”En-till-en kan göra eleverna stressade”

Håkan Fleischer är magister i kommunikation och doktor i pedagogik.

– Jag hade inte den klassiska lärarbakgrunden innan jag gått över till pedagogik, vilket jag ser både som en styrka och en svaghet. Jag kan ha ett annat perspektiv, säger han.

Hans disputerade med avhandlingen ”En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan” i början av december.

I den slår han fast att en-till-en kan ha negativa effekter för eleverna. Han är dock noga med att han inte påstår att det ger negativa effekter på själva resultaten.

– Det jag konstaterar utifrån mina studier är att man inte kan säga att kunskaperna blivit djupare eller att det har blivit bättre kvalitet i kunskaperna med hjälp av en-till-en. Däremot är det svårt att säga att det leder till sämre kunskaper.

Via intervjuer med elever har han däremot fått bilden av att de blir stressade och får svårt att koncentrera sig.

– Jag blev ganska förvånad faktiskt. I bagaget hade jag en studie där elever tycker att det är väldigt kul och motiverande med 1 till 1 och där både lärare och elever upplever att resultaten blir bättre. Men när jag träffade eleverna fick jag en helt annan bild. De upplever att de blir väldigt stressade av datorn och får för mycket distraktion. Många säger spontant att det gick bättre innan de fick datorn.

Han anser inte att en-till-en är något negativt i sig, men att det kanske behövs mer fortbildning för lärarna och en tydligare konsekvens.

– Elever beskriver en inkonsekvent pedagogik där de uppmuntras att ha datorn uppe och föra anteckningar i den – men samtidigt kan läraren be dem stänga datorerna när läraren, förståeligt nog, upplever att den inte får något gensvar.

Håkan Fleischer vill lansera begreppet stretchad kunskap, även om det ännu är luddigt.

– För det första är det inget färdigutmejslat begrepp, utan snarare en inbjudan till en vidare diskussion om vad kunskap är när datorer finns i klassrummet, säger han.

Han fortsätter:
– Eleverna har ofta ett fråga-svar-tänkande när de ska söka information på nätet. De skriver ner svaret och går sedan vidare till nästa fråga. Bildningen försvinner lite där, tycker jag. Vi måste bli bättre på att få eleverna att förstå andras perspektiv, inte bara sitt eget.

– Det är den kunskap som man bildar i det digitala rummet. Förut jobbade vi med föreläsningar och böcker. Nu har det tillkommit många nya saker – som webbsidor, animationer, TED-föreläsningar och så vidare. Den stretchade kunskapen är att man förstår innehållet – men också varför man gör det ur ett givet medium.

Enligt Håkan Fleischer kan han ibland uppfattas som teknikfientlig, vilket inte alls stämmer.

– Så är det verkligen inte, utan jag tycker att vi ska ha datorer i skolan. Men vi måste använda datorerna på ett väldigt medvetet sätt.