Nyanlända
Här använder de idrotten som verktyg för integration
Annons
Anna Kaya arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Nyanlända
Experten: ”Lämna inte lärarna ensamma”
Övergången till ordinarie klass är en kritisk punkt. Men den mottagande läraren kan inte dra hela lasset själv.
– Man måste få till strukturer på skolnivå och jobba tillsammans med studiehandledare, modersmålslärare och sva-lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Framgångsfaktorer för nyanlända elever
Det är viktigt att…
- det finns riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska.
- alla lärare, oavsett val av organisation, har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande och om vikten av att organisera för helheten kring eleverna.
- det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.
- ge förutsättningar för elevens sociala delaktighet så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever.
- en inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenheter samt att utbildning och undervisning planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om eleven.
- de nyanlända eleverna erbjuds kvalificerad andraspråksundervisning och modersmålsundervisning.
- alla lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande i ämnesundervisningen.
- de nyanlända eleverna ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt.
- de nyanlända eleverna ges studiehandledning på modersmålet utifrån de enskilda elevernas olika förutsättningar och behov.
Nya regler från 1 januari 2016
- I skollagen definieras begreppet nyanländ elev: ”En elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning i Sverige, senare än höstterminens start, samma kalenderår då han eller hon fyller sju år.”
- En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.
- En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år. Läs mer på skolverket.se.
För nyanlända elever är övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisningsgrupp en kritisk punkt. Medan förberedelseklassen utmärks av starkt stöd men i längden svag utmaning, utmärks den ordinarie klassen i stället av för stor utmaning och bristande stöttning. Det visar en studie från Stockholms universitet (2013).
Författarna bakom studien lyfter tre svårigheter i den mottagande klassen. Ämnesspråket förklaras inte i tillräckligt hög grad av ämnesläraren, modersmålet utnyttjas inte som resurs – snarare finns det en omedvetenhet om att förstaspråket faktiskt stöttar lärandet av ett andra språk – samt att de nyanlända eleverna ofta hamnar utanför den sociala gemenskapen i sin nya klass.
– Att övergången blir lyckad hänger inte sällan mer ihop med skolans organisation och den mottagande läraren än vad det beror på elevens egen utveckling. Det är synd eftersom styrdokumenten säger att eleven ska gå i förberedelseklass så kort tid som möjligt, säger Anna Kaya på Natio-nellt centrum för svenska som andraspråk.
I förberedelseklass undervisar både sva-lärare och andra ämneslärare, det är en framgångsfaktor att eleverna får undervisning i alla ämnen redan från början. Men medan ämneslärare i förberedelseklass är utbildade för att möta elever med annat modersmål, är de allra flesta lärare i ordinarie klass inte det.
– Läraren har inte fått med sig något andraspråksperspektiv i sin utbildning. Man får säkert höra att det är viktigt att anpassa undervisningen till nyanlända elever men man får inga redskap för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vilket gynnar nyanlända elevers lärande. Det borde ingå i all lärarutbildning. Vilken lärare i dag möter inte flerspråkiga elever i sin undervisning?
En förutsättning för att ämnesläraren ska lyckas i sitt uppdrag är att man får till samarbete med modersmålsläraren/studiehandledaren eller sva-lärare, säger Anna Kaya och betonar att man inte får låta läraren stå ensam i detta. I stället handlar det om att få till strukturer på skolnivå och att man tar ett gemensamt ansvar.
– Om det ska bli bra undervisning för eleven i ordinarie klass så krävs det, om man inte har grunden i svenska språket, att man får studiehandledning på moders-målet eller att man har tvålärarsystem där ämnesläraren samplanerar och samundervisar med kanske modersmålslärare eller sva-lärare. Och att läraren använder ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Men även om studiehandledning är en lagstadgad rättighet, om eleven har behov av det, kan det svårt att få till i praktiken. Det är svårt att få tag i personer att anställa, ekonomin kan sätta käppar i hjulet, liksom den lag som hindrat att kommuner köper tjänsten på distans av varandra – även om den lagen nu ses över.
– Att använda modersmålet som resurs är en framgångsfaktor för nyanlända elever. Om eleven får lära sig ämnet på båda språken parallellt så gynnar det deras utveckling i både inom deras ämneskunskaper och i svenska.