det är undantagsfallen vi har att bedöma, säger Lars Dirke.

Det är Skolinspektionen som avgör vilka ärenden som ska föras vidare till ansvarsnämnden, som under sina tre år hittills bara fattat sju beslut. Ytterligare tre ärenden är under handläggning.

– Jag trodde från början att vi skulle ha många fler ärenden. Att det inte blivit så beror säkerligen på att Skolinspektionen sorterar bort väldigt mycket. Det är svårt att veta i vilken utsträckning det kommer att öka när systemet med lärarlegitimation får fullt genomslag. Men i det stora hela är det ett gott betyg till lärarkåren. Vi har inte haft så många fall och i flera av dem har vi valt att inte vidta några åtgärder. Eftersom det varit så få ärenden har vi inte så väldigt mycket fast praxis, säger Dirke.

I november 2013 hände något som fick pedagogikprofessor Gunnel Colnerud att känna att kontrollkraven på den svenska skolan började anta absurda proportioner. Då fick Skolinspektionen kritik av en annan myndighet, Riksrevisionen, för att inte vara tillräckligt effektiva i sin granskning av undervisningens kvalitet.

Eftersom skollagen inte specificerar vad som är en god undervisning borde regeringen konkretisera det, så att Skolinspektionen kan göra en bedömning, menade Riksrevisionen.

– Det går aldrig att detaljstyra en lärare. Det finns inga standardiserade lösningar som passar alla händelser som sker i ett klassrum – det faller på sin egen orimlighet. Det finns saker som måste fastställas i lag, som har med rättigheter och grova misstag att göra. Men inte detaljerna. Det är en professionell fråga att avgöra. Det går inte att föreskriva allt med hjälp av lagar, säger Gunnel Colnerud och fortsätter:

– Skolan är ett öppet, socialt system, där det händer massor med oförutsägbara saker och där lärarens omdöme är avgörande. Lärare ska genom studier, erfarenhet och diskussioner skaffa sig en uppfattning om vad som är rimligt att göra i olika situationer.

Enligt Gunnel Colneruds beskrivning påbörjades på 1990-talet en chockprofessionalisering av läraryrket, när läroplanen blev tunnare och lärarna friare att tolka mål och planera sitt eget arbete. När alliansregeringen tillträdde 2006 följde en chockreglering, när skolan skulle ”styras upp”.

– Det är rätt radikala grepp, båda två. Det första var lite väl optimistiskt, att genom att säga att lärarna är en profession så skulle de helt plötsligt bli det och ta ansvar samtidigt som de blev avlövade det de hade lärt sig tidigare. De var inte förberedda. Men sedan – när de började hitta formerna för hur de kunde ta ansvar för olika saker inom professionen – då kom regleringen i stället.

Gunnel Colnerud menar att det är en politisk panik över de vikande resultaten som till stor del ligger bakom den uppskruvade kontrollen av den svenska skolan.

– Jag tror inte att man hade brytt sig om att göra så många ingrepp annars. Det är min hypotes.

Den nya skollagen från 2011 har gjort juridik av mellanmänskliga relationer och av frågor som tidigare ansågs tillhöra det pedagogiska området, där lärarens ansvar var självklart, säger Gunnel Colnerud. Att ovanpå det ha kontrollinstanser som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet spetsar till situationen ytterligare, anser hon.

– Nu är det jurister som i efterhand ska avgöra om lärarens åtgärd var bra eller inte. Jag uppfattar det som ett sätt att deprofessionalisera yrkeskåren.

Lärarna som yrkesgrupp är inte utan skuld i utvecklingen, påpekar Colnerud:

– Ibland har jag faktiskt varit lite förvånad över hur mycket man har ropat på regler. Den förra regeringen var inte sen att tillgodose det. Kanske är det för att lärare vill slippa diskutera, motivera och argumentera och i stället kunna säga ”det här är det som gäller”. Det är bekvämt – man är inte ansvarig för regler som någon annan har bestämt. Men det finns fortfarande ett stort utrymme i den vardagliga praktiken, där det är lärarens omdöme som avgör vad som är tillåtet och inte och hur arbetet ska ledas.

Professor Colnerud är verksam vid Linköpings universitet och har 20 års erfarenhet av forskning om lärares yrkesetiska dilemman. Hon är noga med att poängtera att skolan inte kan vara fri från lagstiftning och säger att det är en självklarhet att elever måste skyddas mot lärares etiska övertramp. Att lärare tvekar inför att reagera och agera mot kollegors övertramp kan också ha bidragit till juridifieringen, menar hon.

– En stor del av min forskning har fått till följd att jag kritiserat lärarna för att de inte har ingripit och protesterat mot sina kollegor. Det kanske de fortfarande inte skulle ha gjort – och då är ju ett anmälningsförfarande det enda som återstår. Men jag tycker att man kunde ha gjort som i andra professioner, som läkare, psykologer och advokater, som har ett etiskt råd som tar emot anmälningarna. Då hade det varit lärare som utredde och avgjorde frågorna. Det behövs en överenskommelse lärare emellan för att förhindra, påtala och ingripa för att skydda eleverna i dessa fall.

Enligt Gunnel Colnerud är det i dag inte lärarprofessionen som äger frågan om att korrigera kollegor som behandlar elever illa. Ansvaret vilar istället på juridiska instanser. Hon beskriver det som att ”problem har flyttats bort från professionen till ledningen för skola och kommunen, som kan bli skyldig att betala skadestånd till eleven”.

– Om en lärare säger till på skarpen till en elev att han ska sätta sig istället för att gå runt och störa – då kan det anses vara kränkande och så blir det en anmälningsfråga av det. Men man måste kunna särskilja det som verkligen är allvarliga frågor och det som hör till ledarskapet och skolplikten.

Det är en olycklig utveckling om lärare och rektorer börjar granska sina handlingar utifrån om de riskerar att bli anmälda i stället för att göra det de tror är bäst, menar Colnerud. Det får konsekvenser, både i den dagliga skolverksamheten och för yrkesrollernas utveckling på sikt.

– Att vara kontrollerad och ha en makt över sig påverkar naturligtvis. Lärarnas administrativa börda är också ett uttryck för kontroll. De ska redovisa vad de gör och hur det går.

Anmälningsrädslan är i högsta grad närvarande i den svenska lärarkåren, visar en färsk undersökning som Skolvärlden gjort bland nära 1 300 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Hos 45 procent av de medverkande har oron att bli anmäld av elever eller föräldrar ökat de senaste två åren. 38 procent av lärarna har blivit hotade med anmälan och nästan lika många känner oro för att bli det.

Undersökningen visar också att nära en fjärdedel har tvekat att ingripa i ordningssituationer på skolan – som bråk mellan elever – av rädsla för att bli anmälda. Och 44 procent har avstått från vissa lektionsmoment, som laborationer eller utomhusaktiviteter, på grund av att det kan utgöra en förhöjd risk för eleverna.

Resultaten sammanfaller med det forskare vid Linnéuniversitetet såg när de för ett par år sedan undersökte hur lärare förhåller sig till risker och vilka konsekvenser det får. Studien, som involverade 500 lärare och förskollärare i Kalmar kommun, visade att det didaktiska rummet krympt på grund av risktänkandet. Detta påverkade också lärarnas agerande i olika situationer.

– Många av lärarna sa att de i dag avstår från att göra saker som de gjort tidigare. Rädslan över att till exempel bli anmäld överväger de pedagogiska vinsterna, har Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, tidigare sagt till Skolvärlden.

Enligt honom hänger detta ihop med vår tids granskningssamhälle, där kraven på insyn är höga. Att relationen mellan föräldrar och skola har förändrats bidrar också. Inte minst ökar det tiden som läggs på att dokumentera vad man gjort och vad man kommit överens om.

– Vi kallar det för en försäkringsstrategi. Det finns naturligtvis dokumentation som är bra och som fyller en pedagogisk funktion. Men det finns också ett slags dokumentation som lärarna gör ”för att ha ryggen fri”, som de sa. Många lärare har en rädsla för att i framtiden kritiseras för olika tillkortakommanden och då har man dokumentation som bevis.

En del föräldrar upplevs vara ute efter att sätta dit lärare – som reagerar med att bli extra försiktiga.

– Lärare är och har alltid varit noga med säkerhet. Det som har förändrats är att man nu också är rädd för att bli anmäld eller uthängd i media till exempel, säger Per Lindqvist.

Skolinspektionens rättschef Marie Axelsson bekräftar att intresset från medier vad gäller anmälningar är stort.

– Många begär ut handlingar. Vi vinnlägger oss om att namnet på den enskilde läraren inte lämnas ut. Innan vi vet vad som kommer hända finns det inget allmänintresse i det. Vi försöker skydda den enskilde läraren så långt som möjligt, säger hon.

Marie Axelsson konstaterar att det ”i dag finns gott om möjligheter att anmäla en lärare”:

– Man kan bli anmäld till polisen, till JO, till huvudmannens klagomålshantering och även till Skolinspektionen.

Är det för enkelt att anmäla en lärare?

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Då pratar jag utifrån systemet som gäller Skolinspektionen. När vi har ett legitimationssystem måste vi kunna pröva om det är riktigt att en lärare har en legitimation, säger hon och tillägger:

– Systemet med att kunna bli anmäld till Skolinspektionen är förhållandevis nytt och jag förstår att det känns ovant. Däremot är det synd om lärare känner rädsla. Vår utredning på Skolinspektionen syftar till att hitta de lärare som är olämpliga eller oskickliga att bedriva undervisning. Vi involverar naturligtvis läraren i det, som en part i vårt ärende.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund, tycker att det är bekymmersamt om vi får en skola som är ifrågasatt och inte har politikers och övriga samhällets förtroende, utan ska ”fixas till” via lagar.

– Det är en glidning som vi kunnat se över tid. När en institution som skolan tappar i förtroende så försöker man styra upp det med lagstyrning. I dag har vi en inspektion som bara letar fel. Det finns många brister vi måste lyfta fram, men vi måste också ge en bild av att skolan är framgångsrik och lyckas. Annars kommer det att fortsätta.

Att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare detaljstyra skolan via lagstiftning ser Matz Nilsson som ”helt fel väg att gå”.

– Det vore att få en skola som stagnerar i alla dess former. Att låta barnen komma ut och uppleva saker utanför skolan är ett jättestort ansvar i lagskrivningen i dag, och då kanske man stannar med barnen på förskolan och skolan. Konsekvenserna av den här utvecklingen blir en väldigt instrumentell skola, där lärare och skolledare är mer noga med att följa lagen och göra rätt, i stället för att ta egna initiativ. Det blir en hämmad profession, säger han och fortsätter:

– Att öka förtroendet för professionerna skolledare och lärare är något vi driver hårt. Vi vill vända utvecklingen och ha mindre lagreglering och mer av ökat förtroende och förståelse för att skolan är livsnödvändig och att professionen klarar sitt uppdrag.

För att nå dit krävs, enligt Matz Nilsson, en rad saker:

• Ett aktivt, professionellt ledarskap från skolledarhåll.

• En aktiv och professionell dialog från lärarna vad gäller elevernas utveckling. Dialogen mellan samhälle och skola ska vara öppen och föräldrar ska ha goda möjligheter att få information om hur det går för deras barn i skolan.

• Tillit från huvudmännen – de måste visa att de litar på skolan.

– I Stockholms stad kan en rektor få mellan 50 och 100 mejl om dagen från föräldrar som vill påverka skolan i olika former; scheman, provtillfällen, ledigheter och annat. Det är en ohållbar situation. Vi måste få tillbaka att skolan backas upp av samhället som en viktig institution som man har tillit till. Skapar vi tillit och får ett självförtroende igen – då vet vi att skolan kommer att lyfta. Det är inte lagarna som kommer att lösa det, utan professionen.

Finns det några länder där man inte ser samma utveckling av ökad juridifiering?

– Det land vi alltid pratar om är Finland. Där är betyg och nationella prov professionens ansvar. I slutet av 80-talet och början av 90-talet hade vi också den positiva auktoriteten i skolan, men sedan dess har det ebbat ut mer och mer.

Hur påverkas förhållandet mellan rektor och lärare om det blir en rädslans kultur av att göra fel?

– Vi ser att lagskrivningen i dag innebär att förhållandet och dialogen blir mer formella. Det är livsnödvändigt att man stöttar varandra, men jag tror att många lärare kan känna sig ifrågasatta av skolledningen och skolledningen ifrågasatt av politikerna, när man får anmälningar i olika frågor. Anmälningarna blir mediala och det förstärker bilden av att skolan inte är en fungerande institution, men anmälningarna är ju inte representativa för hela verksamheten, säger Matz Nilsson.

Juridifieringen av skolans normer och ”chockregleringen” hänger även ihop med hur skolan styrs, konstaterar Gunnel Colnerud, som skrivit om frågan i den norska vetenskapliga tidskriften ”Etikk i praksis”:

”Förvaltningsstyrning, den styrning som politiker utövar över professioners yrkesutövande, sker genom lagar och förordningar. Den skiljer sig från professionsstyrning som vilar på utbildning, vetenskap och etik. Om professionsstyrning råder, genomför de professionella sina uppgifter och löser problem utifrån arbetets övergripande samhällsuppgift och innehåll med stöd av sin kompetens och yrkesetik. Som kontrast till den tidigare nämnda chockprofessionaliseringen kan man säga att förvaltningsstyrningen har medfört en chockreglering under de senaste åren.”

Niklas Stenlås, docent i historia vid Uppsala universitet, har studerat det han kallar avprofessionaliseringen av läraryrket. Han säger att New Public Management, NPM, spelar stor roll i det sammanhanget.

NPM är ett sammanfattningsbegrepp för styrnings- och ledningsmetoder hämtade från näringslivet, som gjorde sitt intåg i den svenska offentliga sektorn på 1980-talet. Syftet är att göra skola, vård och andra offentliga finansierade verksamheter lika effektiva som privata företag.

– New Public Management har vuxit fram eftersom det har funnits krav på att skattebetalarna ska få valuta för sina skattepengar och kunna se vad de går till. Man styr genom uppföljning. Ska man vara kritisk så kan man säga att man styr post factum. Man delar ut pengar och är inte så noga med hur de ska användas och följer upp efteråt i stället. I NPM ingår att man försöker inrätta ett nytt ledarskikt, mellan de professionella och huvudmännen. Det är det jag sett som ett problem för läraryrket, att det kommer en ny grupp personer som ska styra verksamheten utan att förstå den och utan att vara lärare, förklarar Niklas Stenlås, som ingår i en grupp forskare som fått pengar från Riksbankens jubileumsfond för att i ett nytt treårigt projekt undersöka hur olika skolreformer påverkat lärarnas professionella praktik och själva kärnan i läraryrket.

Hur går det att styra skolan smartare, tror du?

– Min lösning är att ha så höga krav som möjligt på lärarutbildningen och samtidigt överlämna så stor självständighet som möjligt åt lärarna. Men det går stick i stäv med utvecklingen i dag. Det blir starkare och starkare krav på att all offentlig verksamhet ska vara uppföljningsbar. Jag tror att det har att göra med att det kommit in en ny grupp administratörer som kräver det, säger han och tillägger:

– Har man välutbildade, skickliga lärare med en hög grad av självständighet och inflytande över sitt eget arbete, då fungerar professionsstyrningen väldigt bra. Det ser vi till exempel i Finland.

Gunnel Colnerud önskar att lärarna, innan chockregleringen tog vid, hade fått mer tid för att utveckla sin professionalism och hitta formerna för en i vardagen fungerande yrkesetik. Hon formulerar det som att ”yrkesetiken uppmanar till att ingripa, skollagen kräver att man anmäler. Dessa handlingar utmanar olika moraliska kvaliteter. Ett ingripande sker i närhet och i direkt kontakt med kollegan. Handlingen kräver mod och övertygelse om att ett ingripande är moraliskt nödvändigt och att en förändring måste ske”.

– Lärarkåren har stannat för länge i ensamarbete och haft för lite kollegiala överväganden. Man var på gång med det när man skrev de etiska principerna, som kom i december 2001. Jag önskar att lärarna hade fått fortsätta med det arbetet. Att ha kollektiva normer hjälper den enskilde läraren att hitta en vettig, rimlig och helst också mycket bra åtgärd i olika situationer.

Hur går det att bryta juridifieringen och chockregleringen?

– Det är en svår fråga. Det blir rörigt att göra om allt igen, även om lärarna alltid blir utsatta för det. Från politiskt håll ska man undvika att gå in och styra lärarna – i så fall ska de styra lärarnas villkor till det bättre. Jag tror på att förändra Skolinspektionens uppdrag, eller i alla fall formulera det på ett annat sätt så att de ger skolorna och lärarna uppmuntran i hur de kan göra om de har problem, i stället för sanktioner eller bestraffningar.

Åsa Dahlberg är lärare på högstadiet i Bjurholm i Västerbotten, fackligt aktiv och en av två LR-representanter i Lärarnas yrkesetiska råd. Det finns två sidor av juridifieringen, enligt henne.

– På ett sätt har vi en skola som i dag ger lärarna större handlingskraft – vi har tillåtelse att till exempel tillfälligt omhänderta mobiltelefoner och att avvisa elever som stör från klassrummet. Det är också en typ av juridifiering; att vi har mer riktlinjer för att tydligare visa på handlingsutrymmet som en lärare har. På ett annat sätt har det vuxit fram en juridifiering kring skolan där det finns ett rätt och fel i nästan allt som ingår i en lärares arbete – och det undergräver tilliten till professionen. Det kommer ett stort antal stödmaterial och allmänna råd från Skolverket kring det ena och det andra. Vi har gått en lång utbildning och ibland kan jag tycka att det rör saker som vi ändå har med oss. Men det hänger samman med att förtroendet för skolan inte riktigt finns där, säger hon.

Att hantera etiska dilemman är en naturlig del av vardagen som lärare. I Lärarnas yrkesetiska råd har Åsa Dahlberg och de andra medlemmarna diskuterat faror med att gömma sig bakom juridiken och hur rädsla kan påverka en lärares agerande.

– Vi har till exempel pratat om det här med att be om ursäkt. I juridisk mening kan det faktiskt betyda att man erkänner att man har gjort fel, medan det ur ett yrkesetiskt perspektiv bottnar i reflektion över hur man hanterade en svår situation där det kanske inte fanns möjlighet att agera på något annat sätt. Vi behöver stärka lärarna i att ha den yrkesetiska kompassen i ryggen och att förebygga problem som kan dyka upp och påtala för skolledningen om förutsättningarna för ett professionellt agerande inte finns där.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Källkritik på schemat – en succé på skolan

Källkritik på schemat – en succé på skolan

Undervisning

På Stenungsunds Montessoriskola har högstadieeleverna källkritik på schemat. Efter positiva reaktioner från både elever och föräldrar hoppas läraren Anna Rosenqvist att fler skolor väljer att följa deras satsning.

Annons
Annons
Martin är årets svensklärare

Martin är årets svensklärare

Årets svensklärare

Varje år sedan 1987 delar Svenska Akademien ut priset Årets svensklärare. I år är det Martin Ahlstedt som får äran och prissumman på 50 000 kronor.

Annons
Sämre provresultat för elever på friskolor

Sämre provresultat för elever på friskolor

Forskning

Gymnasieelever på kommunala skolor presterar bättre på de nationella proven än elever på friskolor, visar ny forskning från regeringens utvärderingsmyndighet IFAU.

Här ska de nya lektorerna skolas

Här ska de nya lektorerna skolas

Lärarutbildning

Nu är det klart vilka lärosäten som kommer att vidareutbilda forskare till lektorer.

Annons
Annons
Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiet

Nordiska museet öppnar upp arkiven för lärare som vill handleda elever i att skriva kulturhistoriska texter på Wikipedia som del av sitt gymnasiearbete.

Annons
Fokusera på lösningen – spara tid

Fokusera på lösningen – spara tid

Arbetssätt

Alexandra Drakdal arbetar lösningsfokuserat i klassrummet.
– Om jag litar på att eleverna kan, istället för att säga vad som är fel, så vill de ju visa vad de kan, säger Alexandra Drakdal, matte- och NO-lärare.

Framtidsvecka alternativ till prao

Framtidsvecka alternativ till prao

Studie- och yrkesvägledning

När kommunens företag backade inför åttornas prao, fick studie- och yrkesvägledaren Margaretha Byhlin idén om en framtidsvecka.
– Om eleverna tog till sig tio procent så fick de en supervecka.

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Skolmiljö

Skolmiljön är en viktig del av inlärningen och sänder signaler om elever och lärares värde.
– Det är svårt att se hur likvärdigheten ska kunna nås om den materiella miljön är så olika, säger Pär Isling Poromaa, doktorand vid Umeå universitet.

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Lönegolv

Kastellskolan i Härnösand inför en lägstalön på 30 000 kronor för alla legitimerade lärare.
– Det är brist på legitimerade lärare och vi vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger rektor Malin Schéele.

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie

Rätt använd digital teknik i undervisningen har förbättrat elevernas resultat i årskurs tre, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Ledighet

40 timmarsvecka och bara fem veckors sommarledigt. Det är ett förslag som snart kan bli verklighet för nyanställda lärare i Växjö kommun. 

LR kongress 2016
Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Ny ordförande

Efter en dramatisk omröstning valdes Åsa Fahlén till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund på lördagen.
– Jätteroligt. Jag är stolt och ödmjuk över förtroendet, sa hon efter omröstningen på LR:s kongress i Stockholm.

...och nu tar Bo Jansson examen

...och nu tar Bo Jansson examen

Ny ordförande

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Beslutat: Så vill LR förbättra skolan

Lärarnas Riksförbund

Nytt mål för lärarlönerna och ett statligt huvudansvar för skolan. Det är några av de viktigaste besluten som fattades under Lärarnas Riksförbunds kongress som ska göra den svenska skolan bättre.

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Enkät

Vilken är den viktigaste frågan för lärare och Lärarnas Riksförbund de närmaste åren? Fem kongressdeltagare svarar.

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

Kongressen

Kunglig invigning av Lärarnas Riksförbunds kongress när prins Daniel hyllade landets lärare i sitt tal: ”Jag vill tacka er för att ni öppnar upp fönster för våra barn mot världen och mot framtiden.”

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen och se hur den genomförs av huvudmännen. 

Stora brister hos yrkesprogrammen

Stora brister hos yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

Lågt lärarstöd och stökigt i klassrummen. Så ser situationen ut på de svenska yrkesprogrammen, enligt Skolinspektionen. 

Befarad fördubbling av it-notan

Befarad fördubbling av it-notan

It-strategin

Skolverkets en-till-en-policy för grundskolan riskerar att bli dubbelt så dyr som beräknat.
– Den största kostnaden blir lärarnas tid, menar Skolverket.

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Ledarskap

Jobbar du på en kommunal skola? I så fall är chansen större att rektor har pedagogisk högskoleexamen.

Ja till hemliga adresser för lärare

Ja till hemliga adresser för lärare

Hemligt

Kommunalt anställda lärares personuppgifter föreslås bli sekretessbelagda. Lärarnas Riksförbund gör tummen upp.

Utökad satsning på specialpedagoger

Utökad satsning på specialpedagoger

Specialpedagogik

Nu införs statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler specialpedagoger. Det är en del i den utökade satsningen på specialpedagogiken.

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

Skolkommissionen

Kommissionen är enig om förslagen som lagts fram – nu ligger pressen på politikerna att göra verklighet av dem. ”Förslagen innebär ett stort steg i rätt riktning”, säger Lärarnas Riksförbunds ledamot i Skolkommissionen, Lars Hallenberg.

"Vill ha ännu mer statlig styrning"

Skolkommissionen

Förslagen på hur skolan ska förbättras har presenterats för regeringen. "Jag hade i många avseenden velat se mycket mer", säger läraren Mikael Bruér.

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Betyg

Försöken med betyg från årskurs 4 inleds nästa höst. ”En sådan här studie kan ju visa vad det egentligen är som ger mest resultat på lärandet”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Lärarbristen

Alldeles för få påbörjar och ännu färre avslutar en lärarutbildning.
– Lösningen finns på högskolan men kanske framför allt i skolan, säger Annika Pontén, avdelningschef UKÄ.

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

Debatt

Skolinspektionen ska granska hur skolhuvudmännen lever upp till kravet på garanterad undervisningstid och i förekommande fall vidta åtgärder, skriver Annika Eclund, skolpolitisk talesperson (KD).

Kommentera
”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

Yrkes-SM

Läraren Jimmy Åkesson är en beundrare av yrkes-SM. Han tror att tävlingsmomenten i skolan är viktiga för att sporra eleverna till att utvecklas.

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Bedömning

Eleverna behöver vara del i bedömningsprocessen för att den ska kunna bli formativ på riktigt. Det menar skolforskaren Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Nationell skolutveckling
Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Skolkommissionen

Mer statlig styrning, fler karriärsteg för lärare och insatser för integrationen är huvuddragen i Skolkommissionens delbetänkande.

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Skolkommissionen

Ett professionsprogram ska ge efterlängtad systematik till lärarkarriären, enligt Skolkommissionens delbetänkande.
– Det finns redan en lönespridning, men vi kanske kan upprätta bättre kriterier för den, säger Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen och dekan för lärarutbildningen i Karlstad.

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Skolkommissionen

Skolkommissionens delbetänkande om hur den svenska skolan ska förbättras emottogs inte enbart positivt.

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Debatt

Det är inte underligt att vanliga lärare tröttnar på diskussionerna om skolan. Diskussionen hoppar från tuva till tuva. Problemet är att det är samma två tuvor, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges väljare kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Betyg

Lärare kan nu ha en generösare tolkning vid betygssättning. Men kritikerna menar att det leder till stor förvirring, mindre kunskap och samtidigt växer oron om att alla lärare inte hinner få informationen innan terminsavslutningen.

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Lågstadiet

Moderaterna i Stockholm vill utöka skoldagarna i lågstadiet för att höja kunskapsresultaten.

De gör moderna språk levande

De gör moderna språk levande

Språklärare

Med en levande undervisning med rollspel, stadsvandringar och mingel ökar lärarna Eva Danielsson och Sofia Källström intresset för tyska språket – och gör samtidigt övergången från högstadiet till gymnasiet lättare.

De blev utsedda till årets yrkeslärare

De blev utsedda till årets yrkeslärare

Yrkeslärare

Under yrkes-SM i Malmö utsågs vinnarna av Årets Yrkeslärare. Vann gjorde Håkan Nilsson, Monica Nilsson och Michael Borgström.

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Flextid

I tyska Aachen har en gymnasieskola infört flextid för eleverna. De får själva välja om de vill börja klockan åtta eller hellre komma en timme senare.

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Flextid

Språkläraren Rosana Månsson i Ludvika ser både fördelar och fallgropar med ett flextidssystem för elever.

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Arbetsmiljö

Allt färre lärare vill byta yrke. Nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna. Men stressen är utbredd och förtroendet för skolpolitiker fortsatt lågt. Det visar en ny undersökning från Skolverket.

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärarstudenter

I boken ”Välkommen in i mitt klassrum” ger läraren Katja Hvenmark-Nilsson tips på hur man tar steget från studierna ut i verkligheten som nyutexaminerad lärare.

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Semestertjänster

Katrineholms kommun överväger semestertjänster för sina förstelärare. Trots att sommarlovet är i antågande, är det ännu inte bestämt hur det blir.

100 000 i böter för Enköping

100 000 i böter för Enköping

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket hotar med vite på 100 000 kronor om Enköpings kommun inte tar tag i arbetsbelastningen på två skolor. 

Yrkesutbildning
Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Ny rapport

Krav på lärarleg och garanterad kompetensutveckling för lärarna, högskolebehörighet till eleverna. Det är några av förslagen i LR:s nya rapport om yrkesutbildningen.

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ny rapport

Gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic välkomnar rapporten ”13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning”.

Pressen på lärarna
Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Nyanlända

Flyktingkrisen pressar den svenska skolan. Vare sig lärare eller lokaler räcker till. Men så är det inte överallt. För samtidigt som kommuner som Askersund, Gullspång och Åsele tar emot många barn och ungdomar på flykt, finns det kommuner som tar emot mycket få, till exempel Danderyd, Vaxholm och Vellinge.

 

”Skolor ska inte kunna säga nej”

”Skolor ska inte kunna säga nej”

Nyanlända

Många nyanlända elever på kort tid sätter skolorna under stark press. Men långt ifrån alla.

 

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Nyanlända

Norberg är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest flyktingar i Sverige förhållande till antalet invånare.

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Nyanlända

I Askersund samlas alla nyanlända elever i en speciell skola. – Det råder lite av undantagstillstånd här, säger tf rektor Göran Björnståhl på förberedelseskolan Slussen.

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Nyanlända

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt kommer ut i sina ordinarie klasser. – Det är bra för integrationen och språkutvecklingen, säger Viktoria Lundström som är biträdande rektor på Grönkullaskolan i Alvesta.

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Nyanlända

Det stora antalet nyanlända elever ökar trycket på lärarna. – Det behöver satsas betydligt mer på fortbildning och kompetensutveckling av redan yrkesverksamma lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Så ska lärarna få det bättre

Så ska lärarna få det bättre

Läraryrket

Regeringen utser en utredare som ska komma med konkreta förslag inom fem olika områden.

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Arbetsmiljö

Trappstegsmodellen har resulterat i mer ordning och studiero på Murgårdsskolan i Sandviken. De utökade regler som skolan infört mot stökiga elever har gett lärare redskap till att ingripa.

Kumlaanstalten
Skolan bakom murarna på Kumla

Skolan bakom murarna på Kumla

Kumlaanstalten

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola. Skolvärlden har fått göra ett unikt besök på anstalten.

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Kumlaanstalten

Utbildning kan underlätta vägen till en vanlig tillvaro efter fängelsestraffet.

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

Studie

Suheer Sherif har studerat hur personer med utomeuropeisk bakgrund talar om sin framgångsrika skolgång och lärarens avgörande roll i deras liv. En resa hon själv gått igenom.

Stipendium
Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Stipendium

Ola Landén och lärarkollegan Andreas Lång fick i fjol ett stipendium för att åka till La Rochelle i Frankrike.

Här finns stipendier för lärare att söka

Här finns stipendier för lärare att söka

Stipendium

Varje år delar svenska fonder och stiftelser ut flera miljarder kronor i stipendier. 

Förstelärare kvar även utan statsbidrag

Karriär 

Tranemo kommuns förstelärartjänster permanentas - oavsett om kommunen får bidrag från staten eller inte.

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Administration

Allt fler lärare ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration, det visar docent Anders Ivarsson Westerberg i sitt forskningsprojekt ”Begravd i papper”.

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

Debatt

SVT:s serie ”Gympaläraren” gav tittarna en helt felaktig bild av vad det innebär att undervisa i idrott och hälsa i dag. ”Gympaläraren” glömde helt bort att sätta in fysisk aktivitet i kontexten hälsa och livsstil, skriver debattörerna.

Kommentera
”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

Debatt

Moderaternas kovändning inom skolfrågan är något som endast kommer att resultera i mer likriktning, fler avhopp och lägre studiemotivation, skriver Christopher Rydaeus, ordförande i Moderat skolungdom.

Kommentera
Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Läromedel

Digitala läromedel har helt ersatt läroböckerna i hennes kurser. Marija Gustafsson använder sig av film, tecknade serier och historier digitalt i undervisningen och har nått resultat och samtidigt dragit ner på arbetsstressen.

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Bedömning

Betygssystemet ska förbättras. Bland annat ska lärarna få större utrymme att sätta betygen B och D, enligt ett förslag från Skolverket.
– Jag tycker inte att det är glasklart vad de menar, säger Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning.

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Nationella prov

Många lärare har knappt med tid för att rätta de nationella proven – men Skolverket håller fast vid att bedömningsanvisningarna ska skickas ut i efterhand. ”Minimerar risken för fusk.”

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Lärare

Mindre stress för lärarna och ett rikare innehåll för eleverna. Läraren Martin Fernström avslöjar hemligheten till hur man skapar uppgifterna som gör eleverna till riktiga proffs.

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Skuggbudget

1,2 miljarder till bättre lärarutbildning ­– den viktigaste posten i Moderaternas skuggbudget för skolan.

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotek

Regeringen ska stärka skolbiblioteken med 15 miljoner för att öka skolbibliotekens bemanning. Bibliotekarien Sofia Malmberg ser gåtor med satsningen.

Fritt fram för religiös skolavslutning

Fritt fram för religiös skolavslutning

Skolavslutning

Skolavslutningar i kyrkan ska få ha religiösa inslag, enligt en majoritet i utbildningsutskottet. 

Succé för matematik utanför klassrummet

Succé för matematik utanför klassrummet

Matematik

Att flytta matten ut från klassrummet har ökat elevernas intresse och motivation.
– Eleverna utför matematiken praktiskt utan att direkt ens tänka på det, säger Elisabet Bellander, förstelärare och initiativtagare till satsningen på ”karaktärsämnesmatte”, KaMa.

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Lärarbristen

Regeringen ska locka fler till läraryrket med en reklamsatsning för 21 miljoner kronor.

SETT 2016
Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Arbetsmiljö

Har klassrumsmiljön egentligen någon betydelse? Under SETT 2016 berättade läraren Ingrid Palmqvist om hur steget ur det traditionella klassrummet har påverkat hennes professionella utveckling som lärare.

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Pilotprojekt

På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna.

Vad var bäst på SETT?

Vad var bäst på SETT?

Lärarenkät

Nio lärare berättar vad de tar med sig till sin egen skola efter att ha besökt SETT-mässan i Kista.

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Nationella prov

Lärare och elever drabbas ofta av att grundskolans nationella prov tar upp alldeles för mycket tid. Nu vill läraren Gustav Forne samla dem under en vecka.

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Bedömning

Fler än sex av tio sfi-lärare saknar behörighet. Något som riskerar att påverka bedömningen och betygsättningen av eleverna.

Här finns landets bästa skolor

Här finns landets bästa skolor

Ny jämförelse

SKL har rangordnat landets alla skolkommuner. Vellinge toppar listan, medan Färgelanda hamnar i botten.

Hot och våld

”Tillsätt en ordningskommission för den svenska skolan”

Debatt

Liberalerna avsätter 150 miljoner kronor i sin budget för att tillsätta en ordningskommission. ”En skola som präglas av stök och oordning leder till sämre skolresultat”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Kommentera
"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

Kommentar

Efter senaste dagarnas rapporter om hot och våld mot lärare föreslår Liberalerna att riksdagen tillsätter en ordningskommission med uppgift att motverka stöket i skolan.

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Rapport

Drygt hälften av grundskoleeleverna med autism stannar hemma på grund av bristande stöd och lika många saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Autism- och Aspergerförbundet menar att skolan bryter mot lagen.

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Skoldialog

I Uppsala kommun pågår en spännande satsning för att råda bot på den växande lärarbristen. 

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Fria skolvalet

Det fria skolvalet befinner sig i blåsväder. Nästan hälften av landets skolpolitiker vill se inskränkningar för att minska klyftorna mellan skolorna.

Hot och våld
Hälften av alla lärare utsätts för våld

Hälften av alla lärare utsätts för våld

Lärarvåld

Nästan varannan lärare uppger att de utsatts för våld eller hot på sin arbetsplats. Även anmälningarna om hot och våld i landets klassrum ökar stort.

Anmälda fall mot lärare ökade med 57 procent

Arbetsmiljö

Antalet anmälda fall av hot och våld mot skolpersonal i Stockholm ökade med 57 procent under 2015. Samtidigt är var tredje svensk lärare rädd att bli anmäld av en elev eller förälder.

Emma misshandlades på skolan av sin elev

Emma misshandlades på skolan av sin elev

Våld mot lärare

Emma Edeslätt var rädd i flera veckor efter att ha blivit sparkad av en elev. Läraryrket finns med på listan över de mest våldsutsatta jobben.

Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

Läsprojekt

Läsrörelsen ska tillsammans med David Lagercrantz driva läsprojektet ”Berättelser som förändrar”. 

Många hoppar av ämneslärarutbildningen

Många hoppar av ämneslärarutbildningen

Lärarutbildningen

Många studenter väljer att hoppa av lärarutbildningen, och särskilt drabbad är ämneslärarutbildningen. Det visar ny statistik från Universitetskanslerämbetet.

Starkt stöd för att stärka språkens ställning i skolan

Starkt stöd för att stärka språkens ställning i skolan

Moderna Språk

LR:s rapport om hur språkens ställning i den svenska skolan sjunker har väckt stora reaktioner. 

Skickliga lärare dragplåster för populära skolor

Skickliga lärare dragplåster för populära skolor

Gymnasieskolan

Erfarna lärare är bra dragplåster för skolor med högt söktryck. Men det riskerar samtidigt att späda på skillnaderna mellan skolor och kommuner, konstaterar Skolverket i en ny rapport om gymnasieskolan.

Splittringar kring utredningen om nyanlända lärare

Splittringar kring utredningen om nyanlända lärare

Utredning

Reaktionerna var blandade när regeringens utredare presenterade förslagen på hur nyanlända lärare kan tas till vara i skolan. 

”Gympaläraren” fångar PREST-ämnenas själ

”Gympaläraren” fångar PREST-ämnenas själ

Debatt

Teorin måste vävas ihop med praktiken på ett naturligare sätt än vad många PREST-ämneslärare lyckas med i dag.

Kommentera
”Vi rektorer borde prata mer om hemmasittare”

”Vi rektorer borde prata mer om hemmasittare”

Intervju

Bloggande rektorn Sirkka Persson önskar att skolledare var bättre på – och hade mer tid till – att dela erfarenheter med varandra.

Akut kris för moderna språk i svenska skolan

Akut kris för moderna språk i svenska skolan

Moderna språk

Sämre snittlön. Undervisningsgrupper med elever från olika steg eller årskurser. En extrem brist på studenter som vill bli ämneslärare i tyska, spanska och franska. De moderna språkens ställning i den svenska skolan är bekymmersam, visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

Unikt projekt: Nyanlända nior undervisas med förskoleklass

Unikt projekt: Nyanlända nior undervisas med förskoleklass

Nyanlända

Från en flyktingförläggning till ett klassrum i Huddinge. De nyanlända lärarna Hana Kret och Reza Orya Rezvani har nu fått börja utbilda ensamkommande ungdomar på Glömstaskolan i ett alldeles unikt undervisningsprojekt.

Här är den läxfria skolan: ”Läromålen ska nås på skolan”

Här är den läxfria skolan: ”Läromålen ska nås på skolan”

Läxor

I stället för att lärarna ska rätta och komma på läxor stöttar de eleverna på skolan med deras skolarbete.

Fokus på språk – så in i Norden

Fokus på språk – så in i Norden

Språkdagarna

Vinsten av flerspråkighet. Det är det övergripande temat för de nordiska språkdagarna som Språklärarnas riksförbund anordnar nästa vecka.
– Vi behöver åstadkomma en attitydförändring gällande språk och rikta strålkastarna mot hur illa det faktiskt är i dag, säger Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund.

Här är snabbspår redan på gång

Här är snabbspår redan på gång

Nyanlända

Fem nyanlända lärare ska få plats i Sollentuna kommun, inom ramarna för regeringens snabbspår för lärare. Planen är att vara igång redan innan sommaren.

Vårbudget 2016
400 miljoner mindre till skollokaler

400 miljoner mindre till skollokaler

Vårbudgeten

Det blir mindre pengar till upprustning av skollokaler men 40 miljoner mer för fler behöriga sfi-lärare. Det är ett par av nyheterna i regeringens vårändringsbudget för 2016 som berör skolan.

”Obegripligt att spara på specialpedagogik”

”Obegripligt att spara på specialpedagogik”

Kommentarer

Både opposition och lärarfack är kritiska till att regeringens vårbudget innebär besparingar på skolan och uppskjutna satsningar.

Grattis gymnasielärare, ni är mest jämställda!

Grattis gymnasielärare, ni är mest jämställda!

Jämställdhet

Gymnasielärare är mest jämlika, förskollärare minst. Det visar ny statistik från SCB.
– Men som manlig språklärare är jag en del av ett utdöende släkte, säger Robin Smith, gymnasielärare i svenska och engelska.

Lärare inget rekommenderat yrkesval

Lärare inget rekommenderat yrkesval

Ny rapport

Endast fem procent av de tillfrågade i Manpowers senaste undersökning rekommenderar gymnasister att söka sig till läraryrket, trots att det beräknas vara ett stort bristyrke under lång tid framåt.

"Att kunna skriva är att lyckas i alla ämnen"

"Att kunna skriva är att lyckas i alla ämnen"

Skrivning

I Norge är skrivande en nyckelkompetens som förenar alla skolämnen.
– Svenska forskare tycker att skrivande är lika viktigt som läsande, men det finns inte som enskilt ämne i läroplanen, säger svenskläraren Gustaf Skar, projektledare på norska Skrivesenteret. 

Från VM i Kanada till yrkeslärare i Dalarna

Från VM i Kanada till yrkeslärare i Dalarna

Yrkes-SM

Camille Brinkemar är yrkesläraren som vet vad som krävs för att nå världseliten. Nu börjar jakten på nya medaljer i yrkes-SM. Ämnet: Fordonslackering.

Ingenjörer ska lösa lärarbristen i Luleå

Ingenjörer ska lösa lärarbristen i Luleå

Lärarbristen

Luleå kommun och Teknologkåren vid LTU gör en ny satsning för att hantera lärarbristen. Lösningen? Ingenjörsstudenter som korttidsvikarier i matte och no-ämnena.

Lärarstudenter fokuserar på arbetsmiljön

Lärarstudenter fokuserar på arbetsmiljön

Lärarstudenter

Med nya styrelsen på plats vill Lärarnas Riksförbunds studerandeförening ägna det kommande året åt arbetsmiljön.
– Den hamnar i skymundan när lönedebatten pågått så länge, säger ordföranden Isak Skogstad.

Otydliga krav tvingar elever att spela duktiga

Otydliga krav tvingar elever att spela duktiga

Bedömning

Elever bryr sig mer om uppförande än om kunskap. Lärare hinner inte se vad eleverna verkligen kan. Skolans fokus på bedömning slår fel, enligt en ny avhandling.

8 av 10 kommuner: Lärarbristen är akut

8 av 10 kommuner: Lärarbristen är akut

Kommuner

Lärare, skollokaler och språkkunniga. Avsaknaden av dessa växer sig större som en följd av höstens flyktingkris. Nu larmar kommunerna om mer hjälp för att klara den stora utmaningen, visar Aftonbladets enkät med 133 av landets kommuner.

Så kan pollenallergi påverka eleverna

Så kan pollenallergi påverka eleverna

Pollenallergi

Pollenallergi drabbar ungefär var fjärde elev, men också deras skolresultat. – Det kan ge problem med inlärning och koncentration, säger David Lindvall, vid Unga Allergiker.

Kränkningsrisk vid var tredje idrottsgymnasium

Granskning

Skolinspektionen kritiserar landets idrottsgymnasium för brister i arbetet mot kränkningar och hård jargång.
– Macho och kränkningar har ingen plats i skolan, säger idrottsläraren Daniel Gomejzon.

Zlatan ska bli lärare  efter fotbollskarriären

Zlatan ska bli lärare efter fotbollskarriären

Lärarstudent

Ena foten i fotbollseliten och den andra i klassrummet. Jämsides med fotbollsvardagen i allsvenska Malmö FF utbildar sig målvakten Zlatan Azinovic till att bli lärare.

Svagt skolstöd för elever som ”vuxit ur” sin diagnos

Svagt skolstöd för elever som ”vuxit ur” sin diagnos

Särskilt stöd

Även barn som ”vuxit” ur sin autismdiagnos får för lite stöd i skolan. Det visar en ny avhandling från Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet.

Betyg
Gymnasieministern: ”Det är en katastrof”

Gymnasieministern: ”Det är en katastrof”

Rättsosäkra betyg

Tre elever lämnade in exakt samma uppgift men fick olika betyg.
– Det är en katastrof, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S).
Nu vill både S och M ändra hur betygen sätts.

17-åriga Minous öppna brev till lärarna

17-åriga Minous öppna brev till lärarna

Öppet brev

Minou Hellgren är 17 år och går andra året på gymnasiet i Simrishamn. När hon såg hur ledsen hennes skolkamrat blev av en lärares behandling ilsknade hon till. Läs Minous öppna brev till alla lärare.

Japansk matematik ska minska rädslan att svara fel

Japansk matematik ska minska rädslan att svara fel

Didaktik

Japansk matematisk didaktik stimulerar samtal och matematisk medvetenhet bättre än typiskt svensk matematikundervisning, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.

Annons
Annons
Annons