Annons

Enkät: Så ser syv på yrket

Publicerad 4 december 2017

Relaterat

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1?
Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget. Här är deras svar.

Maria Forsell, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det är att få träffa så mycket människor och att få kunna hjälpa till, och känna att man har någon betydelse.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det beror nog lite på var man jobbar någonstans, tror jag. Studievägledaruppdraget ser väldigt olika ut beroende på vilken arbetsplats man arbetar på. Är man på grundskolan, gymnasiet eller som jag jobbar ju på universitet. Det ser väldigt olika ut. Men tid, gemensamt engagemang från alla och samarbete med lärare och andra på skolorna.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Det tror jag är bra. Men återigen tror jag att det handlar om att man har jobbat med det innan. Jag tror inte bara på att vara ute i två veckor om man inte förarbetar och efterarbetar, för då tror jag inte att det ger effekt. Men gör man det arbetet innan och efter blir det ett vidgat perspektiv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore absolut bra. Utifrån där jag sitter nu och där jag jobbat tidigare så är det någonting man måste jobba mycket tydligare med. Där måste samarbetet med lärare och ämneslärare bli mycket tydligare. Det är bra att få in det i tidigare ålder. Man märker att barn och ungdomar ganska tidigt skapar roller och skärmar av sig från vad man kan och inte kan. Därför tror jag att det är viktigt att det finns från början, inta att man ska veta vad man ska bli men att man får mycket kunskap om olika yrken och få känna delaktighet. Att det finns en vits att man går i skolan.

 Kristina Modén, Studie- och yrkesvägledare på Grändbyskolan i Uppsala.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Jag skulle säga att det är att vara med på en ung människas utveckling till vuxen- och arbetsliv.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det finns någonting som heter studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse och i vid bemärkelse. Det jobb som jag gör handlar om studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse, och det här med vid bemärkelse är hela skolans ansvar – och det behöver stärkas. Men jag har inte något konkret vad man ska göra, men det behövs verkligen stärkas. För jag jobbar på en grundskola, och när jag träffar elever i årskurs 9 ska vi på något vis knyta ihop säcken för deras val till gymnasiet. Den säcken är ganska mager. Eleverna behöver bland annat få hjälp med att se sig själva och de behöver veta mycket mer om yrkesliv och arbetsliv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det skulle vara väldigt positivt. I läroplaner står det att är skolans ansvar från årskurs 1. Skolans uppdrag är att motverka traditionella val när det gäller, kön, etnicitet och socioekonomiskt. Det behöver man börja med väldigt tidigt. Då tänker jag också att yngre barn är nyfikna och öppna, sedan kommer de till högstadiet och blir tonåringar och går in i ett annat stadie. Den öppenheten är viktig. Det är ett långsiktigt arbete om man ska motverka kända mönster.

 Ronny Hemmingsson, praktiserar som studie- och yrkesvägledare.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Ingen dag är den andra lik, man aldrig vad som väntar en och vad man kommer att prata om med eleverna. Den enskilda vägledningen och samtalen är så varierade och spännande.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag håller med Kristina. Vi har diskuterat mycket om vem som egentligen gör vad. Jag tycker att vi ska samarbeta mer om vad som görs. Så att man inte tar på sig för mycket i den här vida bemärkelsen. Man ska akta sig för vad man tar på sig så att man gör något som inte hör till vår yrkesroll. Man måste vara tydlig med den gränsen.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore bra. För då blir det ett naturligt tänk kring det hela. Så att eleverna inte kommer i årskurs nio och inte vet vad vilka yrken som finns och så vidare. Det tror jag är det viktigaste kring yrken, men också valkunskap om hur man gör ett val.

 Sebastian Andersson, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det bästa med att vara syv är att hjälpa folk, inte att berätta för eleverna vad de ska göra utan att hitta rätt själva. Utifrån deras tidigare erfarenheter, saker de kanske inte vet när de kommer in men som de kan lära sig själv. Mycket av yrket bygger ju inte kring hur jag ska säga åt någon vad de ska göra – utan det är vi tillsammans som ska hitta vad som är bra för just dig.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag har inte varit aktiv syv särskilt länge, jag exade för mindre än ett år sedan faktiskt. Men vad jag kan uppmärksamma är att vi har väldigt lite utrymme i undervisningen, vilket nog skulle behövas mer. Arbetsmarknadskunskapen i skolan är mer behövlig än någonsin. Med tanke på att allt för ofta så faller det mellan stolarna, det blir inte kopplat till de individuella ämnena som det står att det ska kopplas. Det sköts helt klart inte. Det är för mycket upp till individuella lärare hur glada och engagerade de är att koppla arbetsmarknaden till ämnet. Sedan att stärka syv-rollen är kopplat till de praktiska sakerna, man måste faktiskt satsa mer på syv-yrket. Eventuellt borde det också vara ett legitimationsyrke, precis som lärare har.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det är mycket behövligt. Det ställer dock höga krav på utbildningen till studie- och yrkesvägledare, med tanke på att just nu så är det ett oerhört fokus på grundskolans senare del och gymnasieskolan. Man talar väldigt gott om att ha studie- och yrkesvägledare i tidigare åldrar, men det förbereds inte riktigt på samma sätt skulle jag säga. Det ställer många krav.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Obligatorisk prao är positivt. Det är viktigt att man ska ut och få en arbetsmarknadsanknytning. Kanske inte till något man vill jobba med i framtiden, men just att man får testa. Även en negativ erfarenhet är en erfarenhet – och alla erfarenheter har ett värde. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Annons

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons