Annons
Lärarna Per Johansson (t.v) och Keijo Savolainen.
Lärarna Per Johansson (t.v) och Keijo Savolainen.

Enkät: Så ser lärarna på Pisa-resultatet

Publicerad 6 december 2016

Det har vänt för svenska elever i kunskapstestet Pisa.
I samband med att mätningen presenterats sattes läraryrket återigen under lupp.
Skolvärlden har pratat med fyra lärare som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet. 

Relaterat

Den svenska motgångsresan i internationella kunskapsjämförelser är över. Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för tre år sedan kom ett glatt besked under tisdagen. Svenska elevers resultat har förbättrats och är tillbaka på samma nivå som 2009.

I matematik har andelen lågpresterande minskat samtidigt som andelen högpresterande blivit något fler och resultatet för Sverige ligger nu runt genomsnittet för länderna inom OECD. I Norden toppar Finland tillsammans med Danmark och därefter följer Norge, Sverige och Island.

Skolvärlden frågade fyra lärare i landet om hur dem ser på det senaste Pisa-resultatet.

Keijo Savolainen, Gymnasielärare i Kemi, Biologi och Naturkunskap, Haparanda

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Kanske håller den negativa nedåtspiralen i den svenska skolan på att brytas.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Inte enligt min mening. Men, arbetssituationen för lärarna måste också bli bättre, så att läraryrket blir mer attraktivt och fler elever från gymnasiets avgångsklasser väljer lärarbanan. På så sätt höjer man även kvaliteten på lärarkåren i det långa loppet.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Detta är förstås väldigt svårt att uttala sig om. Läraryrkets attraktivitet handlar inte bara om Pisa-resultat. Lärarlönerna är tillexempel också väldigt viktiga.

 

Per Johansson, Musiklärare på Nyhemsskolan, Ängelholm

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Skolan har blivit lite bättre, samhället har blivit lite sämre. Det positiva med Pisa är att resultaten har förbättrats och det negativa är att likvärdigheten har försämrats ytterligare. Risken är att man tar den här förbättringen och börjar prata om att man inte behöver göra några radikala förändringar, som jag vill ha, på systemnivå. Det är där som skon klämmer tycker jag. Vi håller på att lappa och laga, men det måste till helt andra grejer för att få skuta åt rätt håll.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det finns två falanger här. Jag tillhör de som tycker att det här är en bra undersökning som mäter rätt saker. Den andra falangen, som jag kallar för Pisa-förnekarna, påstår hela tiden att: ”Sverige är så bra, och vi är ju bra på andra saker”. Jag har högt förtroende för Pisa. Det ska bli spännande att se hur förnekarna, som klankade ner på Pisa förra gången, hur de reagerar nu.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Det har jag inte funderat så mycket på. Man det kan få positiva effekter på läraryrket.

 

Linda Olsson, lärare i Matte och NO årskurs 7–9, Lillhagsskolan, Gävle

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Yes! Arbetet har gett resultat. Det syns att vi aktivt jobbat och jobbar med att förbättra undervisningen. Tidigare Pisa-resultat har diskuterats på alla nivåer inom skolan. Det är klart att man efter många år i yrket känner ansvar för elevernas resultat.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Både ja och nej. Ja, ämnesresultat är en del av våra elevers vardag men undervisning idag handlar också mycket om tillexempel värdegrundsfrågor, vilket inte går att mäta med en Pisa-undersökning. Nej, det är ett sätt att mäta om undervisningen ger den ämneskompetens som vi vill uppnå hos våra elever och som kommer att behövas i ett framtida samhälle.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Kanske lite upprättelse för en yrkeskår som genom åren fått se sin profession nedvärderas i mångas ögon. Jag hoppas att den positiva bilden kan få fotfäste nu och att det locka studenter till våra universitet och högskolor som annars hade valt andra yrken, vi behöver dom inför framtiden.

 

Carina Öberg, Gymnasielärare i Historia och Religionskunskap, Dragonskolan, Umeå

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Jag pustar ut lite. Har inte hunnit sätta mig in i resultatet riktigt ännu men det känns positivt att det vänder uppåt. När skolan bara nämns i termer av kris och kaos gör det något med självkänslan. Tilltron till skolan hos allmänheten är väldigt låg, liksom de ekonomiska resurserna, medan kraven och förväntningarna är väldigt höga.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det är ju mycket fokus på Pisa och jämförelser generellt. Är det så bra i alla lägen att alltid jämföras och konkurrera? Vi jämförs ju inte bara i Pisa-sammanhang utan även mellan olika skolor i Sverige och i kommunen. Det är mycket som fungerar bra i den svenska skolan också men när betoningen alltid ligger på problemen så är ju risken till slut att det blir en självuppfyllande profetia.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Förhoppningsvis att mediabilden av svensk skola förändras till det bättre och att det medför att tilltron till skolan hos föräldrar och politiker ökar. Man kan ju hoppas att lärarens status också höjs på sikt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

Annons
Annons
”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Annons
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Annons
Annons
Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

Annons
SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.

Glöm inte bort att föreslå bygg för tjejerna!

Glöm inte bort att föreslå bygg för tjejerna!

Debatt

Debatt Har du som lärare eller studie- och yrkesvägledare föreslagit byggbranschen för dina kvinnliga elever? frågar sig Johan Lindholm, ordförande för Byggnads.

Kommentera
Nationella prov
Nationella proven styr allt fler lärares undervisning

Nationella proven styr allt fler lärares undervisning

Nationella prov

Andelen lärare som anpassar sin undervisning efter de nationella proven ökar dramatiskt. Det visar siffror från Skolverket.

SSU: Emot ohejdad vinstjakt, inte friskolor

SSU: Emot ohejdad vinstjakt, inte friskolor

Slutreplik. För att lugna Hamilton kan jag meddela att SSU tycker det är viktigt att elever får välja skola – men det valet ska inte gå ut över andra elevers chanser att klara skolan, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Kommentera
Lättare komma in på KPU

Lättare komma in på KPU

Lärarbristen

Hälften av de sökande till den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) är inte behöriga. Därför vill moderaterna lätta på antagningsreglerna. Och får stöd från Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. 

Lärare i utsatta områden
Tvålärarsystem rankas högre än bara högre lön

Tvålärarsystem rankas högre än bara högre lön

Tvålärarskap

Det är svårt att locka lärare till utsatta områden med bara högre lön. Bättre förutsättningar att göra sitt jobb står däremot högt på önskelistan. I Södertälje satsar man på tvålärarskap.
– Ett enormt utvecklande arbetssätt, menar Sva-lärarna Terese Andersson och Charlotta Mosesson.

Räckte inte att locka med mer pengar

Räckte inte att locka med mer pengar

Lön

Det är inte mer pengar i plånboken som lockar lärare till utsatta skolor. Det har Södertälje kommun fått erfara. I stället måste man skapa förutsättningar för lärare att kunna göra sitt jobb, säger utbildningsdirektör Peter Fredriksson.

Kommunen får böta för hög arbetsbelastning

Kommunen får böta för hög arbetsbelastning

Arbetsmiljö

Fem år. Så länge har arbetsmiljön för lärarna i Karlstad varit ett ärende för Arbetsmiljöverket. Nu har Förvaltningsrätten slagit fast vitet på 300 000 kronor.
– Men har arbetsbelastningen minskat? Verkligen inte, säger Catherine Sonesson, LR.

Studie: Föräldrar ger skolan höga betyg

Studie: Föräldrar ger skolan höga betyg

Undersökning

En ny studie av Svenskt Kvalitetsindex visar att föräldrarna överlag ger skolan höga betyg.
– Jag är inte förvånad, säger läraren Nicklas Mörk.

Mångkultur ska lyfta historieämnet

Mångkultur ska lyfta historieämnet

Historia

Svenska historielektioner präglas av nationalstater och män. Ett nytt projekt vid Karlstad universitet ska ta fram material som vidgar perspektiven.
– Skola, universitet och förlag måste samverka kring det här, säger historieläraren Lina Lindström.

Få kommuner vill testa betyg i fyran

Få kommuner vill testa betyg i fyran

Betyg

Intresset från landets 20 största kommuner att delta i försök med betyg i årskurs 4 är hittills svagt. Endast två kommuner av dessa 20 har sagt ja till att vara med i försöket hittills.

Lärare vill stänga av våldsam elev

Lärare vill stänga av våldsam elev

Arbetsmiljö

Gymnasielärare i Uddevalla vill att skolledningen akut stänger av en elev som hotar lärare och kränker andra elever både fysiskt och verbalt. Nu har de vänt sig till Arbetsmiljöverket för hjälp.

"Man vill göra det man är utbildad för"

"Man vill göra det man är utbildad för"

Specialpedagogik

Likvärdighetsagendan innehåller förslag för en ökad jämlikhet i svensk skola, men har fått kritik för att sakna specialpedagogiska perspektiv.

Idrottsläraren har inte monopol på fysisk aktivitet

Idrottsläraren har inte monopol på fysisk aktivitet

Debatt

Bara för att regeringen sa nej till fler timmar idrottsundervisning behöver inte det utesluta en ökning av fysisk aktivitet. Skolan har fortfarande som uppdrag att bedriva sin verksamhet efter elevernas behov och i linje med aktuell forskning, menar idrottsläraren Alexander Skytte.

Kommentera
Likvärdighetsagendan
Här kräver de lagändring för en mer likvärdig skola

Här kräver de lagändring för en mer likvärdig skola

Utbildning

Här presenterar Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och LO 25 nya förslag för hur Sverige ska nå en ökad likvärdighet i skolorna.
Bland annat vill de se krav på blandade elevgrupper, slopa köerna till friskolorna och ökat statligt ansvar.

”Facken borde titta på hur deras medlemmar jobbar istället”

”Facken borde titta på hur deras medlemmar jobbar istället”

Likvärdighet

Likvärdighetsagendan är inget för Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
– I stället för att slopa köerna borde vi titta på hur de populära skolorna ska växa, säger hon.

Forskare: Skolvalet har slagit fel

Forskare: Skolvalet har slagit fel

Skolvalet

Det fria skolvalet är en reform som slagit fel. Det menar forskaren Anna Ambrose, vid Stockholms universitet.