”En förolämpning mot tiotusentals lärare”

I Skolvärlden 9/2015 pekar jag på behovet av att den svenska skolutvecklingen prioriterar vad som verkligen påverkar skolkvaliteten. Då passar en vän av Nätverket för likvärdig skola, Jan-Åke Fält, på att slå ett slag mot friskolor – särskilt de i företagsform.

Nej, friskolor har absolut inte behov av ett positivt segregerat elevurval som Fält påstår. Det är en svepande förolämpning mot de tiotusentals lärare och skolledare som ger allt de har i friskolorna.

Skolverkets statistik visar att elever i friskolor når bättre resultat oavsett bakgrund. För elever med föräldrar som har som mest gymnasieutbildning var det 75 procent av eleverna i friskolor som nådde kraven i alla ämnen i årskurs nio förra läsåret, 60 procent var snittet för hela landet.

Också i landets största friskoleföretag – som jag antar är huvudmålet för Fälts argumentation – lyckas t ex utlandsfödda elever bättre än landet i genomsnitt. I AcadeMedias grundskolor nådde 74,7 procent av de eleverna kraven i alla ämnen, för hela landet var det 49,5 procent.

Om Fält har missat det vill jag upplysa om att vi – friskolorna – vill göra det enklare för elever från tuffare förhållanden att komma till en friskola. Vi har jobbat hårt för den utredning regeringen nu tillsatt för att friskolor med elever i kö ska få rätt att ta emot asylsökande elever. Vi vill också se reformer för att det fria skolvalet ska nå ut till alla. Det handlar om att alla bör välja skola. OECD har påpekat att det är många som inte känner till att det finns ett skolval. Det är inte bra. Därför anser vi att fler kommuner ska göra som Nacka och Botkyrka, införa ett obligatoriskt, aktivt skolval. Kort sagt alla ska med i skolvalet. Det borgar för bättre information om skolvalet och om skolor och vi vill också undersöka möjligheterna att införa en tidsgräns för när föräldrar ska få söka till en skola. Detta för att undvika att skolvalet missgynnar socioekonomiskt svagare familjer och nyinflyttade.

För Fält har inte den enskilda skolan eller lärarna där någon betydelse för hur väl eleverna lyckas. Det är ett hopplöst perspektiv. Som motståndare till företagsamhet i skolan sätter han driftsformen i fokus. Vi andra fokuserar på att förbättra skolan där det behövs – för att alla elever ska kunna nå goda resultat. Det är därför som vi också vill se ett system som mäter progression. Det är en betydligt tuffare uppgift att se till att barn som kommer hit mitt i skolåldern lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet än att göra detsamma med barn som har en god bakgrund. Med ett sådant system skulle verkligen professionen hamna i fokus.

Ulla Hamilton

vd, Friskolornas riksförbund