shutterstock_224928622
Foto: Shutterstock.com
Undersökning

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

Om undersökningen

Omkring 14 000–15 000 elever i gymnasieskolan får studiebevis i stället för examen varje år. Läsåret 2015/16 hade omkring hälften av dessa elever, 6 845, studiebevis med 2 000 eller fler godkända gymnasiepoäng – dessa definieras i rapporten som ”elever med studiebevis nära examen”.

Gemensamt för elever med studiebevis nära examen är att de saknar godkänt betyg i 50–500 gymnasiepoäng för att få examen. De flesta kurser på nationella program är kurser om 100 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever med studiebevis nära examen saknar godkänt betyg i en till fem kurser för att få examen.

Källa: Skolverket

Ta del av Skolverkets rapport här

Drygt 14 000 elever lämnar gymnasieskolan varje läsår utan examen. Nu har Skolverket tittat närmare på vilka kurser det är som ställer till det och undersökningen visar att många elever faller på målsnöret. Ungefär hälften av eleverna, knappt 7000, saknade betyg i en till fem kurser och var därmed, enligt Skolverket, ”mycket nära en examen”.

Omkring 1 500 av eleverna var endast en godkänd kurs ifrån att nå de 2 250 godkända poäng som är ett av kraven för att få examen.

– Elever som riskerar att få underkända betyg måste få stöd i god tid så att de inte faller på målsnöret och missar en gymnasieexamen. Det handlar om förhållandevis små insatser jämfört med de stora förluster det innebär för den enskilde eleven och samhället när unga inte kan studera vidare eller komma ut på arbetsmarknaden, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

För att få en gymnasieexamen krävs, förutom 2 250 godkända poäng, att eleven når godkänt i specifika kurser. På yrkesprogrammen var det vanligast att eleverna misslyckades i matematik 1 och i engelska 5.

På de högskoleförberedande programmen var det vanligast att eleverna misslyckades med svenska 3, gymnasiearbetet och matematik 2b.

Peter Fredriksson säger till Sveriges Radio att det är viktigt att ge de här eleverna en extra knuff och stärka ämnena.

– Då kan man stärka det genom att till exempel erbjuda fler lektioner, stärka lärarstödet och fundera på om det behövs mer läromedel.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén instämmer i att det behövs mer lärartid i de kurser som eleverna har svårt att klara.

– Först måste man förstås ha en bild på skolan av vilka kurser det är som eleverna inte klarar. Sen vill vi att 100 poäng ska vara 100 timmar!

– I dag kan en hundrapoängskurs innebära 100 timmar eller 90 eller 72 timmar. Och det avgörs alldeles för sällan av elevens verkliga behov. Istället är det ekonomin och hur mycket timmar som man kan knöka in i lärarens tjänstefördelning som avgör hur mycket undervisnings eleverna får. Så ska det inte vara, säger hon. 

Lärarnas Riksförbund driver också på för att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan.

– Det tror vi vore bra. Om eleverna läser kursen under flera år har man större möjlighet att styra om man vill lägga många timmar tidigt eller sent i kursen. Det är också viktigt att läraren får tid till för- och efterarbete så att man verkligen kan se till att alla elever hänger med och att läraren har tid att ägna sig åt varje elev.

Men framförallt måste det till en tydligare koppling mellan timmar och poäng så att eleverna få sin garanterade undervisningstid, säger hon.

– Till exempel historia och samhällskunskap är stofftäta kurser och får man då väldigt få timmar så blir det väldigt stressigt. Det gynnar inte de svagare eleverna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm