Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRSVAGATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Jag kan konstatera att läraryrket i dag inte är tillräckligt attraktivt, att för få vill bli lärare och stanna i yrket och att söktrycket såväl som de antagningspoäng som krävs för att komma in på en lärarutbildning under lång tid sjönk och fortfarande är för låga. Detta är naturligtvis dåligt.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarnas status och befogenheter har försämrats under lång tid. Det har gjort det svårt att rekrytera och behålla lärare i yrket. Det har inneburit att skolan generellt nedvärderats och det är en viktig anledning till att Sverige halkat efter i kunskapsresultat.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M):

– Ja, och det är olyckligt. En skola av hög kvalitet bygger på en stark och skicklig lärarprofession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Lärare har under lång tid reducerats till att vara handledare i klassrummet i stället för lärare med den auktoritet som borde vara självklar.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg: 

– Jag tycker att den har försvagats och att det är dåligt. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Jag anser att lärarnas ställning och auktoritet har försämrats. Det är inte bra.

Ett allvarligt problem.

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, vilket är ett allvarligt problem. 

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, den har försvagats på olika sätt och till del är det av godo, men det finns även saker att åtgärda för att stärka lärares ställning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Generellt så tycker jag att det är viktigt att skolans professioner; rektorer, lärare och elevhälsopersonal har hög status. Då spelar det roll hur man talar om skolan, eleverna och skolans professioner. Idag sker en allt större del av samtalet offentligt, tex i sociala medier. Då spelar det också större roll hur tex beslutsfattare och fackliga företrädare uttrycker sig.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Sett i ett längre perspektiv är det uppenbart att lärarnas ställning har försvagats. Lärare och rektorer är avgörande för resultatutvecklingen i skolan. Att dessa professioner ska ha hög status är därför centralt.

 

VARFÖR HAR LÄRARNAS STÄLLNING FÖRÄNDRATS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Orsakerna är säkert flera. Lärarkåren halkade under många år efter i lön, och många duktiga lärare har inte belönats för sin yrkesskicklighet och erfarenhet varken genom att få ett lönelyft eller möjlighet att göra karriär. Jag tror att det handlar om att frågor om skolans och lärarnas arbetsmiljö inte varit på dagordningen men också att vi inte har låtit lärarna vara de proffs de är på undervisning i skolan. Vi har istället tillåtit styrmodeller baserade på marknadslogik och som följd en tung administrativ börda. Det tar tid från undervisningen och spelar självklart stor roll för hur attraktivt yrket är.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Kommunaliseringen i början av 1990-talet är en viktig orsak. Den innebar sämre villkor i form av löneutveckling, fortbildning etc. Men det handlar också en allmän förändring av lärarens roll. Starka krafter har velat förändra lärarrollen så att den handlar mindre om att visa och förmedla. Istället ska eleverna själva söka sina kunskaper. Det har sänkt läraryrkets status, sänkt kunskapsresultaten, minskat likvärdigheten och inneburit minskad social rörlighet i samhället. Klassresorna har blivit färre i Sverige och elevens bakgrund har blivit viktigare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Att lärarlönerna och kompetensutvecklingen har släpat efter med ett minskat intresse för lärarutbildningen som följd har påverkat lärarnas ställning negativt. Men även huvudmännens bristande ansvar och en allt för mörk och negativ bild av skolan har även det bidragit till att läraryrkets status och lärarnas ställning har sjunkit. Det vill Moderaterna ändra på.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Tilliten till professionen har reducerats genom att det är fritt fram att ifrågasätta allt från undervisningsmetoder till lärares betygssättning. Naturligtvis ska man kunna ifrågasätta men det har nu blivit mer regel än undantag.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– En förändrad inställning till skolkunskap, faktakunskaper, en lägre status för bildning och hårt arbete, men en högre status för att ”lyckas” och ha talang, att annan kunskap går att googla sig till. En inställning att eventuella problem i skolan i större utsträckning är samhällets sak och mindre utsträckning individens. 

Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det finns alldeles för många som har synpunkter på lärarnas yrkesutövning. Det finns inte tillräcklig respekt för lärarnas profession.

Per Kornhall, Fil Dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– På grund av styrmodeller hämtade från New Public Management.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Samhället förändras och då måste olika professioner förhålla sig till detta. Tex har digitaliseringen ändrat förutsättningarna för att kunna vara lärare. Det måste man förhålla sig till och också förändra sitt arbete.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Vi har haft en samhällsutveckling där auktoriteter generellt har försvagats. För min egen del ser jag det som i allmänhet något positivt. Att föräldrar förr ”stod med mössan i hand” inför skolan och läraren var inte någon bra grund för ett samarbete för elevens bästa då det byggde på en maktposition till skolans fördel. Även relationen mellan lärare och elev är idag mycket mer byggd på ömsesidig respekt och mindre på ensidig maktutövning. Skolan och läraren har förstås alltid ett myndighets- och ”vuxen”-ansvar och en maktposition utifrån bland annat betygssättning. Kanske är det en bidragande orsak till att betyg som utvärderingsinstrument är så svåra att ifrågasätta. Det fria skolvalet har antagligen också varit ytterligare en bidragande orsak till att andra intressenter, bland annat föräldrar och elever, fått en starkare ställning då skolan måste anstränga sig mer i bemötande för att inte tappa elever. Detta har haft en i huvudsak positiv inverkan på en mer jämbördig relation, men därmed inte sagt att det är bra att föräldrar ”röstar med fötterna” istället för att man löser eventuella problem tillsammans.

– Skolan förändras i takt med samhället och är som alla arbetsplatser idag mindre auktoritärt uppbyggd och mer inriktad på samarbete och resultat snarare än form. Eleverna har förändrats och är mer frimodiga, trygga och känner en större trivsel i skolan idag. Detta är något som brukar känneteckna svenska elever i olika undersökningar. Våld och mobbing har med all säkerhet minskat både mellan elever och mellan elever och vuxna. Förr var slagsmål på skolgården vanliga, mobbing utbredd men föga uppmärksammad, och vuxnas beteende mot barn skulle nog många gånger knappast klara kraven i en av dagens likabehandlingsplaner. Ordningsproblem anförs ofta som något nytt i dagens skola, men fanns även förr i hög grad. Elevresultaten styrs av en mängd faktorer, bland annat av vad och hur man mäter och hur man formulerar mål och betygskriterier. Pedagogiska metoder som stödjer inlärning är förstås avgörande. Med svaga skolledningar och vinstintressen kan kanske föräldrapåverkan ibland även ha betydelse för enskilda elever.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– I mångt och mycket beror det på politiska reformer, ibland medvetna, ibland omedvetna. Kommunaliseringen av skolan sänkte statusen för landets lärare, inte minst på grund av att yrkets akademiska karaktär försvagades. Under decennier har flummiga pedagogiska idéer dominerat skolpolitiken. Lärarnas betydelse har medvetet tonats ned i allt från att upprätthålla studiedisciplin till att förmedla kunskaper. Det säger sig självt att det får genomslag i ställningen för läraryrket.

BÖR LÄRARNAS STÄLLNING STÄRKAS?

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi gör stora investeringar för att höja lärarnas löner och möjlighet att göra karriär. Många nyutexaminerade lärare känner sig ovana vid klassrumssituationen och inte minst när det kommer till att hantera ordningssituationer. Vi vill få till mer kollegial kompetensutveckling, även på området trygghet och studiero med utgångspunkt i lärarens ledarskap. Särskilt viktigt är att se till så att rektorer bättre ska kunna arbeta med detta uppdrag. Varje skola ska också ha ordningsregler som tas fram gemensamt för att respekteras av såväl elever som lärare och föräldrar.

– Sedan måste vi alla tala väl om läraryrket och visa lärarna tillit. Det viktigaste för att se till att eleverna ska respektera sina lärare är att föräldrar, politiker som jag själv, huvudmän och inte minst lagen ger lärarna stöd i sitt professionella agerande. Från politiken ska vi se till att göra vad vi kan för att stärka lärarna. Men det är, till syvende och sist ett gemensamt ansvar för samhället.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:

– Lärarna måste ges befogenheter att skapa arbetsro. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i lärarens undervisning. Störande föremål ska kunna beslagtas. Störande elever och mobbare ska lättare kunna flyttas till andra skolenheter. Lönerna ska fortsatt höjas, karriärvägarna bli fler och möjlighet till fortbildning förbättras. Men det handlar också om en förändrad syn på lärarnas roll. Föräldrar måste sluta motarbeta lärare.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M) på era frågor om lärarnas ställning:

– Ja, definitivt. Hot, våld och stök i skolan är ett problem som vi tar på allvar. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Därför vill Moderaterna se över skollagen i syfte att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill också att ledarskap ska få en betydligt större roll på lärarutbildningen. Det är också viktigt att vårdnadshavare ser och tar sitt ansvar och respekterar lärarnas profession.

Annika Eclund (KD, ledamot av riksdagens utbildningsutskott:

– Ja. Vi måste ha en tydligare ansvarsfördelning i skolan. Läraren är den som kan undervisa och ska därmed känna att man inte behöver bli ifrågasatt hela tiden. Läraren ska också känna att man har stöd och de verktyg som behövs från skolledare för att kunna skapa arbetsro i klassrummet. Sedan behöver föräldrar, eleven och rektors ansvar också bli tydligare.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg:

– Ja, absolut! Genom att ge rektor bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, skapa en varm och professionell atmosfär kring eleverna. Rektor ska kunna se vad hens lärare behöver för att utveckla sin undervisning, hitta och sätta in rätt åtgärder för elever med olika behov, utföra ett funderande ledarskap i klassrummet och utveckla goda relationer till elever och kollegor: skickliggöra varje lärare! När lärare skickliggörs och utvecklas i sin profession, utvecklar de god och fungerande undervisning enskilt och tillsammans med sina kollegor, då blir läraryrket attraktivt. Viktig att se det som ett teamwork, att man inte tror att man ”lämnas ensam med svåra, stökiga elever”, utan ser sig som en viktig del i att eleverna lyckas, och får stöd och pepp av ledning och kollegor. Elever som lyckas är den viktigaste feedbacken för tillfredsställelse i yrket, och som också skapar status utanför skolan. En relativt hög lön är också en statussymbol i vårt samhälle. 

Christer Rasmusson (L), ordf i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg:

– Det är viktigt att skärpa skollagen. Där måste det tydligt framgå vad som är skolans kunskapsuppdrag och vad som är föräldrarnas vårdnadsansvar. Rektor och lärare är de som ska bestämma hur undervisning läggs upp, genomförs och utvärderas.  

Per Kornhall, fil dr, legitimerad gymnasielektor och författare. Svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter:

– Ja, framförallt genom att lärarkåren måste ges mer inflytande över sin utbildning, fortbildning, betygssystem etc. De är experterna på undervisning.

Per-Arne Andersson, direktör avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):

– Det är bra om läraryrket har en stark ställning i samhället.  Det finns som vanligt inga enkla lösningar på komplexa problem. Ord som långsiktighet, ärlighet, hållbart och föränderligt är viktiga. Konkret tror jag att det är viktigt att professioner själva måste medverka, kliva fram, ta ansvar och visa på styrkor. De nationella aktörerna har också en viktig roll att spela.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund:

– Ja, definitivt. Det bör ske genom att vi har välutbildade, välavlönade och starka lärare som erkänns som professionella och med ett tydligt mandat för att bedriva den pedagogiska verksamheten inklusive ansvar för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. Minskad detaljstyrning och ökad tilltro till professionen. Idéburna skolors riksförbund betonar vikten av att se och stärka den lokala ledningen och lärarprofessionens roll i utvecklingen av den svenska skolan. Den osäkerhet som beskrivs kring till exempel att ingripa vid bråk mellan elever bottnar även den i en brist i förtroendet för professionens förmåga att hantera även svåra situationer. Ett förtroende som naturligtvis måste motsvaras av en kompetens och förmåga inom skolan och professionen.  Den sista tidens diskussion om problem med föräldrakontakter bör naturligtvis inte lösas genom att skapa barriärer mellan föräldrar och lärare, utan genom att lärare, med stöd av sin lokala ledning, ges goda verktyg att möta föräldrar i ett konstruktivt och positivt samtal utifrån elevens bästa.

Tobias Krantz, chef för utbildning, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv:

– Förändringar måste ske på en rad punkter, några exempel. Tydligare professionellt mandat och ansvar – lärare ska ha större frihet att inom ramen för sin profession nå uppsatta mål men också utkrävas ansvar för hur målen nås. Vassare disciplinära befogenheter – lärarna måste kunna upprätthålla ordningen i klassrummet. Större lönespridning – fler av de allra skarpaste hjärnorna i en generation måste vilja bli lärare. Slå vakt om valfrihet, friskolor och konkurrens – lärare måste ha fler arbetsgivare att välja emellan och skolsektorn måste uppfattas som dynamisk och framtidsinriktad.