Annons
Foto: Börge Nilsson/Textra

Estniska lektioner

Publicerad 28 april 2011

Hennes modersmål är ryska precis som eleverna i klass 9A. Men från i höst får Olga Razguljajeva hålla allt fler lektioner på en stapplande estniska som 9A knappt förstår. Men hon skulle aldrig göra samma sak inför estniska elever.
– Å nej! Då skulle jag verkligen vara livrädd, säger hon.

Fakta

Fakta/Estlands skolsystem

• För grundskolans klass 1 till 9 kan kommunen välja undervisningsspråk och kommuner med en majoritet rysktalande väljer förstås ryska. Samtidigt sätter allt fler föräldrar sina barn i estnisk skola.
• Efter grundskolan kan eleven välja treårigt teoretiskt gymnasium eller en yrkesutbildning på minst tre år med både praktiska och teoretiska ämnen som inte ger högskolebehörighet. Där går även elever som inte klarat grundskolan.
• Vid statliga universitet är undervisningen på estniska.
• Elevantalet krymper. Gymnasiet minskar mer än yrkesskolan vilket kan bero på språkkraven.

 

Kreenholms gymnasium
Skolan heter gymnasium trots att bara 89 av de 725 eleverna går i gymnasieklasserna 10–12. Resten finns i grundskolans klass 1–9.
Kreenholm är Narvas näst största skola och har 56 lärare. Många är jämförelsevis unga och nyutexaminerade. Äldre lärare, som har svårt med estniskan, som Olga Razguljajeva, har flest lektioner på grundskolan och bara några få gymnasielektioner på estniska.
Från september ska undervisningen på gymnasiet till minst 60 procent ske på det nationella språket. I grundskolan är undervisningsspråket ryska.

Framför henne står klass 9A på Kreenholms gymnasium i Narva. Alla elever är ryskspråkiga med föräldrar som talar ryska. Allt sedan den estländska republiken utropade sin självständighet för tjugo år sedan har det förts en kamp om vilket undervisningsspråk klasser som den här ska ha.
De första lagförslagen krävde en snabb övergång till landets språk. Verkligheten kom emellan. Brist på ryskspråkiga lärare som behärskar estniska tillräckligt bra, brist på motivation och en het debatt om ryskans ställning har dragit ner tempot i förändringarna.
Det är tur för Olga Razguljajeva och hennes klass 9A i Narva. Men nästa läsår tas ännu ett steg då en majoritet av lektionerna ges på estniska. Då börjar klassen gymnasiet och en ny lag träder i kraft. De blir den första årskull som redan från början ska ha 60 procent av all gymnasieundervisning på estniska.

 

58-åriga Olga Razguljajeva har fått kämpa hårt för att lära sig så pass bra estniska att hon får hålla lektioner på språket.
– Jag förstår allt, men vill kunna tala bättre, säger hon.
Olga undervisar i musik och psykologi på Kreenholms grundskola och gymnasium. 15 timmar är på ryska i grundskolans klass 4 till 9. Fyra timmar är på gymnasiet. Nästa år kommer klass 9A också att ha musik med Olga, men nu på estniska. På ett sätt tycker hon att förändringen är bra. Den kan underlätta integrationen i det estnisktalande samhället. Problemet är att kunskapsnivån är för låg.
– Men det är inte ett språkproblem i första hand. Det är en fråga om studiemotivation, säger Olga Razguljajeva.
Kanske är det så. Men de elever som sitter framför henne är livrädda inför hösten.

 

Evelina Zubkova berättar att hon brukar få hjälp av pappa i matte. I höst fortsätter själva teorin att vara på ryska. Men tjugo procent av kursen, den som består av att läsa och lösa skriftliga uppgifter, kommer att vara på estniska, ett språk som pappa inte förstår.
– Då får jag klara mig utan hjälp. Det kommer att bli jättesvårt. Jag tror inte jag kommer att förstå någonting, säger Evelina.
Hennes bänkkamrat Irina Donina fyller i:
– En del ämnen klarar vi inte ens på ryska eftersom de är så svåra. Som kemi, fysik och matte.
Kemi, fysik och biologi kommer att undervisas på ryska även i höst, men det finns en rädsla att språkproblem relativt sett kommer att försämra kunskaperna hos de ryskspråkiga eleverna och ge dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.
– Det största problemet med de nya kraven är att många kanske väljer att inte gå gymnasiet alls, tror Olga Razguljajeva.
Denna rädsla kan vara ett motiv till föräldrars och elevers motstånd, för här i Narva kan just ingen hjälpa de egna barnen om uppgifterna är på landets språk.

 

Estlands tredje största stad ligger precis vid ryska gränsen. Många är ryska medborgare eller statslösa. Bara fyra procent av befolkningen har estniska som modersmål, resten ryska. Eftersom estnisktalande ogärna flyttar hit blir inflödet av språket så gott som obefintligt. Men trots att Estland är ett hårt segregerat samhälle, där en tredjedel av befolkningen är ryskspråkig och ofta lever i helt ryska miljöer, är landet ett föredöme för grannar som Sverige.
I den senaste Pisa-mätningen är kunskaperna i matematik och naturämnen väsentligt bättre i Estland än hos oss. Dessutom är de socioekonomiska skillnaderna mycket små. Skälet antas vara att alla grundskoleelever läser ämnena på sitt eget hemspråk.
– Att undervisas i naturämnen eller matematik på ett främmande språk är omöjligt, det säger sig själv. Man måste förstå språket för att förstå innehållet, säger gymnasiets rektor Gennadij Bykov.

 

I grannlandet Lettland infördes samma regler redan 2004 och vållade omfattande protester från den ryska minoriteten. I Estland har övergången varit mjukare och det tycker Gennadij Bykov är bra.
– Det stora problemet är att hitta lärare. Där har vi också fått möjlighet att anpassa schemat efter personalen. Vi kan samla undervisningen i estniska till en period då vi kan få loss en lärare från universitetet.
Även i övrigt är reglerna rätt flexibla, menar han.
– Lagtexten säger att vi ska under- visa på estniska, men enligt förarbetena är det lärarens plikt att se till att eleven förstår. Därför får man använda ryska om det behövs, även på en estnisk lektion.
Men lägga sig i den svenska debatten om att undervisa vissa ämnen på invandrarelevers hemspråk, vill han inte alls.
– Om någon flyttar till ett land måste de snabbt få så pass nivå på språket att de blir integrerade. Annars klarar de sig inte, säger han.
Men brukar inte det vara argumentet för att ryssar i Estland måste lära sig estniska?
– Det går inte att jämföra. Den ryska minoriteten i Estland är inte invandrare. Vi har alltid bott här. Vi har inget annat land att flytta till, säger Gennadij Bykov.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons