Annons
Läraren Merike Tuis inleder sin lektion med ett experiment. Foto: Magnus Glans
Tallinna Ühisgümnaasium bombades under andra världskriget, men byggdes upp igen av tyska krigsfångar. Foto: Magnus Glans
Alla som Skolvärlden träffar på plats i Tallinn säger att både elever och föräldrar har stor respekt för lärarnas kunskap. Foto: Magnus Glans
Rektor Mehis Pever tror att lärarnas lösa tyglar är den viktigaste förklaringen till Pisa-framgångarna. Foto: Magnus Glans
Bild 1/4

Därför gör Estland Pisa-succé

Publicerad 21 februari 2017

Fakta

Pisaresultaten

Relaterat

Estland tar alltmer över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen. Vad är det som gör att estländarna lyckas så bra, och kan vi lära oss någonting av dem? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Klass 9B på Tallinna Ühisgümnaasium i centrala Tallinn har precis satt sig ner i sina bänkar. Geografiläraren Merike Tuis blickar ut över sina elever. På katedern står en glasbägare med saltvatten, i handen håller hon en potatis. 

Med pillemarisk min frågar hon eleverna vad de tror kommer att hända när hon släpper ner potatisen i vattnet. Några kommer med förslag, andra är tysta. Men allihop tittar förväntansfullt på sin lärare.

Så åker potatisen ner i vattnet, för att genast flyta upp till ytan där den lägger sig och guppar, uppburen av saltvattnets höga densitet.

Eleverna reagerar med förtjusning och succén är ett faktum. Merike Tuis har sin publik i ett fast grepp och kan inleda lektionen om Östersjön, salthalt och havsnivåer på allvar. 

45 minuters katederundervisning går som på räls, med en klass som koncentrerat följer vad hon berättar och skriver i sina häften. Inget maskande, inget bus, men samtidigt lustfyllt.

– Jag är auktoritär i min undervisningsstil, det är min personlighet som lyser igenom. Jag är inte överdrivet vänlig mot eleverna, men det betyder inte att vi inte kan skoja och ha kul tillsammans, säger Merike Tuis efter lektionen.

Hon tror dock inte att katederundervisning och disciplin är det som ligger bakom Estlands höga Pisa-resultat. Olika lärare gör olika, som på de flesta arbetsplatser. Det handlar snarare om att utbildning värderas högt i samhället, och de allra flesta elever har bra stöd hemifrån.

– Kontakten med föräldrarna är oftast positiv, de respekterar skolan och vad vi gör. Det finns alla sorters föräldrar, men generellt sett får vi positiv feedback, säger hon.

Även om tankar på Pisa-test inte upptar särskilt mycket av hennes tid, medger ändå Merike Tuis att resultatet känns bra.

– Det är trevligt att få bekräftelse. Att vi trots små medel lyckas väldigt bra, säger hon.

Det viktigaste är professionella lärare

Ända sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har landet samarbetat med Finland för att utveckla skolan. Lite i taget, steg för steg utan några alltför drastiska reformer.

Inom lärarprofessionen jobbar man med att hitta balansen mellan den auktoritära, krävande stilen å ena sidan, och modernare, mjukare metoder och 21:st century skills å den andra.

Mart Laidmets, vice statssekreterare vid estniska utbildningsdepartementet, nämner ett antal olika faktorer som han tror samverkar till skolans framgång. Men han tvekar inte när Skolvärlden frågar vad som är allra viktigast:

– Det viktigaste är professionella lärare. Läroplanen är viktig, men lärarna är ganska autonoma när det gäller hur de kommer fram till målet. Det är inte så mycket regler, säger han på telefon från staden Tartu i sydöstra Estland.

Där ligger både utbildningsdepartementets kontor och landets största universitet, grundat 1632 i Svenska Livland som Sveriges andra universitet efter Uppsala. Under det svenska styret infördes landets första obligatoriska skola, och uttrycket ”den gamla goda svensktiden” lever vidare här än i dag.

– Det är lite på skoj men det ligger också någonting i det, säger Mart Laidmets.

Nästa pusselbit i förklaringen av den framgångsrika skolan ligger enligt honom på samhälls-nivå, och det rimmar med det läraren Merike Tuis säger om att utbildning värderas högt: Folk i stort har en genuin respekt för skolan och för lärarnas kunnande, och det får faktiska konsekvenser för hur merparten av både föräldrar och elever förhåller sig till skolan.

– Det finns en attityd i samhället att utbildning är viktigt. Det är väldigt viktigt för föräldrar att eleverna når goda resultat.

OECD:s mätningar visar att elevernas sociala bakgrund spelar betydligt mindre roll i Estland än i Sverige.

– Vi har inte så stora skillnader i samhället och det finns inga områden i Estland där det bor bara rika eller bara fattiga. Man går till sin närmaste skola så alla möts i skolan, säger Mart Laidmets.

Faktum är att elever i Estland får lov att söka till vilken skola de vill, men 90 procent väljer ändå att gå till den närmaste. Landet har ingen fri skolmarknad. De skolor som finns utöver statliga och kommunala är idéburna skolor som Waldorf eller religiösa skolor, dyra privatskolor samt ett mindre antal elitskolor för elever som är särskilt skickliga i vissa ämnen. Totalt går fyra procent av eleverna i olika former av friskolor, enligt Mart Laidmets.

– Vi är inte så glada över elitskolorna, de är kvar från Sovjettiden. Det som är bra i Estland är annars att du får samma utbildning oavsett vilken skola du går i, säger han.

Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer

Tallinna Ühisgümnaasium byggdes för 78 år sedan och liknar i grunden en större skola hemma i Sverige. Raka korridorer, linoleumgolv och bleka väggar. Den tydligaste skillnaden mot många skolor hemma är att den är anmärkningsvärt ren och fräsch. 

Den gamla stenbyggnaden har uthärdat såväl sovjetisk ockupation som världskrig – 1944 förstördes stora delar av skolan under en tysk bombräd – men i dag ser den närmast nyrenoverad ut, trots att det är åtta år sedan de målade om.

De 850 eleverna i åldrarna sju till nitton i 33 klasser från årskurs ett till tolv tycks inte lämna några spår efter sig: inget klotter, inte ens inne på toaletterna, inga ristningar i trämöbler, inga tuggummin, inga snusprillor (det är olagligt att sälja snus i Estland, men antalet brukare i skolåldern ökar) eller annat skräp.

– Ofta beter sig eleverna väl mot skolan och ser den som sin arbetsplats. Det finns skolor som är mer slitna från början där det kan förekomma klotter eller liknande, men generellt sett hjälps elever och lärare åt att hålla rent, säger Merike Tuis.

Trots alla skillnader finns det också en hel del likheter mellan den estniska och den svenska skolans utmaningar. Estniska lärare har dåliga löner vilket gör att alldeles för få unga söker sig till lärar-utbildningen, samtidigt som stora delar av lärarkåren närmar sig pensionsåldern, till exempel.

– Lönerna måste höjas. Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer. Dessutom är det bara pengar som de flyttar runt i skolans budget, det är inga nya pengar, säger Mehis Pever, rektor på Tallinna Ühisgümnaasium.

Han framhåller också att lönerna inte är det enda problemet.

– Det är väldigt mycket jobb. Lärarna på min skola undervisar 22 lektioner i veckan och det är för mycket. Utöver det ska de förbereda lektionerna och ta hand om en hel del annat. Jag tror att om vi inte ändrar någonting snart så kommer vi inte ligga så högt i resultaten om några år, säger han.

I Tallinn ska en lärare jobba 35 timmar i veckan, inklusive 22 lektioner á 45 minuter. Men de jobbar betydligt mer, enligt läraren Merike Tuis.

– Vi jobbar mellan 40 och 50 timmar i veckan, säger hon.

Rektor Mehis Pever är orolig för framtiden.

– Min dröm är att skolpolitiken ska bli som försvarspolitiken, att partierna sluter gemensamma avtal som gäller långsiktigt. För några år sedan var jag säker på att politikerna förstod situationen och skulle göra någonting åt den i tid. Nu har jag insett att de bara ser våra resultat, som är bra än så länge. Men om trasiga delar inte byts ut så kommer maskinen att sluta fungera längre fram, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons