Annons
Lärarna Per Johansson (t.v) och Keijo Savolainen.
Lärarna Per Johansson (t.v) och Keijo Savolainen.

Enkät: Så ser lärarna på Pisa-resultatet

Publicerad 6 december 2016

Det har vänt för svenska elever i kunskapstestet Pisa.
I samband med att mätningen presenterats sattes läraryrket återigen under lupp.
Skolvärlden har pratat med fyra lärare som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet. 

Relaterat

Den svenska motgångsresan i internationella kunskapsjämförelser är över. Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för tre år sedan kom ett glatt besked under tisdagen. Svenska elevers resultat har förbättrats och är tillbaka på samma nivå som 2009.

I matematik har andelen lågpresterande minskat samtidigt som andelen högpresterande blivit något fler och resultatet för Sverige ligger nu runt genomsnittet för länderna inom OECD. I Norden toppar Finland tillsammans med Danmark och därefter följer Norge, Sverige och Island.

Skolvärlden frågade fyra lärare i landet om hur dem ser på det senaste Pisa-resultatet.

Keijo Savolainen, Gymnasielärare i Kemi, Biologi och Naturkunskap, Haparanda

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Kanske håller den negativa nedåtspiralen i den svenska skolan på att brytas.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Inte enligt min mening. Men, arbetssituationen för lärarna måste också bli bättre, så att läraryrket blir mer attraktivt och fler elever från gymnasiets avgångsklasser väljer lärarbanan. På så sätt höjer man även kvaliteten på lärarkåren i det långa loppet.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Detta är förstås väldigt svårt att uttala sig om. Läraryrkets attraktivitet handlar inte bara om Pisa-resultat. Lärarlönerna är tillexempel också väldigt viktiga.

 

Per Johansson, Musiklärare på Nyhemsskolan, Ängelholm

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Skolan har blivit lite bättre, samhället har blivit lite sämre. Det positiva med Pisa är att resultaten har förbättrats och det negativa är att likvärdigheten har försämrats ytterligare. Risken är att man tar den här förbättringen och börjar prata om att man inte behöver göra några radikala förändringar, som jag vill ha, på systemnivå. Det är där som skon klämmer tycker jag. Vi håller på att lappa och laga, men det måste till helt andra grejer för att få skuta åt rätt håll.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det finns två falanger här. Jag tillhör de som tycker att det här är en bra undersökning som mäter rätt saker. Den andra falangen, som jag kallar för Pisa-förnekarna, påstår hela tiden att: ”Sverige är så bra, och vi är ju bra på andra saker”. Jag har högt förtroende för Pisa. Det ska bli spännande att se hur förnekarna, som klankade ner på Pisa förra gången, hur de reagerar nu.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Det har jag inte funderat så mycket på. Man det kan få positiva effekter på läraryrket.

 

Linda Olsson, lärare i Matte och NO årskurs 7–9, Lillhagsskolan, Gävle

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Yes! Arbetet har gett resultat. Det syns att vi aktivt jobbat och jobbar med att förbättra undervisningen. Tidigare Pisa-resultat har diskuterats på alla nivåer inom skolan. Det är klart att man efter många år i yrket känner ansvar för elevernas resultat.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Både ja och nej. Ja, ämnesresultat är en del av våra elevers vardag men undervisning idag handlar också mycket om tillexempel värdegrundsfrågor, vilket inte går att mäta med en Pisa-undersökning. Nej, det är ett sätt att mäta om undervisningen ger den ämneskompetens som vi vill uppnå hos våra elever och som kommer att behövas i ett framtida samhälle.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Kanske lite upprättelse för en yrkeskår som genom åren fått se sin profession nedvärderas i mångas ögon. Jag hoppas att den positiva bilden kan få fotfäste nu och att det locka studenter till våra universitet och högskolor som annars hade valt andra yrken, vi behöver dom inför framtiden.

 

Carina Öberg, Gymnasielärare i Historia och Religionskunskap, Dragonskolan, Umeå

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Jag pustar ut lite. Har inte hunnit sätta mig in i resultatet riktigt ännu men det känns positivt att det vänder uppåt. När skolan bara nämns i termer av kris och kaos gör det något med självkänslan. Tilltron till skolan hos allmänheten är väldigt låg, liksom de ekonomiska resurserna, medan kraven och förväntningarna är väldigt höga.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det är ju mycket fokus på Pisa och jämförelser generellt. Är det så bra i alla lägen att alltid jämföras och konkurrera? Vi jämförs ju inte bara i Pisa-sammanhang utan även mellan olika skolor i Sverige och i kommunen. Det är mycket som fungerar bra i den svenska skolan också men när betoningen alltid ligger på problemen så är ju risken till slut att det blir en självuppfyllande profetia.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Förhoppningsvis att mediabilden av svensk skola förändras till det bättre och att det medför att tilltron till skolan hos föräldrar och politiker ökar. Man kan ju hoppas att lärarens status också höjs på sikt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Annons
Annons
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.