Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar
Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.
I en undersökning från Lärarnas Riksförbund visar det sig att en av tio lärare medger att det förekommit fusk vid nationella prov på deras skola.
SVT:s program Uppdrag granskning ger också exempel på lärare som bidragit, antingen genom att sprätta kuverten med prov för tidigt och hjälpa eleverna, stöttat eleverna under själva provet eller att rätta för snällt.
– Det är aldrig någonsin acceptabelt att fuska. Skolverkets föreskrifter är mycket tydliga på hur proven ska genomföras och bedömas rättssäkert och likvärdigt. Detta har lärare och rektorer att förhålla sig till och det ska de också göra, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) i ett mejl till Skolvärlden.
Skolvärlden gjorde en rundringning för att se vad lärarna själva säger.
Magnus Klavins, gymnasielärare och lokalombud i Eskilstuna:
– Jag tror att det kan bero på två olika saker. På grundskolan ska ju alla elever klara allt, och läraren hålls ansvarig för om eleven missyckas. Vilken lärare vill stå med hundhuvudet? Nej, då ser man istället till att eleven klarar sig, så klarar man sig själv. Om man sen lägger till att skolan är en marknad – vem vill vara den skola där eleverna inte klarar sig? Det kommer signaler från ledningen att ”vi måste lyckas nu”. Det finns ett välkänt fall i Eskilstuna med en rektor som gått in och ändrat betyg i efterhand. Det är klart att sådant påverkar hur lärare agerar nästa gång.
Ulrika Runesson, högstadielärare, distriktsordförande i Kronoberg:
– Jag tror nog att det förekommer, jag har haft elever från andra skolor som haft godkända nationella prov, men som jag inte tror skulle kunna klara dem. Och jag har hört att det finns prov på nätet, och jag vet inte hur det skulle ha skett om inte lärare slarvat med proven? Men jag har aldrig sett det själv.
Hanna Meijer Holmqvist, distriktsordförande i LR Dalarna, lärare i språk på högstadiet:
– Vi har diskuterat att det är lättare att få betyg på vissa skolor än på andra. Det ligger nog något i det, lärare är pressade av ledningen som vill att eleverna ska välja deras skola. Då ser det bra ut att få höga resultat i de nationella proven. Det sker mycket rankning av skolor. Lärare vill göra en korrekt bedömning och vara rättvisa, men utsätts för påtryckningar som kan vara svåra att stå emot.
Niclas Wahlgren, lärare i naturvetenskap på gymnasiet, distriktsordförande i Blekinge:
– Konkurrenssituationen skulle kunna göra att man hjälper elever eller ger dem ett högre betyg, men att det skulle vara ett fenomen är nytt för mig. Det är helt främmande. Jag tror inte att det är ett utbrett problem. Eller, jag hoppas inte det. Men vi märker att elever försöker fuska ibland.
Charlie Heinpalu, gymnasielärare och distriktsordförande i Jönköping:
– Det har inte varit en fråga i vår kommunförening under den senaste tiden i alla fall. Men det har funnits skepsis gentemot en del friskolor tidigare. Det som är den stora diskrepansen är mellan de betyg som sätts och resultaten eleverna får på nationella proven.
– När du har ett antal F numera, eller IG som det var förut, då kommer rektorn in och säger: ”Har du verkligen gjort allt du kan?”. Då blir jag förbannad. Med min erfarenhet är det inga problem, men säg att du är lite färskare och osäkrare så blir det ju svårt i sådana lägen. Det finns nog en hel del av våra medlemmar som undviker att sätta F just bara för att slippa diskussionen. Står det och väger så händer det ofta att betyget väger över mot ett E. Det urholkar ju systemet.