Estniska lektioner

Hennes modersmål är ryska precis som eleverna i klass 9A. Men från i höst får Olga Razguljajeva hålla allt fler lektioner på en stapplande estniska som 9A knappt förstår. Men hon skulle aldrig göra samma sak inför estniska elever.
– Å nej! Då skulle jag verkligen vara livrädd, säger hon.

Text

Börge Nilsson/Textra

redaktionen@skolvarlden.se

Fakta/Estlands skolsystem

• För grundskolans klass 1 till 9 kan kommunen välja undervisningsspråk och kommuner med en majoritet rysktalande väljer förstås ryska. Samtidigt sätter allt fler föräldrar sina barn i estnisk skola.
• Efter grundskolan kan eleven välja treårigt teoretiskt gymnasium eller en yrkesutbildning på minst tre år med både praktiska och teoretiska ämnen som inte ger högskolebehörighet. Där går även elever som inte klarat grundskolan.
• Vid statliga universitet är undervisningen på estniska.
• Elevantalet krymper. Gymnasiet minskar mer än yrkesskolan vilket kan bero på språkkraven.

Kreenholms gymnasium
Skolan heter gymnasium trots att bara 89 av de 725 eleverna går i gymnasieklasserna 10–12. Resten finns i grundskolans klass 1–9.
Kreenholm är Narvas näst största skola och har 56 lärare. Många är jämförelsevis unga och nyutexaminerade. Äldre lärare, som har svårt med estniskan, som Olga Razguljajeva, har flest lektioner på grundskolan och bara några få gymnasielektioner på estniska.
Från september ska undervisningen på gymnasiet till minst 60 procent ske på det nationella språket. I grundskolan är undervisningsspråket ryska.

Framför henne står klass 9A på Kreenholms gymnasium i Narva. Alla elever är ryskspråkiga med föräldrar som talar ryska. Allt sedan den estländska republiken utropade sin självständighet för tjugo år sedan har det förts en kamp om vilket undervisningsspråk klasser som den här ska ha.
De första lagförslagen krävde en snabb övergång till landets språk. Verkligheten kom emellan. Brist på ryskspråkiga lärare som behärskar estniska tillräckligt bra, brist på motivation och en het debatt om ryskans ställning har dragit ner tempot i förändringarna.
Det är tur för Olga Razguljajeva och hennes klass 9A i Narva. Men nästa läsår tas ännu ett steg då en majoritet av lektionerna ges på estniska. Då börjar klassen gymnasiet och en ny lag träder i kraft. De blir den första årskull som redan från början ska ha 60 procent av all gymnasieundervisning på estniska.

58-åriga Olga Razguljajeva har fått kämpa hårt för att lära sig så pass bra estniska att hon får hålla lektioner på språket.
– Jag förstår allt, men vill kunna tala bättre, säger hon.
Olga undervisar i musik och psykologi på Kreenholms grundskola och gymnasium. 15 timmar är på ryska i grundskolans klass 4 till 9. Fyra timmar är på gymnasiet. Nästa år kommer klass 9A också att ha musik med Olga, men nu på estniska. På ett sätt tycker hon att förändringen är bra. Den kan underlätta integrationen i det estnisktalande samhället. Problemet är att kunskapsnivån är för låg.
– Men det är inte ett språkproblem i första hand. Det är en fråga om studiemotivation, säger Olga Razguljajeva.
Kanske är det så. Men de elever som sitter framför henne är livrädda inför hösten.

Evelina Zubkova berättar att hon brukar få hjälp av pappa i matte. I höst fortsätter själva teorin att vara på ryska. Men tjugo procent av kursen, den som består av att läsa och lösa skriftliga uppgifter, kommer att vara på estniska, ett språk som pappa inte förstår.
– Då får jag klara mig utan hjälp. Det kommer att bli jättesvårt. Jag tror inte jag kommer att förstå någonting, säger Evelina.
Hennes bänkkamrat Irina Donina fyller i:
– En del ämnen klarar vi inte ens på ryska eftersom de är så svåra. Som kemi, fysik och matte.
Kemi, fysik och biologi kommer att undervisas på ryska även i höst, men det finns en rädsla att språkproblem relativt sett kommer att försämra kunskaperna hos de ryskspråkiga eleverna och ge dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.
– Det största problemet med de nya kraven är att många kanske väljer att inte gå gymnasiet alls, tror Olga Razguljajeva.
Denna rädsla kan vara ett motiv till föräldrars och elevers motstånd, för här i Narva kan just ingen hjälpa de egna barnen om uppgifterna är på landets språk.

Estlands tredje största stad ligger precis vid ryska gränsen. Många är ryska medborgare eller statslösa. Bara fyra procent av befolkningen har estniska som modersmål, resten ryska. Eftersom estnisktalande ogärna flyttar hit blir inflödet av språket så gott som obefintligt. Men trots att Estland är ett hårt segregerat samhälle, där en tredjedel av befolkningen är ryskspråkig och ofta lever i helt ryska miljöer, är landet ett föredöme för grannar som Sverige.
I den senaste Pisa-mätningen är kunskaperna i matematik och naturämnen väsentligt bättre i Estland än hos oss. Dessutom är de socioekonomiska skillnaderna mycket små. Skälet antas vara att alla grundskoleelever läser ämnena på sitt eget hemspråk.
– Att undervisas i naturämnen eller matematik på ett främmande språk är omöjligt, det säger sig själv. Man måste förstå språket för att förstå innehållet, säger gymnasiets rektor Gennadij Bykov.

I grannlandet Lettland infördes samma regler redan 2004 och vållade omfattande protester från den ryska minoriteten. I Estland har övergången varit mjukare och det tycker Gennadij Bykov är bra.
– Det stora problemet är att hitta lärare. Där har vi också fått möjlighet att anpassa schemat efter personalen. Vi kan samla undervisningen i estniska till en period då vi kan få loss en lärare från universitetet.
Även i övrigt är reglerna rätt flexibla, menar han.
– Lagtexten säger att vi ska under- visa på estniska, men enligt förarbetena är det lärarens plikt att se till att eleven förstår. Därför får man använda ryska om det behövs, även på en estnisk lektion.
Men lägga sig i den svenska debatten om att undervisa vissa ämnen på invandrarelevers hemspråk, vill han inte alls.
– Om någon flyttar till ett land måste de snabbt få så pass nivå på språket att de blir integrerade. Annars klarar de sig inte, säger han.
Men brukar inte det vara argumentet för att ryssar i Estland måste lära sig estniska?
– Det går inte att jämföra. Den ryska minoriteten i Estland är inte invandrare. Vi har alltid bott här. Vi har inget annat land att flytta till, säger Gennadij Bykov.

Kommentera