Annons
Jasmine Garip Nilsson och Pernilla Gundersen Foto: Emil Malmborg
I hemkunskapssalen Foto: Emil Malmborg
Bild 1/2

En lyhörd skola blev lösningen för Jasmine

Publicerad 2 september 2015

Fakta

Jasmin Garip Nilsson

Ålder: 15 år.

Skola: Går på Malmö Idrottsgrundskola med simhopp som idrott.

Familj: Mamma, pappa och lillasyster.

Bor: I Malmö.

Diagnos: Diagnosticerades med hjärn- tumör i december 2013.

 

MENTOR PERNILLA GUNDERSENS TIPS

1. Öppen kommunikation. Otroligt viktigt. Och då inkluderar jag även kommunikationen med föräldrarna. Det är så lätt hänt att man väntar eller låter bli att ringa för att man är rädd för att störa eller säga fel saker.

2. Lyssna på eleven. Låt eleven diktera villkoren, var lyhörd och anpassa er sedan efter situationen. Det är fel att börja med att plocka bort vissa ämnen innan man ser vilken glöd, driv eller vilja eleven har.

3. Inte bara betyg. Visst är det viktigt med betygen, men det finns så mycket annat  i skolan som det är lätt att glömma bort, även i en sådan här situation när ett barn är allvarligt sjukt. Gör inte det.

 

REKTOR RICHARD OHLQVISTS TIPS

1. Fokusera på det friska. Lägg kraft på att utveckla och se till att det som fungerar fortsätter att fungera.

2. Lyssna på barnet. Prata med föräldrar, läkare och andra inblandade, men tappa inte bort elevens synpunkter.

3. Öppet klimat. Ge förutsättningar för ett öppet klimat då allt kan diskuteras för att undvika ryktesspridning och gissningar.

 

Relaterat

Många cancerdrabbade barn och deras föräldrar upplever att skolan inte ger tillräckligt stöd, men för Jasmine Garip Nilsson var hemskolan alltid närvarande trots all frånvaro under behandlingen.

Doften av nybakta kärleksmums sprider sig i hemkunskapsrummet. Jasmine och hennes kompisar tar förväntansfullt var sin smakbit. Sedan fortsätter de att tjafsa om vems tur det är att diska. Det är en helt vanlig dag för Jasmine Garip Nilsson på Malmö Idrottsgrundskola. Precis så som hon vill ha det.

– Jag blev sjuk när jag gick i sexan. När jag började på högstadiet var det lite som att börja om på nytt. Det var en ny miljö, med nya människor och jag tyckte det var väldigt skönt. Här kunde jag vara mig själv igen, inte bara någon med cancer. Ibland ställde kompisarna frågor och då svarade jag, men det var aldrig någon stor grej, förklarar Jasmine.

Det var under årets sista vecka 2013 som Jasmine fick diagnosen. Huvudvärken och dubbelseendet berodde inte på ett synfel utan på en hjärntumör. Hon opererades och fick strålning i en månad, därefter cellgifter en gång  i månaden i ett år.

Under behandlingen missade hon vårterminen i sexan. Hon studerade en hel del hemma och på sjukhusskolan och kunde återvända till skolbänken när det var dags att börja högstadiet. Det var också då hon insåg att hon hade halkat efter kunskapsmässigt.

– Jag kan inte påstå att jag saknade skolan jättemycket när jag var hemma. Det jobbiga var att försöka komma ifatt när jag sedan började sjuan. Jag hade ju missat mycket och låg efter, det insåg jag då, berättar hon.

Att hålla jämna steg med klasskompisarna och dessutom ta igen det hon missat, samtidigt som hon behandlades för sin sjukdom var ingen lätt sak. Men Jasmine hade god hjälp. Från sin familj självklart, men också från förstående klasskompisar och en handlingskraftig skolledning. Och inte minst från en mentor med en sällsynt förmåga att göra nytta där det verkligen behövs.

– Genom simhoppet kände jag Pernilla sedan tidigare så det var en extra trygghet. Hon har betytt jättemycket. Hon stöttar mig, hjälper mig och har varit där hela tiden och frågar hur jag mår och så, berättar Jasmine.

För Pernilla Gundersen var det en ny utmaning i rollen som mentor att ha en cancersjuk elev. Hon hade stor hjälp av att samtala med Jasmines läkare och personalen på sjukhusskolan. Hon hade också en bra dialog med Jasmines föräldrar tidigt.

– Jag har försökt att göra det bästa av  situationen. Det har underlättat fantastiskt mycket att Jasmine var och är så bra på att prata öppet om hur hon mår. En öppen och rak kommunikation tror jag är helt centralt för att få en fungerande situation i skolan, säger Pernilla.

Det märks tydligt att Jasmines och Pernillas relation är något annat än en vanlig elev/mentor-relation. De har en rak kommunikation som säkert kan röra upp känslor ibland, men den är alltid ärlig.

Undervisningen anpassades efter Jasmines behov under behandlingen och till viss del är den anpassad även nu. Hon skriver aldrig några prov på eftermiddagen, det är då tröttheten brukar slå till. Hon har som regel också lite längre tid på sig att göra proven och gör fler muntliga redovisningar i stället för skriftliga.

– Vi försökte hela tiden vara väldigt lyhörda och låta Jasmine styra hur mycket och vad hon skulle göra. Det gäller att hitta balansen. Målet måste vara att hon ska klara betygen, men man får inte heller pusha för hårt. Betygen är inte det enda som är viktigt i skolan, varken för Jasmine eller för någon annan, säger Pernilla.

För Jasmine, liksom för de flesta av hennes klasskompisar, är idrotten minst lika viktig. Pernilla, som själv har ett stort simhoppsintresse, beskriver henne som en ”supertalang”. Självklart har hon inte kunnat träna på samma sätt som kompisarna under sjukdomen och behandlingen, men idrotten har ändå spelat en stor roll för Jasmine under hennes tuffa väg tillbaka.

– Simhoppet betyder mycket för mig, då tänker man på något annat, skingrar tankarna. Men jag har inget särskilt mål med simhoppet. Jag gör det för att det är kul, säger Jasmine.

Numera är Jasmine med på alla lektioner i skolan och hon tränar simhopp dagligen. Hon har kämpat sig genom mörkret och kommit ut på andra sidan. Men helt återställd är hon inte. Hon blir ganska snabbt trött och får svårt att koncentrera sig. Ibland sätter huvudvärken in.

– Vi fick väldigt bra information som handlade om situationen under sjuk- domen och behandlingen, men nästan ingenting om situationen efteråt, funderar Pernilla. Alla tänker ju att Jasmine  är färdigbehandlad och att allt är frid och fröjd, men så enkelt är det ju inte. Hon lider fortfarande av sviterna och jag förstår att det måste vara frustrerande att inte alla inser det. Den situationen var vi inte riktigt beredda på.

Men trots problemen har Jasmine klarat det hon föresatte sig. När hon nu gick ut åttan hade hon inte underkänt  i något ämne.

– Det är verkligen en superprestation, säger Pernilla. Men Jasmine är ju också en riktig fajter. Under hela sin behandling insisterade hon på att vara med på alla lektioner, göra alla prov och redovisningar. Hon ville inte missa en enda minut och var egentligen bara borta de dagar då hon fick behandling, annars kämpade hon sig till skolan varenda dag, även när hon var trött och egentligen mådde rätt dåligt. Det kan jag verkligen beundra.

 

Rektorn: Vi fokuserar på det friska

Jasmines rektor Richard Ohlqvist menar att hans viktigaste uppgift är att skapa ett öppet klimat där situationen kan diskuteras fritt utan hemlighetsmakeri.

– När jag fick reda på att Jasmine skulle börja hos oss och fick information om vad hon hade gått igenom funderade jag ganska mycket på hur vi bäst skulle hantera situationen. Jag kom fram till att det bästa nog är att fokusera på det friska, det som är bra och fungerar, berättar rektor Richard Ohlqvist.

Rent praktiskt innebar det bland annat att man lade stor fokus på Jasmines träning och försökte se till att den kunde fungera så normalt som möjligt.

– Jasmines egna synpunkter vägde självklart tungt och för henne är idrotten otroligt viktig. Hon har en stark vilja där och den försökte vi ta tillvara och uppmuntra. Jag tror att  simhoppet blev ett andningshål för Jasmine. Att få träffa alla de andra ungdomarna, träna och tävla tror jag har betytt väldigt mycket för hennes rehabilitering.

Jasmines mamma Linda kom till skolan och gav information till personalgruppen, liksom Jasmines läkare.

Rektorn försökte skapa förutsättningar så att alla fick den information som behövdes. Han var också med i de återkommande diskussionerna som fördes kring Jasmines undervisning.

– Undervisningen fick anpassas så att Jasmines arbetsbörda blev rimlig. Vi diskuterade det mycket och gjorde säkert både rätt och fel. Det får ju inte heller bli för låga krav, man måste hitta  balansen.

 

Sjukhuslärare efterfrågar bättre kontakt med lärarna

Det är lätt hänt att tappa kontakten med sin skola under en sjukhusvistelse. En av sjukhusskolans uppgifter är att se till att det inte händer. Det berättar sjukhusläraren Carina Lindquist, som stöttade Jasmine under hennes sjukhusperiod.

Sjukhusskolans uppgift är inte bara att ge eleven undervisning under tiden på sjukhuset utan också att hålla kontakten med hemskolan – ett väl så viktigt åtagande.

– Det är jätteviktigt av flera skäl. Först och främst eftersom eleven måste känna delaktighet och känna sig viktig, även om han eller hon är sjuk. Sedan handlar det så klart om skolarbetet och att eleven får del av samma undervisning som klasskamraterna. Annars är risken stor att återkomsten blir jobbig, säger Carina Lindquist på Barnsjukhuset i Lund.

Sjukhusskolan bjuder som regel in både lärare och klasskamrater för ett besök. Syftet är att etablera kontakt och berätta om sin verksamhet.

Undervisningen på sjukhusskolan bedrivs delvis i grupp, delvis individuellt och inte sällan på elevens sjukrum. Förutsättningarna är självklart vitt skilda mellan olika elever.

– Det gäller att vara lyhörd för varje elevs behov och förmåga. Det är så olika hur man mår. Vissa kan gå i skolan utan problem mellan  behandlingarna, andra får man gå varligare fram med.

Vilket är skolornas vanligaste misstag?

– Att man inte svarar på mejl eller telefon när vi hör av oss. Tyvärr är det inte alla som förstår hur viktig den kontakten är. Sedan förstår jag också att många lärare är väldigt stressade, men det här är en sak som bör prioriteras, konstaterar Carina.

Texten är tidigare publicerad i Barn & Cancer

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons