Annons
Läraren Merike Tuis inleder sin lektion med ett experiment. Foto: Magnus Glans
Tallinna Ühisgümnaasium bombades under andra världskriget, men byggdes upp igen av tyska krigsfångar. Foto: Magnus Glans
Alla som Skolvärlden träffar på plats i Tallinn säger att både elever och föräldrar har stor respekt för lärarnas kunskap. Foto: Magnus Glans
Rektor Mehis Pever tror att lärarnas lösa tyglar är den viktigaste förklaringen till Pisa-framgångarna. Foto: Magnus Glans
Bild 1/4

Därför gör Estland Pisa-succé

Publicerad 21 februari 2017

Fakta

Pisaresultaten

Relaterat

Estland tar alltmer över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen. Vad är det som gör att estländarna lyckas så bra, och kan vi lära oss någonting av dem? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Klass 9B på Tallinna Ühisgümnaasium i centrala Tallinn har precis satt sig ner i sina bänkar. Geografiläraren Merike Tuis blickar ut över sina elever. På katedern står en glasbägare med saltvatten, i handen håller hon en potatis. 

Med pillemarisk min frågar hon eleverna vad de tror kommer att hända när hon släpper ner potatisen i vattnet. Några kommer med förslag, andra är tysta. Men allihop tittar förväntansfullt på sin lärare.

Så åker potatisen ner i vattnet, för att genast flyta upp till ytan där den lägger sig och guppar, uppburen av saltvattnets höga densitet.

Eleverna reagerar med förtjusning och succén är ett faktum. Merike Tuis har sin publik i ett fast grepp och kan inleda lektionen om Östersjön, salthalt och havsnivåer på allvar. 

45 minuters katederundervisning går som på räls, med en klass som koncentrerat följer vad hon berättar och skriver i sina häften. Inget maskande, inget bus, men samtidigt lustfyllt.

– Jag är auktoritär i min undervisningsstil, det är min personlighet som lyser igenom. Jag är inte överdrivet vänlig mot eleverna, men det betyder inte att vi inte kan skoja och ha kul tillsammans, säger Merike Tuis efter lektionen.

Hon tror dock inte att katederundervisning och disciplin är det som ligger bakom Estlands höga Pisa-resultat. Olika lärare gör olika, som på de flesta arbetsplatser. Det handlar snarare om att utbildning värderas högt i samhället, och de allra flesta elever har bra stöd hemifrån.

– Kontakten med föräldrarna är oftast positiv, de respekterar skolan och vad vi gör. Det finns alla sorters föräldrar, men generellt sett får vi positiv feedback, säger hon.

Även om tankar på Pisa-test inte upptar särskilt mycket av hennes tid, medger ändå Merike Tuis att resultatet känns bra.

– Det är trevligt att få bekräftelse. Att vi trots små medel lyckas väldigt bra, säger hon.

Det viktigaste är professionella lärare

Ända sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har landet samarbetat med Finland för att utveckla skolan. Lite i taget, steg för steg utan några alltför drastiska reformer.

Inom lärarprofessionen jobbar man med att hitta balansen mellan den auktoritära, krävande stilen å ena sidan, och modernare, mjukare metoder och 21:st century skills å den andra.

Mart Laidmets, vice statssekreterare vid estniska utbildningsdepartementet, nämner ett antal olika faktorer som han tror samverkar till skolans framgång. Men han tvekar inte när Skolvärlden frågar vad som är allra viktigast:

– Det viktigaste är professionella lärare. Läroplanen är viktig, men lärarna är ganska autonoma när det gäller hur de kommer fram till målet. Det är inte så mycket regler, säger han på telefon från staden Tartu i sydöstra Estland.

Där ligger både utbildningsdepartementets kontor och landets största universitet, grundat 1632 i Svenska Livland som Sveriges andra universitet efter Uppsala. Under det svenska styret infördes landets första obligatoriska skola, och uttrycket ”den gamla goda svensktiden” lever vidare här än i dag.

– Det är lite på skoj men det ligger också någonting i det, säger Mart Laidmets.

Nästa pusselbit i förklaringen av den framgångsrika skolan ligger enligt honom på samhälls-nivå, och det rimmar med det läraren Merike Tuis säger om att utbildning värderas högt: Folk i stort har en genuin respekt för skolan och för lärarnas kunnande, och det får faktiska konsekvenser för hur merparten av både föräldrar och elever förhåller sig till skolan.

– Det finns en attityd i samhället att utbildning är viktigt. Det är väldigt viktigt för föräldrar att eleverna når goda resultat.

OECD:s mätningar visar att elevernas sociala bakgrund spelar betydligt mindre roll i Estland än i Sverige.

– Vi har inte så stora skillnader i samhället och det finns inga områden i Estland där det bor bara rika eller bara fattiga. Man går till sin närmaste skola så alla möts i skolan, säger Mart Laidmets.

Faktum är att elever i Estland får lov att söka till vilken skola de vill, men 90 procent väljer ändå att gå till den närmaste. Landet har ingen fri skolmarknad. De skolor som finns utöver statliga och kommunala är idéburna skolor som Waldorf eller religiösa skolor, dyra privatskolor samt ett mindre antal elitskolor för elever som är särskilt skickliga i vissa ämnen. Totalt går fyra procent av eleverna i olika former av friskolor, enligt Mart Laidmets.

– Vi är inte så glada över elitskolorna, de är kvar från Sovjettiden. Det som är bra i Estland är annars att du får samma utbildning oavsett vilken skola du går i, säger han.

Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer

Tallinna Ühisgümnaasium byggdes för 78 år sedan och liknar i grunden en större skola hemma i Sverige. Raka korridorer, linoleumgolv och bleka väggar. Den tydligaste skillnaden mot många skolor hemma är att den är anmärkningsvärt ren och fräsch. 

Den gamla stenbyggnaden har uthärdat såväl sovjetisk ockupation som världskrig – 1944 förstördes stora delar av skolan under en tysk bombräd – men i dag ser den närmast nyrenoverad ut, trots att det är åtta år sedan de målade om.

De 850 eleverna i åldrarna sju till nitton i 33 klasser från årskurs ett till tolv tycks inte lämna några spår efter sig: inget klotter, inte ens inne på toaletterna, inga ristningar i trämöbler, inga tuggummin, inga snusprillor (det är olagligt att sälja snus i Estland, men antalet brukare i skolåldern ökar) eller annat skräp.

– Ofta beter sig eleverna väl mot skolan och ser den som sin arbetsplats. Det finns skolor som är mer slitna från början där det kan förekomma klotter eller liknande, men generellt sett hjälps elever och lärare åt att hålla rent, säger Merike Tuis.

Trots alla skillnader finns det också en hel del likheter mellan den estniska och den svenska skolans utmaningar. Estniska lärare har dåliga löner vilket gör att alldeles för få unga söker sig till lärar-utbildningen, samtidigt som stora delar av lärarkåren närmar sig pensionsåldern, till exempel.

– Lönerna måste höjas. Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer. Dessutom är det bara pengar som de flyttar runt i skolans budget, det är inga nya pengar, säger Mehis Pever, rektor på Tallinna Ühisgümnaasium.

Han framhåller också att lönerna inte är det enda problemet.

– Det är väldigt mycket jobb. Lärarna på min skola undervisar 22 lektioner i veckan och det är för mycket. Utöver det ska de förbereda lektionerna och ta hand om en hel del annat. Jag tror att om vi inte ändrar någonting snart så kommer vi inte ligga så högt i resultaten om några år, säger han.

I Tallinn ska en lärare jobba 35 timmar i veckan, inklusive 22 lektioner á 45 minuter. Men de jobbar betydligt mer, enligt läraren Merike Tuis.

– Vi jobbar mellan 40 och 50 timmar i veckan, säger hon.

Rektor Mehis Pever är orolig för framtiden.

– Min dröm är att skolpolitiken ska bli som försvarspolitiken, att partierna sluter gemensamma avtal som gäller långsiktigt. För några år sedan var jag säker på att politikerna förstod situationen och skulle göra någonting åt den i tid. Nu har jag insett att de bara ser våra resultat, som är bra än så länge. Men om trasiga delar inte byts ut så kommer maskinen att sluta fungera längre fram, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: ”Jag är trött på den negativa bilden av yrket”

Läraryrket målas ofta upp som krispräglat och det är nästan alltid problemen som lyfts fram. Det anser läraren Maria Wiman, som vill se en mer nyanserad offentlig debatt där flera röster får höras.
– Jag och mina kollegor känner inte igen oss i den bild som målas upp, säger hon.

Annons
Annons

Ny lönestatistik: ”Inte konstigt att lärare tjänar mer än rektor”

Lön

Lärarlönerna kommer ikapp och till och med går om skolledarnas löner, visar ny lönestatistik.
– Att några förstelärare tjänar mer än biträdande rektorer är inget konstigt, säger Magnus Blixt, tidigare lärare och numera rektor.

Annons

Krisläge för studenter – tvingas vänta ett år på praktikplats

VFU

Bristen på praktikplatser för blivande lärare är stor nationellt, men extra stor på vissa håll. På Campus Helsingborg får ett 30-tal lärarstudenter inte några praktikveckor och tvingas vänta i ett helt år.

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons