Annons

"Ett misstag att inte ta Pisa på allvar"

Publicerad 4 juni 2014

Fakta

Fakta om Pisa 2012

  • 65 länder deltog, varav 34 OECD-länder.
  • Sverige placerade sig på plats 28 av 34 i matematik och läsförståelse och plats 27 i naturkunskap (i jämförelse med enbart OECD-länder).
  • Elever födda 1996 deltog i provet, vilket innebär att merparten av eleverna i Sverige gick i årskurs 9, men ett antal gick i årskurs 8 eller gymnasiet.
  • 209 skolor valdes slumpmässigt ut och 30 elever, slumpmässigt utvalda, fick skriva provet.
  • Totalt är provet uppdelat på 13 olika provhäften och den totala provtiden är 7 timmar. För att eleverna inte ska behöva sitta så länge får de deltagande eleverna besvara ett av de 13 provhäftena och har 2 timmar på sig. Därmed svarar inte alla elever på samma frågor.
  • Proven rättas av tre team, utbildade av OECD. Vid Mittuniversitetet ansvarar man för rättning av naturvetenskap och problemlösning. Vid Stockholms universitet ansvarar man för rättning av matematik. Ansvaret för läsning delas mellan de två universiteten.
  • Såväl elever som skolor är avidentifierade och det finns inga personnummer registrerade. 

Relaterat

DN skriver i dag att Pisa-resultatet kan vara missvisande eftersom eleverna var provtrötta och omotiverade när testet gjordes. Men Pisa-generalen är skeptisk.
– Det är ett misstag att inte ta Pisa-resultatet på allvar, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa. Att svenska elever skulle vara mindre motiverade än elever i till exempel Norge och Danmark verkar inte rimligt. 

DN skriver att de har granskat enskilda elevers provresultat och konstaterat att många elever inte ens svarar rätt på varannan fråga, trots att de är högpresterande i vanliga fall. Elever har också i intervjuer med DN sagt att de var omotiverade och provtrötta och därför inte tog Pisa-provet på allvar.

Som skäl till provtröttheten lyfter DN fram den stora mängden nationella prov, som eleverna gjorde under samma period som Pisa genomfördes.

– Att anta att elever i andra länder inte skulle ha lika många prov som svenska elever håller inte, det vet vi inte. Och visst är det intressant att man 2003 ville förklara Sveriges dåliga Pisa-resultat med att eleverna inte var lika prov-vana som elever i andra länder, och nu vill förklara det ännu sämre resultatet med att svenska elever har för många prov, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

DN har också jämfört resultat på nationella prov med Pisa-resultat, vilket man inte ska göra, menar Magnus Oskarsson. Proven har helt olika syften.

De nationella proven är tänkta att använda på individnivå, alla elever i en årskurs gör samma prov och de ska stödja betygssättningen. 

Pisa-provet ska däremot mäta kunskap på systemnivå och används aldrig på individ- eller ens skolnivå. Eleverna gör inte samma prov utan de får ett av tretton olika Pisa-häften och resultaten räknas därefter samman. Däremot analyseras resultatet för olika undergrupper, som flickor och pojkar. 

– Dessutom är spridningen i svårighetsgrad i Pisa-provet mycket stor. Det finns väldigt lätta frågor och det finns väldigt svåra frågor. Det finns kanske 1–2 elever i Sverige som klarar av de svåraste frågorna. Man kan förvänta sig att elever skriver alla rätt på nationella provet. Men man kan inte förvänta sig att elever har alla rätt på Pisa-provet. Dessutom vet vi att svenska elever ofta har svårt för mattedelen, eftersom den innehåller annan matte än den vi håller på med i svensk skola, säger Magnus Oskarsson. 

Han ställer sig också skeptisk till att Svenska elever skulle vara mer omotiverade än andra.

– Jag tror att motivationseffekten finns även i andra länder. Självklart kan den påverka resultaten i Sverige lite grand. Men Sveriges Pisa-resultat var inte lite grand sämre än andra länders.

Hur DN har kommit över enskilda elevers och skolors resultat på Pisa-provet ska de avslöja i morgondagens tidning. Men enligt Magnus Oskarsson är såväl elever som skolor helt avidentifierade.

Experter som Skolvärlden har talat med identifierar ett antal problem i DN:s granskning:

  • Dels jämför de genomsnittliga resultat i matematik på nationella proven på en skola, med Pisa-resultaten på samma skola. Det blir missvisande eftersom det bara är ett slumpmässigt urval om 30 elever som göra Pisa-provet på de utvalda skolorna.
  • I Pisa-provet deltar elever födda 1996, det innebär att ett antal elever i årskurs 8 och första året på gymnasiet också deltar. Det framgår inte om DN har gjort några kontroller för detta och har de inte det blir deras jämförelser med genomsnittliga betyg och resultat på nationella proven missvisande.
  • DN jämför andel elever som nått högsta betyg på olika skolor med genomsnittligt Pisa-resultat på skolorna. Det blir missvisande på grund av första punkten ovan och för att de inte gör några kontroller för betygsinflation.
  • Att jämföra resultat på nationella prov är vanskligt. Dels rättas de olika, enligt en rapport från Skolinspektionen, dels varierar provens svårighetsgrad över tid. Det innebär att resultaten varierar mellan år och är ojämförbara. De nationella proven är heller inte konstruerade för att följa kunskapsutveckling över tid.
  • Att eleverna är provtrötta kan mycket väl stämma. Men DN:s analys bygger på att alla elever skulle vara lika mycket mer provtrötta än föregående årskullar som gjort Pisa-provet. Hur provtrötta elever födda 1991 eller 1988 var vet man inget om.
  • Det finns andra studier än Pisa som visar på att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats, till exempel Timss 2008 och KTH:s intagningsprov. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons