Annons
Jasmine Garip Nilsson och Pernilla Gundersen Foto: Emil Malmborg
I hemkunskapssalen Foto: Emil Malmborg
Bild 1/2

En lyhörd skola blev lösningen för Jasmine

Publicerad 2 september 2015

Fakta

Jasmin Garip Nilsson

Ålder: 15 år.

Skola: Går på Malmö Idrottsgrundskola med simhopp som idrott.

Familj: Mamma, pappa och lillasyster.

Bor: I Malmö.

Diagnos: Diagnosticerades med hjärn- tumör i december 2013.

 

MENTOR PERNILLA GUNDERSENS TIPS

1. Öppen kommunikation. Otroligt viktigt. Och då inkluderar jag även kommunikationen med föräldrarna. Det är så lätt hänt att man väntar eller låter bli att ringa för att man är rädd för att störa eller säga fel saker.

2. Lyssna på eleven. Låt eleven diktera villkoren, var lyhörd och anpassa er sedan efter situationen. Det är fel att börja med att plocka bort vissa ämnen innan man ser vilken glöd, driv eller vilja eleven har.

3. Inte bara betyg. Visst är det viktigt med betygen, men det finns så mycket annat  i skolan som det är lätt att glömma bort, även i en sådan här situation när ett barn är allvarligt sjukt. Gör inte det.

 

REKTOR RICHARD OHLQVISTS TIPS

1. Fokusera på det friska. Lägg kraft på att utveckla och se till att det som fungerar fortsätter att fungera.

2. Lyssna på barnet. Prata med föräldrar, läkare och andra inblandade, men tappa inte bort elevens synpunkter.

3. Öppet klimat. Ge förutsättningar för ett öppet klimat då allt kan diskuteras för att undvika ryktesspridning och gissningar.

 

Relaterat

Många cancerdrabbade barn och deras föräldrar upplever att skolan inte ger tillräckligt stöd, men för Jasmine Garip Nilsson var hemskolan alltid närvarande trots all frånvaro under behandlingen.

Doften av nybakta kärleksmums sprider sig i hemkunskapsrummet. Jasmine och hennes kompisar tar förväntansfullt var sin smakbit. Sedan fortsätter de att tjafsa om vems tur det är att diska. Det är en helt vanlig dag för Jasmine Garip Nilsson på Malmö Idrottsgrundskola. Precis så som hon vill ha det.

– Jag blev sjuk när jag gick i sexan. När jag började på högstadiet var det lite som att börja om på nytt. Det var en ny miljö, med nya människor och jag tyckte det var väldigt skönt. Här kunde jag vara mig själv igen, inte bara någon med cancer. Ibland ställde kompisarna frågor och då svarade jag, men det var aldrig någon stor grej, förklarar Jasmine.

Det var under årets sista vecka 2013 som Jasmine fick diagnosen. Huvudvärken och dubbelseendet berodde inte på ett synfel utan på en hjärntumör. Hon opererades och fick strålning i en månad, därefter cellgifter en gång  i månaden i ett år.

Under behandlingen missade hon vårterminen i sexan. Hon studerade en hel del hemma och på sjukhusskolan och kunde återvända till skolbänken när det var dags att börja högstadiet. Det var också då hon insåg att hon hade halkat efter kunskapsmässigt.

– Jag kan inte påstå att jag saknade skolan jättemycket när jag var hemma. Det jobbiga var att försöka komma ifatt när jag sedan började sjuan. Jag hade ju missat mycket och låg efter, det insåg jag då, berättar hon.

Att hålla jämna steg med klasskompisarna och dessutom ta igen det hon missat, samtidigt som hon behandlades för sin sjukdom var ingen lätt sak. Men Jasmine hade god hjälp. Från sin familj självklart, men också från förstående klasskompisar och en handlingskraftig skolledning. Och inte minst från en mentor med en sällsynt förmåga att göra nytta där det verkligen behövs.

– Genom simhoppet kände jag Pernilla sedan tidigare så det var en extra trygghet. Hon har betytt jättemycket. Hon stöttar mig, hjälper mig och har varit där hela tiden och frågar hur jag mår och så, berättar Jasmine.

För Pernilla Gundersen var det en ny utmaning i rollen som mentor att ha en cancersjuk elev. Hon hade stor hjälp av att samtala med Jasmines läkare och personalen på sjukhusskolan. Hon hade också en bra dialog med Jasmines föräldrar tidigt.

– Jag har försökt att göra det bästa av  situationen. Det har underlättat fantastiskt mycket att Jasmine var och är så bra på att prata öppet om hur hon mår. En öppen och rak kommunikation tror jag är helt centralt för att få en fungerande situation i skolan, säger Pernilla.

Det märks tydligt att Jasmines och Pernillas relation är något annat än en vanlig elev/mentor-relation. De har en rak kommunikation som säkert kan röra upp känslor ibland, men den är alltid ärlig.

Undervisningen anpassades efter Jasmines behov under behandlingen och till viss del är den anpassad även nu. Hon skriver aldrig några prov på eftermiddagen, det är då tröttheten brukar slå till. Hon har som regel också lite längre tid på sig att göra proven och gör fler muntliga redovisningar i stället för skriftliga.

– Vi försökte hela tiden vara väldigt lyhörda och låta Jasmine styra hur mycket och vad hon skulle göra. Det gäller att hitta balansen. Målet måste vara att hon ska klara betygen, men man får inte heller pusha för hårt. Betygen är inte det enda som är viktigt i skolan, varken för Jasmine eller för någon annan, säger Pernilla.

För Jasmine, liksom för de flesta av hennes klasskompisar, är idrotten minst lika viktig. Pernilla, som själv har ett stort simhoppsintresse, beskriver henne som en ”supertalang”. Självklart har hon inte kunnat träna på samma sätt som kompisarna under sjukdomen och behandlingen, men idrotten har ändå spelat en stor roll för Jasmine under hennes tuffa väg tillbaka.

– Simhoppet betyder mycket för mig, då tänker man på något annat, skingrar tankarna. Men jag har inget särskilt mål med simhoppet. Jag gör det för att det är kul, säger Jasmine.

Numera är Jasmine med på alla lektioner i skolan och hon tränar simhopp dagligen. Hon har kämpat sig genom mörkret och kommit ut på andra sidan. Men helt återställd är hon inte. Hon blir ganska snabbt trött och får svårt att koncentrera sig. Ibland sätter huvudvärken in.

– Vi fick väldigt bra information som handlade om situationen under sjuk- domen och behandlingen, men nästan ingenting om situationen efteråt, funderar Pernilla. Alla tänker ju att Jasmine  är färdigbehandlad och att allt är frid och fröjd, men så enkelt är det ju inte. Hon lider fortfarande av sviterna och jag förstår att det måste vara frustrerande att inte alla inser det. Den situationen var vi inte riktigt beredda på.

Men trots problemen har Jasmine klarat det hon föresatte sig. När hon nu gick ut åttan hade hon inte underkänt  i något ämne.

– Det är verkligen en superprestation, säger Pernilla. Men Jasmine är ju också en riktig fajter. Under hela sin behandling insisterade hon på att vara med på alla lektioner, göra alla prov och redovisningar. Hon ville inte missa en enda minut och var egentligen bara borta de dagar då hon fick behandling, annars kämpade hon sig till skolan varenda dag, även när hon var trött och egentligen mådde rätt dåligt. Det kan jag verkligen beundra.

 

Rektorn: Vi fokuserar på det friska

Jasmines rektor Richard Ohlqvist menar att hans viktigaste uppgift är att skapa ett öppet klimat där situationen kan diskuteras fritt utan hemlighetsmakeri.

– När jag fick reda på att Jasmine skulle börja hos oss och fick information om vad hon hade gått igenom funderade jag ganska mycket på hur vi bäst skulle hantera situationen. Jag kom fram till att det bästa nog är att fokusera på det friska, det som är bra och fungerar, berättar rektor Richard Ohlqvist.

Rent praktiskt innebar det bland annat att man lade stor fokus på Jasmines träning och försökte se till att den kunde fungera så normalt som möjligt.

– Jasmines egna synpunkter vägde självklart tungt och för henne är idrotten otroligt viktig. Hon har en stark vilja där och den försökte vi ta tillvara och uppmuntra. Jag tror att  simhoppet blev ett andningshål för Jasmine. Att få träffa alla de andra ungdomarna, träna och tävla tror jag har betytt väldigt mycket för hennes rehabilitering.

Jasmines mamma Linda kom till skolan och gav information till personalgruppen, liksom Jasmines läkare.

Rektorn försökte skapa förutsättningar så att alla fick den information som behövdes. Han var också med i de återkommande diskussionerna som fördes kring Jasmines undervisning.

– Undervisningen fick anpassas så att Jasmines arbetsbörda blev rimlig. Vi diskuterade det mycket och gjorde säkert både rätt och fel. Det får ju inte heller bli för låga krav, man måste hitta  balansen.

 

Sjukhuslärare efterfrågar bättre kontakt med lärarna

Det är lätt hänt att tappa kontakten med sin skola under en sjukhusvistelse. En av sjukhusskolans uppgifter är att se till att det inte händer. Det berättar sjukhusläraren Carina Lindquist, som stöttade Jasmine under hennes sjukhusperiod.

Sjukhusskolans uppgift är inte bara att ge eleven undervisning under tiden på sjukhuset utan också att hålla kontakten med hemskolan – ett väl så viktigt åtagande.

– Det är jätteviktigt av flera skäl. Först och främst eftersom eleven måste känna delaktighet och känna sig viktig, även om han eller hon är sjuk. Sedan handlar det så klart om skolarbetet och att eleven får del av samma undervisning som klasskamraterna. Annars är risken stor att återkomsten blir jobbig, säger Carina Lindquist på Barnsjukhuset i Lund.

Sjukhusskolan bjuder som regel in både lärare och klasskamrater för ett besök. Syftet är att etablera kontakt och berätta om sin verksamhet.

Undervisningen på sjukhusskolan bedrivs delvis i grupp, delvis individuellt och inte sällan på elevens sjukrum. Förutsättningarna är självklart vitt skilda mellan olika elever.

– Det gäller att vara lyhörd för varje elevs behov och förmåga. Det är så olika hur man mår. Vissa kan gå i skolan utan problem mellan  behandlingarna, andra får man gå varligare fram med.

Vilket är skolornas vanligaste misstag?

– Att man inte svarar på mejl eller telefon när vi hör av oss. Tyvärr är det inte alla som förstår hur viktig den kontakten är. Sedan förstår jag också att många lärare är väldigt stressade, men det här är en sak som bör prioriteras, konstaterar Carina.

Texten är tidigare publicerad i Barn & Cancer

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Annons
Annons

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Annons
Annons

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons