Annons

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Publicerad 28 april 2017

Relaterat

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRSVAGATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Jag kan konstatera att läraryrket i dag inte är tillräckligt attraktivt, att för få vill bli lärare och stanna i yrket och att söktrycket såväl som de antagningspoäng som krävs för att komma in på en lärarutbildning under lång tid sjönk och fortfarande är för låga. Detta är naturligtvis dåligt.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarnas status och befogenheter har försämrats under lång tid. Det har gjort det svårt att rekrytera och behålla lärare i yrket. Det har inneburit att skolan generellt nedvärderats och det är en viktig anledning till att Sverige halkat efter i kunskapsresultat.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M):

– Ja, och det är olyckligt. En skola av hög kvalitet bygger på en stark och skicklig lärarprofession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Lärare har under lång tid reducerats till att vara handledare i klassrummet i stället för lärare med den auktoritet som borde vara självklar.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg: 

– Jag tycker att den har försvagats och att det är dåligt. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Jag anser att lärarnas ställning och auktoritet har försämrats. Det är inte bra.

Ett allvarligt problem.

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, vilket är ett allvarligt problem. 

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, den har försvagats på olika sätt och till del är det av godo, men det finns även saker att åtgärda för att stärka lärares ställning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Generellt så tycker jag att det är viktigt att skolans professioner; rektorer, lärare och elevhälsopersonal har hög status. Då spelar det roll hur man talar om skolan, eleverna och skolans professioner. Idag sker en allt större del av samtalet offentligt, tex i sociala medier. Då spelar det också större roll hur tex beslutsfattare och fackliga företrädare uttrycker sig.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Sett i ett längre perspektiv är det uppenbart att lärarnas ställning har försvagats. Lärare och rektorer är avgörande för resultatutvecklingen i skolan. Att dessa professioner ska ha hög status är därför centralt.

 

VARFÖR HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRÄNDRATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Orsakerna är säkert flera. Lärarkåren halkade under många år efter i lön, och många duktiga lärare har inte belönats för sin yrkesskicklighet och erfarenhet varken genom att få ett lönelyft eller möjlighet att göra karriär. Jag tror att det handlar om att frågor om skolans och lärarnas arbetsmiljö inte varit på dagordningen men också att vi inte har låtit lärarna vara de proffs de är på undervisning i skolan. Vi har istället tillåtit styrmodeller baserade på marknadslogik och som följd en tung administrativ börda. Det tar tid från undervisningen och spelar självklart stor roll för hur attraktivt yrket är.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Kommunaliseringen i början av 1990-talet är en viktig orsak. Den innebar sämre villkor i form av löneutveckling, fortbildning etc. Men det handlar också en allmän förändring av lärarens roll. Starka krafter har velat förändra lärarrollen så att den handlar mindre om att visa och förmedla. Istället ska eleverna själva söka sina kunskaper. Det har sänkt läraryrkets status, sänkt kunskapsresultaten, minskat likvärdigheten och inneburit minskad social rörlighet i samhället. Klassresorna har blivit färre i Sverige och elevens bakgrund har blivit viktigare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Att lärarlönerna och kompetensutvecklingen har släpat efter med ett minskat intresse för lärarutbildningen som följd har påverkat lärarnas ställning negativt. Men även huvudmännens bristande ansvar och en allt för mörk och negativ bild av skolan har även det bidragit till att läraryrkets status och lärarnas ställning har sjunkit. Det vill Moderaterna ändra på.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Tilliten till professionen har reducerats genom att det är fritt fram att ifrågasätta allt från undervisningsmetoder till lärares betygssättning. Naturligtvis ska man kunna ifrågasätta men det har nu blivit mer regel än undantag.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– En förändrad inställning till skolkunskap, faktakunskaper, en lägre status för bildning och hårt arbete, men en högre status för att "lyckas" och ha talang, att annan kunskap går att googla sig till. En inställning att eventuella problem i skolan i större utsträckning är samhällets sak och mindre utsträckning individens. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det finns alldeles för många som har synpunkter på lärarnas yrkesutövning. Det finns inte tillräcklig respekt för lärarnas profession.

Per Kornhall, Fil Dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– På grund av styrmodeller hämtade från New Public Management.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Samhället förändras och då måste olika professioner förhålla sig till detta. Tex har digitaliseringen ändrat förutsättningarna för att kunna vara lärare. Det måste man förhålla sig till och också förändra sitt arbete.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Vi har haft en samhällsutveckling där auktoriteter generellt har försvagats. För min egen del ser jag det som i allmänhet något positivt. Att föräldrar förr ”stod med mössan i hand” inför skolan och läraren var inte någon bra grund för ett samarbete för elevens bästa då det byggde på en maktposition till skolans fördel. Även relationen mellan lärare och elev är idag mycket mer byggd på ömsesidig respekt och mindre på ensidig maktutövning. Skolan och läraren har förstås alltid ett myndighets- och ”vuxen”-ansvar och en maktposition utifrån bland annat betygssättning. Kanske är det en bidragande orsak till att betyg som utvärderingsinstrument är så svåra att ifrågasätta. Det fria skolvalet har antagligen också varit ytterligare en bidragande orsak till att andra intressenter, bland annat föräldrar och elever, fått en starkare ställning då skolan måste anstränga sig mer i bemötande för att inte tappa elever. Detta har haft en i huvudsak positiv inverkan på en mer jämbördig relation, men därmed inte sagt att det är bra att föräldrar ”röstar med fötterna” istället för att man löser eventuella problem tillsammans.

– Skolan förändras i takt med samhället och är som alla arbetsplatser idag mindre auktoritärt uppbyggd och mer inriktad på samarbete och resultat snarare än form. Eleverna har förändrats och är mer frimodiga, trygga och känner en större trivsel i skolan idag. Detta är något som brukar känneteckna svenska elever i olika undersökningar. Våld och mobbing har med all säkerhet minskat både mellan elever och mellan elever och vuxna. Förr var slagsmål på skolgården vanliga, mobbing utbredd men föga uppmärksammad, och vuxnas beteende mot barn skulle nog många gånger knappast klara kraven i en av dagens likabehandlingsplaner. Ordningsproblem anförs ofta som något nytt i dagens skola, men fanns även förr i hög grad. Elevresultaten styrs av en mängd faktorer, bland annat av vad och hur man mäter och hur man formulerar mål och betygskriterier. Pedagogiska metoder som stödjer inlärning är förstås avgörande. Med svaga skolledningar och vinstintressen kan kanske föräldrapåverkan ibland även ha betydelse för enskilda elever.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– I mångt och mycket beror det på politiska reformer, ibland medvetna, ibland omedvetna. Kommunaliseringen av skolan sänkte statusen för landets lärare, inte minst på grund av att yrkets akademiska karaktär försvagades. Under decennier har flummiga pedagogiska idéer dominerat skolpolitiken. Lärarnas betydelse har medvetet tonats ned i allt från att upprätthålla studiedisciplin till att förmedla kunskaper. Det säger sig självt att det får genomslag i ställningen för läraryrket.

BÖR LÄRARNAS STÄLLNING STÄRKAS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi gör stora investeringar för att höja lärarnas löner och möjlighet att göra karriär. Många nyutexaminerade lärare känner sig ovana vid klassrumssituationen och inte minst när det kommer till att hantera ordningssituationer. Vi vill få till mer kollegial kompetensutveckling, även på området trygghet och studiero med utgångspunkt i lärarens ledarskap. Särskilt viktigt är att se till så att rektorer bättre ska kunna arbeta med detta uppdrag. Varje skola ska också ha ordningsregler som tas fram gemensamt för att respekteras av såväl elever som lärare och föräldrar.

– Sedan måste vi alla tala väl om läraryrket och visa lärarna tillit. Det viktigaste för att se till att eleverna ska respektera sina lärare är att föräldrar, politiker som jag själv, huvudmän och inte minst lagen ger lärarna stöd i sitt professionella agerande. Från politiken ska vi se till att göra vad vi kan för att stärka lärarna. Men det är, till syvende och sist ett gemensamt ansvar för samhället.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarna måste ges befogenheter att skapa arbetsro. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i lärarens undervisning. Störande föremål ska kunna beslagtas. Störande elever och mobbare ska lättare kunna flyttas till andra skolenheter. Lönerna ska fortsatt höjas, karriärvägarna bli fler och möjlighet till fortbildning förbättras. Men det handlar också om en förändrad syn på lärarnas roll. Föräldrar måste sluta motarbeta lärare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Ja, definitivt. Hot, våld och stök i skolan är ett problem som vi tar på allvar. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Därför vill Moderaterna se över skollagen i syfte att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill också att ledarskap ska få en betydligt större roll på lärarutbildningen. Det är också viktigt att vårdnadshavare ser och tar sitt ansvar och respekterar lärarnas profession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi måste ha en tydligare ansvarsfördelning i skolan. Läraren är den som kan undervisa och ska därmed känna att man inte behöver bli ifrågasatt hela tiden. Läraren ska också känna att man har stöd och de verktyg som behövs från skolledare för att kunna skapa arbetsro i klassrummet. Sedan behöver föräldrar, eleven och rektors ansvar också bli tydligare.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– Ja, absolut! Genom att ge rektor bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, skapa en varm och professionell atmosfär kring eleverna. Rektor ska kunna se vad hens lärare behöver för att utveckla sin undervisning, hitta och sätta in rätt åtgärder för elever med olika behov, utföra ett funderande ledarskap i klassrummet och utveckla goda relationer till elever och kollegor: skickliggöra varje lärare! När lärare skickliggörs och utvecklas i sin profession, utvecklar de god och fungerande undervisning enskilt och tillsammans med sina kollegor, då blir läraryrket attraktivt. Viktig att se det som ett teamwork, att man inte tror att man "lämnas ensam med svåra, stökiga elever", utan ser sig som en viktig del i att eleverna lyckas, och får stöd och pepp av ledning och kollegor. Elever som lyckas är den viktigaste feedbacken för tillfredsställelse i yrket, och som också skapar status utanför skolan. En relativt hög lön är också en statussymbol i vårt samhälle. 

Christer Rasmusson (L), ordf i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det är viktigt att skärpa skollagen. Där måste det tydligt framgå vad som är skolans kunskapsuppdrag och vad som är föräldrarnas vårdnadsansvar. Rektor och lärare är de som ska bestämma hur undervisning läggs upp, genomförs och utvärderas.  

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, framförallt genom att lärarkåren måste ges mer inflytande över sin utbildning, fortbildning, betygssystem etc. De är experterna på undervisning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):

– Det är bra om läraryrket har en stark ställning i samhället.  Det finns som vanligt inga enkla lösningar på komplexa problem. Ord som långsiktighet, ärlighet, hållbart och föränderligt är viktiga. Konkret tror jag att det är viktigt att professioner själva måste medverka, kliva fram, ta ansvar och visa på styrkor. De nationella aktörerna har också en viktig roll att spela.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, definitivt. Det bör ske genom att vi har välutbildade, välavlönade och starka lärare som erkänns som professionella och med ett tydligt mandat för att bedriva den pedagogiska verksamheten inklusive ansvar för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. Minskad detaljstyrning och ökad tilltro till professionen. Idéburna skolors riksförbund betonar vikten av att se och stärka den lokala ledningen och lärarprofessionens roll i utvecklingen av den svenska skolan. Den osäkerhet som beskrivs kring till exempel att ingripa vid bråk mellan elever bottnar även den i en brist i förtroendet för professionens förmåga att hantera även svåra situationer. Ett förtroende som naturligtvis måste motsvaras av en kompetens och förmåga inom skolan och professionen.  Den sista tidens diskussion om problem med föräldrakontakter bör naturligtvis inte lösas genom att skapa barriärer mellan föräldrar och lärare, utan genom att lärare, med stöd av sin lokala ledning, ges goda verktyg att möta föräldrar i ett konstruktivt och positivt samtal utifrån elevens bästa.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Förändringar måste ske på en rad punkter, några exempel. Tydligare professionellt mandat och ansvar – lärare ska ha större frihet att inom ramen för sin profession nå uppsatta mål men också utkrävas ansvar för hur målen nås. Vassare disciplinära befogenheter – lärarna måste kunna upprätthålla ordningen i klassrummet. Större lönespridning – fler av de allra skarpaste hjärnorna i en generation måste vilja bli lärare. Slå vakt om valfrihet, friskolor och konkurrens – lärare måste ha fler arbetsgivare att välja emellan och skolsektorn måste uppfattas som dynamisk och framtidsinriktad.

 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons