Annons
Foto: Kalle Assbring

”En rektor ska ha järnkoll, mod – och kärlek”

Publicerad 30 april 2015

Alla är rörande överens om vikten av att rektorer får vara pedagogiska ledare. Men vad innebär egentligen pedagogiskt ledarskap? Fullt fokus på kunskapsuppdraget, svarar de rektorer Skolvärlden bjöd in till ett rektorsrum.

Fakta

Tre rektorer

Helena Lindqvist
Rektor på: Vittra Telefonplan, fristående F–9-skola i södra Stockholm.
Jobbat som rektor: Sedan 1991.
Bakgrund: Fritidspedagogexamen i botten.

Anna Magnusson
Rektor på: Tullgårdsskolan, kommunal F–6-skola på Södermalm i Stockholm.
Jobbat som rektor: 10 år.
Bakgrund: 1–7-lärare i svenska/SO.

Johan Kant
Rektor på: Vikingaskolan, kommunal F–6-skola i Haninge.
Jobbat som rektor: 6 år.
Bakgrund: SO-lärare på högstadiet.

Relaterat

En genomsnittlig rektor lägger drygt hälften av sin tid på administration. 18 procent av tiden ägnas åt pedagogiskt ledarskap. Det visar en studie från Skolverket. Samtidigt pekar Skolverket på betydelsen av rektorns pedagogiska uppdrag och säger att det bör prioriteras. 

De tre rektorer som Skolvärlden sammanfört på Vittra Telefonplan i södra Stockholm håller med. Ju mer tid de får ägna åt det pedagogiska ledarskapet desto bättre. 

Vad lägger ni in i begreppet pedagogiskt ledarskap? 

Helena Lindqvist: För mig är pedagogiskt ledarskap att ha fullt fokus på kunskapsuppdraget. Det handlar om kunskapsuppföljning. I vilka ämnen kommer skolan till korta? Varför gör vi det? Nu är matematikresultaten inte så bra, vad kan det beror på? Och därifrån driva de pedagogiska utvecklingsfrågorna. 

Johan Kant: Det handlar också om att styra upp verksamheten och få med sig alla så att vi drar åt samma håll. Och det handlar om all personal: vaktmästare, kökspersonal och lärare. Man måste skapa vi-känsla, att vi ska göra det här tillsammans. 

Anna Magnusson: Det är också viktigt att vara nyfiken. Som rektor måste man vara intresserad av vad som pågår – hela tiden – i korridoren, i fikarummet, i klassrummen. Oavsett om jag kommer in i en lärmiljö som jag sen följer upp genom samtal eller om jag träffar personal ute i verksamheten och frågar: Hur tänker du om detta eller detta? så är det pedagogiskt ledarskap. Det är där jag snappar upp vad personalen tänker, vilka önskningar de har, vad
de ser som svårigheter och vad som behöver utvecklas.

Johan: Sen ska man ha klart för sig att även om det pratas mycket om att man ska vara pedagogisk ledare så är problemet många gånger att fokus hamnar på annat. Budget är prio ett, sen personalfrågor och organisationsfrågor. För att inte tala om all administration som ligger på rektor. Pedagogiskt ledarskap får man ofta ägna väldigt lite tid åt. 

Fokus på kunskapsuppdraget, säger ni. Hur gör ni det i praktiken?

Anna: Grunden är att ha en plan för arbetet. Nu besöker vi de här klassrummen, det här vill vi titta på och diskutera, man bokar in
efterföljningssamtal och följer hela tiden upp.

Johan: Man måste vara jättetydlig med målsättningen och hur man ska nå dit och, som Anna säger, följa upp, hela tiden, och på något sätt hitta åtgärder för att man ska lyckas. För vi kan aldrig skylla på eleverna. Jag brukar vara lite hård och säga att det är ju inte ett gäng babianer som sitter i klassrummet. Om man har en klass i tre år på lågstadiet, så är det klart att man kan lära dem läsa, skriva och räkna. Jag tror att alla lärare håller med om det och ändå lyckas vi inte. Vad beror det på? Det är jätteviktigt att ha ett sådant klimat att man kan diskutera de här frågorna. 

Anna: Och märker man att lärare behöver stöd, följer man upp med fler möten. Jag gillar uttrycket att ”ligga nära”. Så att man kan stötta lärarna i deras utveckling, men också så att man kan säga: Det är inte okej att du inte fixar fler barn i matten, vad behöver du? Hur ska vi tänka tillsammans? Det handlar inte om att såga någon utan om att stötta. Och det kräver tillitsfulla relationer, något jag skulle säga är grunden i ett pedagogiskt ledarskap.  

Helena: Inför mitterminskonferenser markerar jag elevernas resultat med rött och grönt. Det blir så lätt en massa tyckande, men här ser man svart på vitt: så här många har rött. Sen försöker jag lyfta det till en ämnesfråga eller arbetslagsfråga: Hur tänker vi kring det här? Men det är ingen quick fix. 

Johan: När man fokuserar på kunskapsuppdraget skapar man förväntningar på lärare. Jag förväntar mig att du ser till att eleverna lär sig, det är grunduppdraget. Om då tio elever är rödmarkerade, så vet lärarna att de ska ta upp med Helena vad det är som brister, varför och hur man kan komma till rätta med det. Lärarna blir pedagogiskt ansvariga.

Ni nämnde också vikten av att få alla att dra åt samma håll. 

Johan: Alla måste förstå att det här är en organisation där vi hjälps åt. Man kan inte köra sitt eget race utan det ska det vara fullt fokus på elevernas kunskapsutveckling. En sak jag har gjort är att ta kontroll över fortbildningen så att den blir något vi gör genom kollegialt lärande. Om man lär sig tillsammans får man en samhörighet och även en samsyn. Det blir ett kollektivt pedagogiskt grupptryck som är positivt.

När skolan misslyckas med kunskapsuppdraget, vad beror det då på? 

Johan: Det kokar ner till det här med pedagogiskt ledarskap, hela tiden. För om rektor bara är administratör och sitter på sitt kontor då har du ingen som leder – ditåt ska vi! Det är där problemet ligger i svensk skola. Hur kan man år ut och år in acceptera att en skola underpresterar? Det kan inte vara så att det är alla ungar det är fel på. Det är vuxna som har abdikerat. Kanske handlar det om rektorer som inte pallar och som stänger in sig på kontoret i stället för att gå ut och bygga relationer. 

Helena: Sen ska vi inte glömma att det är olika förutsättningar för olika skolor. En svårighet är att kringfunktioner skärs bort så att det som borde tas om hand av socialen eller BUP hamnar på rektors bord. 

Anna: Här måste politiker och tjänstemän ge skolan förutsättningar utifrån de behov som skolan har. 

Johan: Absolut. I områden med dåliga förutsättningar måste man ha de bästa lärarna och de skickligaste rektorerna. Rektorer som är ute i verksamheten. Ekonomin kan någon annan sköta.

Vilka förutsättningar behöver ni för att vara pedagogiska ledare? 

Helena: Man behöver fler yrkestitlar i skolan. Jag vill göra det jag är bra på och jag är pedagog. Jag har en intendent som hjälper till med ekonomi och administration till exempel. 

Anna: Vi har intendenter allihop, men det kan vara jättesvårt på mindre orter. Jag vet rektorer som är med om att deras behov ställs mot elevernas. Om jag anställer någon för min skull – för allas skull på sikt – då får inte eleverna det de ska ha. Den konflikten finns. 

Helena: Jag tror att man måste argumentera för varför man tar in en ny yrkesidentitet i skolan, det måste ges legitimitet, ibland måste man jobba emot skolans traditioner. Nu har jag anställt tre socialpedagoger vars uppdrag är att skapa trygghet och studiero. Det handlar ju också i förlängningen om kunskapsuppdraget.

Man lyfter ofta vikten av bra lärare. Vad krävs av en bra rektor?

Johan: Mod … tydlighet.

Anna: Du får vara hur rädd som helst, men du måste våga. Vara tydlig, strategisk, kommunikativ, nyfiken. Och kärleksfull!

Johan: Ja, det handlar mycket om kärlek.

Helena: Sa ni prestigelös?

Kunskaper om skolan då?

Anna: Ja, självklart. Vi måste ha kunskaper om uppdraget och vara insatta i styrdokumenten. Vi måste ha järnkoll, vi kan inte stå och snacka om vi inte vet vad vi snackar om. Det är en grundförutsättning som rektor. 

Johan: Sen är frågan vem som blir rektor. Är det de bästa lärarna som blir rektorer? Om vi ska vara ärliga har det inte sett ut så. Och hur ska man kunna vara pedagogisk ledare då? I genomsnitt är det 1,5 sökande på varje rektorsjobb! Det ser bättre ut i Stockholm, men jag vet att när vi sökte rektorer till Haninge fick man ta det en gång till, de sökande var inte tillräckligt kvalificerade. Det är ett jätteproblem.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons