Annons

Enkät: Så ser syv på yrket

Publicerad 4 december 2017

Relaterat

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1?
Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget. Här är deras svar.

Maria Forsell, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det är att få träffa så mycket människor och att få kunna hjälpa till, och känna att man har någon betydelse.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det beror nog lite på var man jobbar någonstans, tror jag. Studievägledaruppdraget ser väldigt olika ut beroende på vilken arbetsplats man arbetar på. Är man på grundskolan, gymnasiet eller som jag jobbar ju på universitet. Det ser väldigt olika ut. Men tid, gemensamt engagemang från alla och samarbete med lärare och andra på skolorna.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Det tror jag är bra. Men återigen tror jag att det handlar om att man har jobbat med det innan. Jag tror inte bara på att vara ute i två veckor om man inte förarbetar och efterarbetar, för då tror jag inte att det ger effekt. Men gör man det arbetet innan och efter blir det ett vidgat perspektiv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore absolut bra. Utifrån där jag sitter nu och där jag jobbat tidigare så är det någonting man måste jobba mycket tydligare med. Där måste samarbetet med lärare och ämneslärare bli mycket tydligare. Det är bra att få in det i tidigare ålder. Man märker att barn och ungdomar ganska tidigt skapar roller och skärmar av sig från vad man kan och inte kan. Därför tror jag att det är viktigt att det finns från början, inta att man ska veta vad man ska bli men att man får mycket kunskap om olika yrken och få känna delaktighet. Att det finns en vits att man går i skolan.

 Kristina Modén, Studie- och yrkesvägledare på Grändbyskolan i Uppsala.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Jag skulle säga att det är att vara med på en ung människas utveckling till vuxen- och arbetsliv.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det finns någonting som heter studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse och i vid bemärkelse. Det jobb som jag gör handlar om studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse, och det här med vid bemärkelse är hela skolans ansvar – och det behöver stärkas. Men jag har inte något konkret vad man ska göra, men det behövs verkligen stärkas. För jag jobbar på en grundskola, och när jag träffar elever i årskurs 9 ska vi på något vis knyta ihop säcken för deras val till gymnasiet. Den säcken är ganska mager. Eleverna behöver bland annat få hjälp med att se sig själva och de behöver veta mycket mer om yrkesliv och arbetsliv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det skulle vara väldigt positivt. I läroplaner står det att är skolans ansvar från årskurs 1. Skolans uppdrag är att motverka traditionella val när det gäller, kön, etnicitet och socioekonomiskt. Det behöver man börja med väldigt tidigt. Då tänker jag också att yngre barn är nyfikna och öppna, sedan kommer de till högstadiet och blir tonåringar och går in i ett annat stadie. Den öppenheten är viktig. Det är ett långsiktigt arbete om man ska motverka kända mönster.

 Ronny Hemmingsson, praktiserar som studie- och yrkesvägledare.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Ingen dag är den andra lik, man aldrig vad som väntar en och vad man kommer att prata om med eleverna. Den enskilda vägledningen och samtalen är så varierade och spännande.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag håller med Kristina. Vi har diskuterat mycket om vem som egentligen gör vad. Jag tycker att vi ska samarbeta mer om vad som görs. Så att man inte tar på sig för mycket i den här vida bemärkelsen. Man ska akta sig för vad man tar på sig så att man gör något som inte hör till vår yrkesroll. Man måste vara tydlig med den gränsen.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore bra. För då blir det ett naturligt tänk kring det hela. Så att eleverna inte kommer i årskurs nio och inte vet vad vilka yrken som finns och så vidare. Det tror jag är det viktigaste kring yrken, men också valkunskap om hur man gör ett val.

 Sebastian Andersson, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det bästa med att vara syv är att hjälpa folk, inte att berätta för eleverna vad de ska göra utan att hitta rätt själva. Utifrån deras tidigare erfarenheter, saker de kanske inte vet när de kommer in men som de kan lära sig själv. Mycket av yrket bygger ju inte kring hur jag ska säga åt någon vad de ska göra – utan det är vi tillsammans som ska hitta vad som är bra för just dig.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag har inte varit aktiv syv särskilt länge, jag exade för mindre än ett år sedan faktiskt. Men vad jag kan uppmärksamma är att vi har väldigt lite utrymme i undervisningen, vilket nog skulle behövas mer. Arbetsmarknadskunskapen i skolan är mer behövlig än någonsin. Med tanke på att allt för ofta så faller det mellan stolarna, det blir inte kopplat till de individuella ämnena som det står att det ska kopplas. Det sköts helt klart inte. Det är för mycket upp till individuella lärare hur glada och engagerade de är att koppla arbetsmarknaden till ämnet. Sedan att stärka syv-rollen är kopplat till de praktiska sakerna, man måste faktiskt satsa mer på syv-yrket. Eventuellt borde det också vara ett legitimationsyrke, precis som lärare har.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det är mycket behövligt. Det ställer dock höga krav på utbildningen till studie- och yrkesvägledare, med tanke på att just nu så är det ett oerhört fokus på grundskolans senare del och gymnasieskolan. Man talar väldigt gott om att ha studie- och yrkesvägledare i tidigare åldrar, men det förbereds inte riktigt på samma sätt skulle jag säga. Det ställer många krav.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Obligatorisk prao är positivt. Det är viktigt att man ska ut och få en arbetsmarknadsanknytning. Kanske inte till något man vill jobba med i framtiden, men just att man får testa. Även en negativ erfarenhet är en erfarenhet – och alla erfarenheter har ett värde. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons