Experter om skillnaden mellan skolkommuner

Anita Wester
Undervisningsråd, Skolverket:

”Det särskilda stödet borde användas
mycket mer till skolor med stora behov”

1. Skolverket har i en rapport från 2009 identifierat några faktorer som antas ha bidragit till att skillnaderna mellan de bästa och de sämsta eleverna ökat. Differentieringen, att nivågruppera i klasser och skolor, har stimulerat dem som hamnat i de bättre grupperna. Men samtidigt har de som hamnat lägre ner försämrats i högre grad. Så generellt har nivån sjunkit. Individualiseringen med krav på mer självständigt arbete har drabbat dem med sämre föräldrastöd hårdare. Decentraliseringen som skedde i början av 90-talet och den ökade valfriheten i kombination med en ökad boendesegregation kan också ha lett till ökad segregering och större skillnader i resultat mellan skolor.

2. Det särskilda stödet borde användas mycket mer till skolor med stora behov. I dag har man inte differentierat stödet tillräckligt. Det är kanske lättare för kommunerna att fördela pengarna någorlunda jämnt än att göra en mera behovsrelaterad fördelning. Skolans inre arbete kan också bli bättre. Det handlar om att effektivisera och uppmärksamma elever som halkar efter så tidigt som möjligt och sedan ge det stöd som behövs. Här har till exempel Haninge kommun varit framgångsrik.

Giram Berhanu
Docent i pedagogik, Göteborgs universitet:

”Kommunerna ska fördela resurserna
utifrån skolornas olika förutsättningar”

1. Skillnaden handlar bland annat om strukturella faktorer. Det finns mer eller mindre  Resursstarka kommuner. Eftersom kommunerna styr skolan har ekonomin betydelse. I kommuner, där de flesta invånare har bra ekonomi, har detta inverkat positivt på skolans resultat. Hög  arbetslöshet, kombinerat med sociala problem inklusive integrationsproblematiken, försvårar arbetet med att skapa likvärdighet. Ökad segregation, profilering av friskolor och ökad  individualisering med nivågrupperingar, skapar skillnader mellan elever, skolor och kommuner.

2. Det behövs framför allt en politisk vilja, inte bara politiska slagord. Att  minska bostadssegregeringen och arbetslösheten bland en stor del av samhällets medborgare är löften som måste förverkligas. Det är viktigt att skolan blir en mötesplats för elever med varierande bakgrund. Att öka lärarnas status och att skapa skolaktiviteter på sommaren eller på kvällarna för grupper med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Kommunerna ska fördela resurserna utifrån skolornas olika förutsättningar. Lika för alla betyder inte alltid jämlikhet.

Magnus Oskarsson
Nationell projektledare PISA, Mittuniversitetet, Härnösand:

”Vi behöver ett ökat samarbete
mellan skolor och mellan lärare”

1. För tio år sen var svensk skola i världsklass. Bra resultat och hög likvärdighet. Men nu har resultaten sjunkit och vi börjar likna Tyskland och USA vad gäller elevens bakgrunds betydelse för skolresultaten. 90-talets skolreformer måste utvärderas. Decentraliseringen,  individualiseringen och det fria skolvalet verkar ha lett till en ”osynlig” segregation. Ökade skillnader mellan skolor och mellan elever. Sjunkande resultat där de med låga resultat tappar mest, det är vad senaste PISA–undersökningen visar.

2. Det handlar inte om att vrida klockan tillbaka. Men hur stöttar vi lärare och elever i deras arbete i dagens skola? Det krävs ökade resurser framför allt till de skolor som har de största problemen. Vi behöver ett ökat samarbete mellan skolor och mellan lärare. Det görs väldigt mycket bra ute på skolorna och frågan är hur vi i ett decentraliserat system får varaktighet och spridningen på goda erfarenheter. Det finns inga enkla lösningar men det får vara slut på enmansutredandet. Det krävs nationell samling kring skola och utbildning, så viktigt är det.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm