Annons
Foto: Börge Nilsson/Textra

Estniska lektioner

Publicerad 28 april 2011

Hennes modersmål är ryska precis som eleverna i klass 9A. Men från i höst får Olga Razguljajeva hålla allt fler lektioner på en stapplande estniska som 9A knappt förstår. Men hon skulle aldrig göra samma sak inför estniska elever.
– Å nej! Då skulle jag verkligen vara livrädd, säger hon.

Fakta

Fakta/Estlands skolsystem

• För grundskolans klass 1 till 9 kan kommunen välja undervisningsspråk och kommuner med en majoritet rysktalande väljer förstås ryska. Samtidigt sätter allt fler föräldrar sina barn i estnisk skola.
• Efter grundskolan kan eleven välja treårigt teoretiskt gymnasium eller en yrkesutbildning på minst tre år med både praktiska och teoretiska ämnen som inte ger högskolebehörighet. Där går även elever som inte klarat grundskolan.
• Vid statliga universitet är undervisningen på estniska.
• Elevantalet krymper. Gymnasiet minskar mer än yrkesskolan vilket kan bero på språkkraven.

 

Kreenholms gymnasium
Skolan heter gymnasium trots att bara 89 av de 725 eleverna går i gymnasieklasserna 10–12. Resten finns i grundskolans klass 1–9.
Kreenholm är Narvas näst största skola och har 56 lärare. Många är jämförelsevis unga och nyutexaminerade. Äldre lärare, som har svårt med estniskan, som Olga Razguljajeva, har flest lektioner på grundskolan och bara några få gymnasielektioner på estniska.
Från september ska undervisningen på gymnasiet till minst 60 procent ske på det nationella språket. I grundskolan är undervisningsspråket ryska.

Framför henne står klass 9A på Kreenholms gymnasium i Narva. Alla elever är ryskspråkiga med föräldrar som talar ryska. Allt sedan den estländska republiken utropade sin självständighet för tjugo år sedan har det förts en kamp om vilket undervisningsspråk klasser som den här ska ha.
De första lagförslagen krävde en snabb övergång till landets språk. Verkligheten kom emellan. Brist på ryskspråkiga lärare som behärskar estniska tillräckligt bra, brist på motivation och en het debatt om ryskans ställning har dragit ner tempot i förändringarna.
Det är tur för Olga Razguljajeva och hennes klass 9A i Narva. Men nästa läsår tas ännu ett steg då en majoritet av lektionerna ges på estniska. Då börjar klassen gymnasiet och en ny lag träder i kraft. De blir den första årskull som redan från början ska ha 60 procent av all gymnasieundervisning på estniska.

 

58-åriga Olga Razguljajeva har fått kämpa hårt för att lära sig så pass bra estniska att hon får hålla lektioner på språket.
– Jag förstår allt, men vill kunna tala bättre, säger hon.
Olga undervisar i musik och psykologi på Kreenholms grundskola och gymnasium. 15 timmar är på ryska i grundskolans klass 4 till 9. Fyra timmar är på gymnasiet. Nästa år kommer klass 9A också att ha musik med Olga, men nu på estniska. På ett sätt tycker hon att förändringen är bra. Den kan underlätta integrationen i det estnisktalande samhället. Problemet är att kunskapsnivån är för låg.
– Men det är inte ett språkproblem i första hand. Det är en fråga om studiemotivation, säger Olga Razguljajeva.
Kanske är det så. Men de elever som sitter framför henne är livrädda inför hösten.

 

Evelina Zubkova berättar att hon brukar få hjälp av pappa i matte. I höst fortsätter själva teorin att vara på ryska. Men tjugo procent av kursen, den som består av att läsa och lösa skriftliga uppgifter, kommer att vara på estniska, ett språk som pappa inte förstår.
– Då får jag klara mig utan hjälp. Det kommer att bli jättesvårt. Jag tror inte jag kommer att förstå någonting, säger Evelina.
Hennes bänkkamrat Irina Donina fyller i:
– En del ämnen klarar vi inte ens på ryska eftersom de är så svåra. Som kemi, fysik och matte.
Kemi, fysik och biologi kommer att undervisas på ryska även i höst, men det finns en rädsla att språkproblem relativt sett kommer att försämra kunskaperna hos de ryskspråkiga eleverna och ge dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.
– Det största problemet med de nya kraven är att många kanske väljer att inte gå gymnasiet alls, tror Olga Razguljajeva.
Denna rädsla kan vara ett motiv till föräldrars och elevers motstånd, för här i Narva kan just ingen hjälpa de egna barnen om uppgifterna är på landets språk.

 

Estlands tredje största stad ligger precis vid ryska gränsen. Många är ryska medborgare eller statslösa. Bara fyra procent av befolkningen har estniska som modersmål, resten ryska. Eftersom estnisktalande ogärna flyttar hit blir inflödet av språket så gott som obefintligt. Men trots att Estland är ett hårt segregerat samhälle, där en tredjedel av befolkningen är ryskspråkig och ofta lever i helt ryska miljöer, är landet ett föredöme för grannar som Sverige.
I den senaste Pisa-mätningen är kunskaperna i matematik och naturämnen väsentligt bättre i Estland än hos oss. Dessutom är de socioekonomiska skillnaderna mycket små. Skälet antas vara att alla grundskoleelever läser ämnena på sitt eget hemspråk.
– Att undervisas i naturämnen eller matematik på ett främmande språk är omöjligt, det säger sig själv. Man måste förstå språket för att förstå innehållet, säger gymnasiets rektor Gennadij Bykov.

 

I grannlandet Lettland infördes samma regler redan 2004 och vållade omfattande protester från den ryska minoriteten. I Estland har övergången varit mjukare och det tycker Gennadij Bykov är bra.
– Det stora problemet är att hitta lärare. Där har vi också fått möjlighet att anpassa schemat efter personalen. Vi kan samla undervisningen i estniska till en period då vi kan få loss en lärare från universitetet.
Även i övrigt är reglerna rätt flexibla, menar han.
– Lagtexten säger att vi ska under- visa på estniska, men enligt förarbetena är det lärarens plikt att se till att eleven förstår. Därför får man använda ryska om det behövs, även på en estnisk lektion.
Men lägga sig i den svenska debatten om att undervisa vissa ämnen på invandrarelevers hemspråk, vill han inte alls.
– Om någon flyttar till ett land måste de snabbt få så pass nivå på språket att de blir integrerade. Annars klarar de sig inte, säger han.
Men brukar inte det vara argumentet för att ryssar i Estland måste lära sig estniska?
– Det går inte att jämföra. Den ryska minoriteten i Estland är inte invandrare. Vi har alltid bott här. Vi har inget annat land att flytta till, säger Gennadij Bykov.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons