Annons
Läraren Merike Tuis inleder sin lektion med ett experiment. Foto: Magnus Glans
Tallinna Ühisgümnaasium bombades under andra världskriget, men byggdes upp igen av tyska krigsfångar. Foto: Magnus Glans
Alla som Skolvärlden träffar på plats i Tallinn säger att både elever och föräldrar har stor respekt för lärarnas kunskap. Foto: Magnus Glans
Rektor Mehis Pever tror att lärarnas lösa tyglar är den viktigaste förklaringen till Pisa-framgångarna. Foto: Magnus Glans
Bild 1/4

Därför gör Estland Pisa-succé

Publicerad 21 februari 2017

Fakta

Pisaresultaten

Relaterat

Estland tar alltmer över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen. Vad är det som gör att estländarna lyckas så bra, och kan vi lära oss någonting av dem? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Klass 9B på Tallinna Ühisgümnaasium i centrala Tallinn har precis satt sig ner i sina bänkar. Geografiläraren Merike Tuis blickar ut över sina elever. På katedern står en glasbägare med saltvatten, i handen håller hon en potatis. 

Med pillemarisk min frågar hon eleverna vad de tror kommer att hända när hon släpper ner potatisen i vattnet. Några kommer med förslag, andra är tysta. Men allihop tittar förväntansfullt på sin lärare.

Så åker potatisen ner i vattnet, för att genast flyta upp till ytan där den lägger sig och guppar, uppburen av saltvattnets höga densitet.

Eleverna reagerar med förtjusning och succén är ett faktum. Merike Tuis har sin publik i ett fast grepp och kan inleda lektionen om Östersjön, salthalt och havsnivåer på allvar. 

45 minuters katederundervisning går som på räls, med en klass som koncentrerat följer vad hon berättar och skriver i sina häften. Inget maskande, inget bus, men samtidigt lustfyllt.

– Jag är auktoritär i min undervisningsstil, det är min personlighet som lyser igenom. Jag är inte överdrivet vänlig mot eleverna, men det betyder inte att vi inte kan skoja och ha kul tillsammans, säger Merike Tuis efter lektionen.

Hon tror dock inte att katederundervisning och disciplin är det som ligger bakom Estlands höga Pisa-resultat. Olika lärare gör olika, som på de flesta arbetsplatser. Det handlar snarare om att utbildning värderas högt i samhället, och de allra flesta elever har bra stöd hemifrån.

– Kontakten med föräldrarna är oftast positiv, de respekterar skolan och vad vi gör. Det finns alla sorters föräldrar, men generellt sett får vi positiv feedback, säger hon.

Även om tankar på Pisa-test inte upptar särskilt mycket av hennes tid, medger ändå Merike Tuis att resultatet känns bra.

– Det är trevligt att få bekräftelse. Att vi trots små medel lyckas väldigt bra, säger hon.

Det viktigaste är professionella lärare

Ända sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har landet samarbetat med Finland för att utveckla skolan. Lite i taget, steg för steg utan några alltför drastiska reformer.

Inom lärarprofessionen jobbar man med att hitta balansen mellan den auktoritära, krävande stilen å ena sidan, och modernare, mjukare metoder och 21:st century skills å den andra.

Mart Laidmets, vice statssekreterare vid estniska utbildningsdepartementet, nämner ett antal olika faktorer som han tror samverkar till skolans framgång. Men han tvekar inte när Skolvärlden frågar vad som är allra viktigast:

– Det viktigaste är professionella lärare. Läroplanen är viktig, men lärarna är ganska autonoma när det gäller hur de kommer fram till målet. Det är inte så mycket regler, säger han på telefon från staden Tartu i sydöstra Estland.

Där ligger både utbildningsdepartementets kontor och landets största universitet, grundat 1632 i Svenska Livland som Sveriges andra universitet efter Uppsala. Under det svenska styret infördes landets första obligatoriska skola, och uttrycket ”den gamla goda svensktiden” lever vidare här än i dag.

– Det är lite på skoj men det ligger också någonting i det, säger Mart Laidmets.

Nästa pusselbit i förklaringen av den framgångsrika skolan ligger enligt honom på samhälls-nivå, och det rimmar med det läraren Merike Tuis säger om att utbildning värderas högt: Folk i stort har en genuin respekt för skolan och för lärarnas kunnande, och det får faktiska konsekvenser för hur merparten av både föräldrar och elever förhåller sig till skolan.

– Det finns en attityd i samhället att utbildning är viktigt. Det är väldigt viktigt för föräldrar att eleverna når goda resultat.

OECD:s mätningar visar att elevernas sociala bakgrund spelar betydligt mindre roll i Estland än i Sverige.

– Vi har inte så stora skillnader i samhället och det finns inga områden i Estland där det bor bara rika eller bara fattiga. Man går till sin närmaste skola så alla möts i skolan, säger Mart Laidmets.

Faktum är att elever i Estland får lov att söka till vilken skola de vill, men 90 procent väljer ändå att gå till den närmaste. Landet har ingen fri skolmarknad. De skolor som finns utöver statliga och kommunala är idéburna skolor som Waldorf eller religiösa skolor, dyra privatskolor samt ett mindre antal elitskolor för elever som är särskilt skickliga i vissa ämnen. Totalt går fyra procent av eleverna i olika former av friskolor, enligt Mart Laidmets.

– Vi är inte så glada över elitskolorna, de är kvar från Sovjettiden. Det som är bra i Estland är annars att du får samma utbildning oavsett vilken skola du går i, säger han.

Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer

Tallinna Ühisgümnaasium byggdes för 78 år sedan och liknar i grunden en större skola hemma i Sverige. Raka korridorer, linoleumgolv och bleka väggar. Den tydligaste skillnaden mot många skolor hemma är att den är anmärkningsvärt ren och fräsch. 

Den gamla stenbyggnaden har uthärdat såväl sovjetisk ockupation som världskrig – 1944 förstördes stora delar av skolan under en tysk bombräd – men i dag ser den närmast nyrenoverad ut, trots att det är åtta år sedan de målade om.

De 850 eleverna i åldrarna sju till nitton i 33 klasser från årskurs ett till tolv tycks inte lämna några spår efter sig: inget klotter, inte ens inne på toaletterna, inga ristningar i trämöbler, inga tuggummin, inga snusprillor (det är olagligt att sälja snus i Estland, men antalet brukare i skolåldern ökar) eller annat skräp.

– Ofta beter sig eleverna väl mot skolan och ser den som sin arbetsplats. Det finns skolor som är mer slitna från början där det kan förekomma klotter eller liknande, men generellt sett hjälps elever och lärare åt att hålla rent, säger Merike Tuis.

Trots alla skillnader finns det också en hel del likheter mellan den estniska och den svenska skolans utmaningar. Estniska lärare har dåliga löner vilket gör att alldeles för få unga söker sig till lärar-utbildningen, samtidigt som stora delar av lärarkåren närmar sig pensionsåldern, till exempel.

– Lönerna måste höjas. Staten har gått in och höjt en del, men det behövs mer. Dessutom är det bara pengar som de flyttar runt i skolans budget, det är inga nya pengar, säger Mehis Pever, rektor på Tallinna Ühisgümnaasium.

Han framhåller också att lönerna inte är det enda problemet.

– Det är väldigt mycket jobb. Lärarna på min skola undervisar 22 lektioner i veckan och det är för mycket. Utöver det ska de förbereda lektionerna och ta hand om en hel del annat. Jag tror att om vi inte ändrar någonting snart så kommer vi inte ligga så högt i resultaten om några år, säger han.

I Tallinn ska en lärare jobba 35 timmar i veckan, inklusive 22 lektioner á 45 minuter. Men de jobbar betydligt mer, enligt läraren Merike Tuis.

– Vi jobbar mellan 40 och 50 timmar i veckan, säger hon.

Rektor Mehis Pever är orolig för framtiden.

– Min dröm är att skolpolitiken ska bli som försvarspolitiken, att partierna sluter gemensamma avtal som gäller långsiktigt. För några år sedan var jag säker på att politikerna förstod situationen och skulle göra någonting åt den i tid. Nu har jag insett att de bara ser våra resultat, som är bra än så länge. Men om trasiga delar inte byts ut så kommer maskinen att sluta fungera längre fram, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons