Annons

En lektion i hur man kan skapa kunskap

Publicerad 21 augusti 2014

DEBATT Ett klassrum. Läraren skriver upp ämnesrubriken på tavlan, namnet på det ämnesområde som nu ska ta sin början. En dialog med klassen tar vid om just detta enda begrepp på tavlan. Det skriver läraren Mikael HA Persson i ett inlägg om hur man skapar kunskap. 

Relaterat

Ett klassrum. Läraren skriver upp ämnesrubriken på tavlan, namnet på det ämnesområde som nu ska ta sin början.

En dialog med klassen tar vid om just detta enda begrepp på tavlan. Läraren diskuterar ämnesrubriken ingående med eleverna, bildar sig en uppfattning om deras förförståelse, berättar utförligt om denna ämnesrubrik, även rent semantiskt, och associerar till begreppet.

Läraren samtalar med klassen om målbeskrivningen till det arbetsområde som ska dras igång: vad de ska kunna om några veckor. Han berättar för klassen att det finns ett antal centrala begrepp i målbeskrivningen som det är viktigt att alla lär sig på djupet, att de förstår innebörden bakom begreppen.

Vidare samtalar läraren och eleverna om den begreppskarta som de ska använda, en tom A3-karta där eleverna skriver arbetsområdets namn i mitten. Kartan blir framöver elevens egna personliga uppfattning av ämnet. En karta på vilken ämnesstrukturen sakta men säkert kommer att växa fram som ett visuellt verktyg mot förståelse av ämnets helhet.

Vi bestämmer oss för att använda lärobokens texter. Ämnesområdet upptar cirka 15 sidor, och nu tar skumläsning vid där eleverna bildar sig en uppfattning om ämnets karaktär genom att bläddra fram och tillbaka, titta på bilder, läsa bildtexter, rubriker, underrubriker etc. Under denna studie har eleven ordboken till hjälp när denne stöter på svåra ord. Ordboken finns alltid vid elevens sida, oavsett vilka moment i kunskapsprocessen det handlar om. Läraren påminner ofta om målbeskrivningen, att eleven ser den som en naturlig referens när ny information ska tas in och bearbetas. Målbeskrivningen blir som en kompass för eleven i studierna, en kompass som hela tiden talar om vilken riktning som gäller; vad som är viktig information och vad som är mindre viktig.

Sen vidtar föreläsningen. Nu är det lärarperspektivet som dominerar, men hela tiden finns samtalet med eleverna och deras uppfattningar. Läraren visar upp ämnet i dess helhet, han ringar in ämnet, han avgränsar det, och han visar också upp ämnet i form av ett exempel som illustrerar ämnets karaktär.

Perspektivbyten mellan ämnets helhet och delar, ner till detaljer om ämnet, är viktigt om eleven ska få en chans att greppa vad som ses som viktig och mindre viktig information. Med andra ord: om eleven förstår ämnet i grunden, är det lättare att i ett senare läge komplicera ämnesbilden med bibehållen förståelse av helheten.

På tavlan lägger läraren till fyra delområden som eleven placerar på sin begreppskarta. Dessa fyra begrepp diskuteras givetvis ingående, så att alla förstår vad de står för, vad de betyder i sammanhanget. Och dessa fyra centrala begrepp motsvaras av fyra kapitel i läroboken. Och, det viktigaste: dessa fyra begrepp återges som fyra punkter i målbeskrivningen. Allt i en struktur som ska främja förutsättningen för eleven att förstå hela sammanhanget.

Nu är det dags för eleverna att ge sig i kast med begreppsanalysen. Och här jobbar de antingen enskilt eller i grupp. De har redan huvudbegreppet i mitten plus de fyra delområdena. Nu gäller det att komplicera kartan med mer underordnade och perifera begrepp (6-10 begrepp/delområde). Hur ämnesstrukturen ska se ut i slutändan är upp till varje elev att bestämma. Villkoret är bara att de ska kunna förklara för läraren hur de tänker, och att detta tänk inte krockar med lärarens perspektiv på ämnet. De verktyg som eleven använder i begreppsanalysen är målbeskrivningen, ordboken, läroboken och inte minst begreppskartan.

När eleven begreppsanalyserar handlar det om att lokalisera, bearbeta, värdera och gallra i text och lära sig att se vad som är relevant information och vad som kan förbises som irrelevant information (intensivläsning).

Fotnot: Det här med att låta eleven själv leta upp de begrepp som ingår i ämnet är svårt. Då kan det vara en stor fördel att i början ge eleven alla begrepp, som ingår i arbetsområdet, på ett silverfat, dvs läraren ger eleven till exempel ett ”kaospapper” där huvudbegreppet, de fyra delområdena och underordnade och perifera begrepp finns med, men där de senare ligger huller om buller. Uppgiften för eleven blir då följaktligen att ordna underordnade/perifera begrepp i en för eleven logisk struktur på kartan.

Eleven lär sig efterhand att i text söka upp centrala begrepp på egen hand och sen lokalisera underordnade begrepp i närheten, där också förklaringar brukar uppenbara sig. Finns inga förklaringar är det ordboken som gäller. Finns det inte heller där, då googlar eleven fram den information som behövs för att förstå. I det här läget fungerar läraren som handledare. Ser läraren att det finns ett behov av en gemensam diskussion, lägger han in en extra föreläsning.

För mig handlar det rent konkret om att varva lärarledda föreläsningar/samtal - där ämnets helhet visas upp - med individuella begreppsanalyser, i vilka eleven bearbetar och strukturerar upp de centrala begreppen utifrån dennes egen förmåga och lärandestil. Det viktiga i slutändan är att den enskilde eleven förstått ämnet på sitt sätt, en uppfattning som då inte får motsägas av lärarperspektivet. Om det här fungerar, då har jag förverkligat den individanpassade undervisningen (som enligt Skolverket är den viktigaste parametern vad gäller framgång i skolarbetet).

Idealet när eleven närmar sig slutet på ett arbetsområde är att begreppskartan ska fungera som ett underlag/lathund/facit när redovisningen ska genomföras. Eleven har på kartan hela ämnesområdet framför sig, ämnet ligger så att säga där, åskådligt och förståeligt för eleven när denne ska redovisa sina kunskaper, skriftligt eller muntligt, enskilt eller i grupp. Eleven behöver inte ”plugga på” inför ett prov, eleven har förstått ämnet via kartan, eleven kan redan ämnet.

/Mikael HA Persson, lärare i Karlstad

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons