Annons

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Publicerad 28 april 2017

Relaterat

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRSVAGATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Jag kan konstatera att läraryrket i dag inte är tillräckligt attraktivt, att för få vill bli lärare och stanna i yrket och att söktrycket såväl som de antagningspoäng som krävs för att komma in på en lärarutbildning under lång tid sjönk och fortfarande är för låga. Detta är naturligtvis dåligt.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarnas status och befogenheter har försämrats under lång tid. Det har gjort det svårt att rekrytera och behålla lärare i yrket. Det har inneburit att skolan generellt nedvärderats och det är en viktig anledning till att Sverige halkat efter i kunskapsresultat.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M):

– Ja, och det är olyckligt. En skola av hög kvalitet bygger på en stark och skicklig lärarprofession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Lärare har under lång tid reducerats till att vara handledare i klassrummet i stället för lärare med den auktoritet som borde vara självklar.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg: 

– Jag tycker att den har försvagats och att det är dåligt. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Jag anser att lärarnas ställning och auktoritet har försämrats. Det är inte bra.

Ett allvarligt problem.

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, vilket är ett allvarligt problem. 

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, den har försvagats på olika sätt och till del är det av godo, men det finns även saker att åtgärda för att stärka lärares ställning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Generellt så tycker jag att det är viktigt att skolans professioner; rektorer, lärare och elevhälsopersonal har hög status. Då spelar det roll hur man talar om skolan, eleverna och skolans professioner. Idag sker en allt större del av samtalet offentligt, tex i sociala medier. Då spelar det också större roll hur tex beslutsfattare och fackliga företrädare uttrycker sig.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Sett i ett längre perspektiv är det uppenbart att lärarnas ställning har försvagats. Lärare och rektorer är avgörande för resultatutvecklingen i skolan. Att dessa professioner ska ha hög status är därför centralt.

 

VARFÖR HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRÄNDRATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Orsakerna är säkert flera. Lärarkåren halkade under många år efter i lön, och många duktiga lärare har inte belönats för sin yrkesskicklighet och erfarenhet varken genom att få ett lönelyft eller möjlighet att göra karriär. Jag tror att det handlar om att frågor om skolans och lärarnas arbetsmiljö inte varit på dagordningen men också att vi inte har låtit lärarna vara de proffs de är på undervisning i skolan. Vi har istället tillåtit styrmodeller baserade på marknadslogik och som följd en tung administrativ börda. Det tar tid från undervisningen och spelar självklart stor roll för hur attraktivt yrket är.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Kommunaliseringen i början av 1990-talet är en viktig orsak. Den innebar sämre villkor i form av löneutveckling, fortbildning etc. Men det handlar också en allmän förändring av lärarens roll. Starka krafter har velat förändra lärarrollen så att den handlar mindre om att visa och förmedla. Istället ska eleverna själva söka sina kunskaper. Det har sänkt läraryrkets status, sänkt kunskapsresultaten, minskat likvärdigheten och inneburit minskad social rörlighet i samhället. Klassresorna har blivit färre i Sverige och elevens bakgrund har blivit viktigare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Att lärarlönerna och kompetensutvecklingen har släpat efter med ett minskat intresse för lärarutbildningen som följd har påverkat lärarnas ställning negativt. Men även huvudmännens bristande ansvar och en allt för mörk och negativ bild av skolan har även det bidragit till att läraryrkets status och lärarnas ställning har sjunkit. Det vill Moderaterna ändra på.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Tilliten till professionen har reducerats genom att det är fritt fram att ifrågasätta allt från undervisningsmetoder till lärares betygssättning. Naturligtvis ska man kunna ifrågasätta men det har nu blivit mer regel än undantag.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– En förändrad inställning till skolkunskap, faktakunskaper, en lägre status för bildning och hårt arbete, men en högre status för att "lyckas" och ha talang, att annan kunskap går att googla sig till. En inställning att eventuella problem i skolan i större utsträckning är samhällets sak och mindre utsträckning individens. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det finns alldeles för många som har synpunkter på lärarnas yrkesutövning. Det finns inte tillräcklig respekt för lärarnas profession.

Per Kornhall, Fil Dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– På grund av styrmodeller hämtade från New Public Management.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Samhället förändras och då måste olika professioner förhålla sig till detta. Tex har digitaliseringen ändrat förutsättningarna för att kunna vara lärare. Det måste man förhålla sig till och också förändra sitt arbete.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Vi har haft en samhällsutveckling där auktoriteter generellt har försvagats. För min egen del ser jag det som i allmänhet något positivt. Att föräldrar förr ”stod med mössan i hand” inför skolan och läraren var inte någon bra grund för ett samarbete för elevens bästa då det byggde på en maktposition till skolans fördel. Även relationen mellan lärare och elev är idag mycket mer byggd på ömsesidig respekt och mindre på ensidig maktutövning. Skolan och läraren har förstås alltid ett myndighets- och ”vuxen”-ansvar och en maktposition utifrån bland annat betygssättning. Kanske är det en bidragande orsak till att betyg som utvärderingsinstrument är så svåra att ifrågasätta. Det fria skolvalet har antagligen också varit ytterligare en bidragande orsak till att andra intressenter, bland annat föräldrar och elever, fått en starkare ställning då skolan måste anstränga sig mer i bemötande för att inte tappa elever. Detta har haft en i huvudsak positiv inverkan på en mer jämbördig relation, men därmed inte sagt att det är bra att föräldrar ”röstar med fötterna” istället för att man löser eventuella problem tillsammans.

– Skolan förändras i takt med samhället och är som alla arbetsplatser idag mindre auktoritärt uppbyggd och mer inriktad på samarbete och resultat snarare än form. Eleverna har förändrats och är mer frimodiga, trygga och känner en större trivsel i skolan idag. Detta är något som brukar känneteckna svenska elever i olika undersökningar. Våld och mobbing har med all säkerhet minskat både mellan elever och mellan elever och vuxna. Förr var slagsmål på skolgården vanliga, mobbing utbredd men föga uppmärksammad, och vuxnas beteende mot barn skulle nog många gånger knappast klara kraven i en av dagens likabehandlingsplaner. Ordningsproblem anförs ofta som något nytt i dagens skola, men fanns även förr i hög grad. Elevresultaten styrs av en mängd faktorer, bland annat av vad och hur man mäter och hur man formulerar mål och betygskriterier. Pedagogiska metoder som stödjer inlärning är förstås avgörande. Med svaga skolledningar och vinstintressen kan kanske föräldrapåverkan ibland även ha betydelse för enskilda elever.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– I mångt och mycket beror det på politiska reformer, ibland medvetna, ibland omedvetna. Kommunaliseringen av skolan sänkte statusen för landets lärare, inte minst på grund av att yrkets akademiska karaktär försvagades. Under decennier har flummiga pedagogiska idéer dominerat skolpolitiken. Lärarnas betydelse har medvetet tonats ned i allt från att upprätthålla studiedisciplin till att förmedla kunskaper. Det säger sig självt att det får genomslag i ställningen för läraryrket.

BÖR LÄRARNAS STÄLLNING STÄRKAS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi gör stora investeringar för att höja lärarnas löner och möjlighet att göra karriär. Många nyutexaminerade lärare känner sig ovana vid klassrumssituationen och inte minst när det kommer till att hantera ordningssituationer. Vi vill få till mer kollegial kompetensutveckling, även på området trygghet och studiero med utgångspunkt i lärarens ledarskap. Särskilt viktigt är att se till så att rektorer bättre ska kunna arbeta med detta uppdrag. Varje skola ska också ha ordningsregler som tas fram gemensamt för att respekteras av såväl elever som lärare och föräldrar.

– Sedan måste vi alla tala väl om läraryrket och visa lärarna tillit. Det viktigaste för att se till att eleverna ska respektera sina lärare är att föräldrar, politiker som jag själv, huvudmän och inte minst lagen ger lärarna stöd i sitt professionella agerande. Från politiken ska vi se till att göra vad vi kan för att stärka lärarna. Men det är, till syvende och sist ett gemensamt ansvar för samhället.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarna måste ges befogenheter att skapa arbetsro. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i lärarens undervisning. Störande föremål ska kunna beslagtas. Störande elever och mobbare ska lättare kunna flyttas till andra skolenheter. Lönerna ska fortsatt höjas, karriärvägarna bli fler och möjlighet till fortbildning förbättras. Men det handlar också om en förändrad syn på lärarnas roll. Föräldrar måste sluta motarbeta lärare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Ja, definitivt. Hot, våld och stök i skolan är ett problem som vi tar på allvar. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Därför vill Moderaterna se över skollagen i syfte att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill också att ledarskap ska få en betydligt större roll på lärarutbildningen. Det är också viktigt att vårdnadshavare ser och tar sitt ansvar och respekterar lärarnas profession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi måste ha en tydligare ansvarsfördelning i skolan. Läraren är den som kan undervisa och ska därmed känna att man inte behöver bli ifrågasatt hela tiden. Läraren ska också känna att man har stöd och de verktyg som behövs från skolledare för att kunna skapa arbetsro i klassrummet. Sedan behöver föräldrar, eleven och rektors ansvar också bli tydligare.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– Ja, absolut! Genom att ge rektor bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, skapa en varm och professionell atmosfär kring eleverna. Rektor ska kunna se vad hens lärare behöver för att utveckla sin undervisning, hitta och sätta in rätt åtgärder för elever med olika behov, utföra ett funderande ledarskap i klassrummet och utveckla goda relationer till elever och kollegor: skickliggöra varje lärare! När lärare skickliggörs och utvecklas i sin profession, utvecklar de god och fungerande undervisning enskilt och tillsammans med sina kollegor, då blir läraryrket attraktivt. Viktig att se det som ett teamwork, att man inte tror att man "lämnas ensam med svåra, stökiga elever", utan ser sig som en viktig del i att eleverna lyckas, och får stöd och pepp av ledning och kollegor. Elever som lyckas är den viktigaste feedbacken för tillfredsställelse i yrket, och som också skapar status utanför skolan. En relativt hög lön är också en statussymbol i vårt samhälle. 

Christer Rasmusson (L), ordf i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det är viktigt att skärpa skollagen. Där måste det tydligt framgå vad som är skolans kunskapsuppdrag och vad som är föräldrarnas vårdnadsansvar. Rektor och lärare är de som ska bestämma hur undervisning läggs upp, genomförs och utvärderas.  

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, framförallt genom att lärarkåren måste ges mer inflytande över sin utbildning, fortbildning, betygssystem etc. De är experterna på undervisning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):

– Det är bra om läraryrket har en stark ställning i samhället.  Det finns som vanligt inga enkla lösningar på komplexa problem. Ord som långsiktighet, ärlighet, hållbart och föränderligt är viktiga. Konkret tror jag att det är viktigt att professioner själva måste medverka, kliva fram, ta ansvar och visa på styrkor. De nationella aktörerna har också en viktig roll att spela.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, definitivt. Det bör ske genom att vi har välutbildade, välavlönade och starka lärare som erkänns som professionella och med ett tydligt mandat för att bedriva den pedagogiska verksamheten inklusive ansvar för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. Minskad detaljstyrning och ökad tilltro till professionen. Idéburna skolors riksförbund betonar vikten av att se och stärka den lokala ledningen och lärarprofessionens roll i utvecklingen av den svenska skolan. Den osäkerhet som beskrivs kring till exempel att ingripa vid bråk mellan elever bottnar även den i en brist i förtroendet för professionens förmåga att hantera även svåra situationer. Ett förtroende som naturligtvis måste motsvaras av en kompetens och förmåga inom skolan och professionen.  Den sista tidens diskussion om problem med föräldrakontakter bör naturligtvis inte lösas genom att skapa barriärer mellan föräldrar och lärare, utan genom att lärare, med stöd av sin lokala ledning, ges goda verktyg att möta föräldrar i ett konstruktivt och positivt samtal utifrån elevens bästa.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Förändringar måste ske på en rad punkter, några exempel. Tydligare professionellt mandat och ansvar – lärare ska ha större frihet att inom ramen för sin profession nå uppsatta mål men också utkrävas ansvar för hur målen nås. Vassare disciplinära befogenheter – lärarna måste kunna upprätthålla ordningen i klassrummet. Större lönespridning – fler av de allra skarpaste hjärnorna i en generation måste vilja bli lärare. Slå vakt om valfrihet, friskolor och konkurrens – lärare måste ha fler arbetsgivare att välja emellan och skolsektorn måste uppfattas som dynamisk och framtidsinriktad.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons