Experten: ”Ge eleverna större möjligheter”

Skolverkets nya rapport visar att nyanlända barn behöver bättre hjälp in i gymnasieskolan. Det finns bland annat ett stort behov av att rekrytera och vidareutbilda lärare för att fler ska kunna gå vidare till ett annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning, i framtiden. Detta på grund av att antalet elever som behöver lära sig svenska ökar har kommuner och skolor svårt att hinna med att utöka gymnasieprogrammet språkintroduktion.

Anna Kaya är projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) och hon välkomnar Skolverkets rapport.

– Rapporten visar på hur viktigt det är att regering, lärosäten och huvudmän tar gemensamt ansvar och ett helhetsgrepp för att utveckla utbildningen för nyanlända elever i gymnasieåldern och säkerställa lärarnas kompetens. Att unga människor som kommer till Sverige i tonåren har svårare att nå godkända betyg är helt normalt. Att lära sig ett språk tar tid och att dessutom inhämta och utveckla kunskaper på ett nytt språk tar ännu längre tid. Därför är det avgörande att undervisningen inom språkintroduktionsprogrammet håller hög kvalitet, berättar Anna Kaya för Skolvärlden.

Språkintroduktion är ett av fem introduktionsprogram som vänder sig till elever som behöver lära sig svenska för att gå vidare till en annan utbildning. Enligt Anna Kaya är språkintroduktionsprogrammet avgörande för nyanlända ungdomar som börjar skolan, dels för att de ska lära sig svenska men även utveckla tillräckliga kunskaper för att kunna fortsätta sina studier på nationella program.

– Vi behöver dock se till att eleverna ges ännu större möjligheter att få undervisning i alla de ämnen som de behöver så de inte stannar upp i sin kunskapsutveckling. Men inte bara inom ramen för språkintroduktion, med hjälp av studiehandledning på modersmålet kan eleverna även läsa gymnasiekurser om de har tillräckliga förkunskaper. Det nya nationella kartläggningsmaterialet borde vara obligatoriskt även för nyanlända elever inom språkintroduktion och inte bara inom grundskolan. Sedan tycker jag att rätten till utbildning för asylsökande borde höjas från 18 år till 20 år så fler asylsökande elever får möjlighet att gå i skolan, menar Anna Kaya.

Hur ser du på arbetet att få fram fler behöriga lärare i svenska som andraspråk?

– Vi på NC föreslår att regeringen ger ett antal lärosäten ett gemensamt uppdrag att ta fram en storskalig webbaserad utbildning i svenska som andraspråk för verksamma lärare och lärarstudenter, berättar hon och fortsätter:

– Huvudmän måste ta ansvar för att verksamma lärare kan vidareutbilda sig på arbetstid vilket även kan kräva att regeringen behöver utveckla Lärarlyftet. Därutöver måste lärarutbildningarna utvecklas så alla blivande lärare rustas för att undervisa flerspråkiga och nyanlända elever oavsett vilket ämne de undervisar i.

Behovet av lärare i svenska som andraspråk är något som Anna Kaya har vetat om länge och på NC arbetar man hårt med att skapa opinion i frågan.

– Det handlar dock inte enbart om att utbilda fler sva-lärare och vidareutbilda redan verksamma lärare utan även om att skapa goda förutsättningar och arbetsförhållanden för dessa lärare att kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning. Och höjda löner, såklart, berättar hon.

Vi måste ta reda på mer om elevernas förutsättningar

Anna Kaya är utöver sin roll i NC även grundskollärare i svenska som andraspråk på Norrbackaskolan i Sigtuna kommun. Där har hon ett speciellt ansvar för att handleda kollegor i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt vara samtalsledare i kommunens skolutvecklingsprojekt. Bland lärarkollegorna är det väldigt många som efterfrågar kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vill lära mer om hur man kan undervisa nyanlända elever.

Hur kan man förbättra förutsättningarna för flerspråkiga elevers lärande i ämnet svenska som andraspråk och i skolans övriga ämnen?

– Vi måste ta reda på mer om elevernas förutsättningar, behov och tidigare kunskaper för att vi ska kunna anpassa undervisningen. Dessutom måste vi lärare ha tillgång till metoder och verktyg så vi lyckas att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. Vi behöver även lära oss mer om hur vi kan dra nytta av elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och lärande. Både genom en förändrad undervisning och med hjälp av studiehandledning på modersmålet, menar Anna Kaya.