Så vill de jämna ut könsskillnaderna

Pojkar presterar sämre i skolan än flickor. En amerikansk studie, av MIT-ekonomen David Autor och hans kollegor, visar att gå i en högkvalitativ skola har dock särskilt positiv inverkan på pojkars resultat.

Anna Sjögren, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, har gjort kalkyler utifrån ett svenskt perspektiv baserad på svenska data från Skolverket.

Under onsdagen presenterade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, hennes rapport ”Könsskillnader i utbildningen” under ett seminarium i Stockholm.

Men hur man ska minska könsskillnaderna är ingen lättlöst ekvation. På plats för att diskutera frågan fanns Anna Sjögren, Lina Axelsson Kihlblom, central grundskolechef i Haninge kommun, och ledamot i Skolkommissionen samt Helene Öberg (MP), statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin.

Vad regeringen vill åstadkomma med svensk skola handlar det om att så många som möjligt ska klara sig igenom varje del i skolsystemet och ha möjlighet att kunna komma vidare, berättar Helene Öberg.

– Det är en anledning till att vi har tagit ett brett initiativ som går utanför skolan. Vi har läslovet vecka 44 där vi fokuserar på läsning och försöka stimulera läsning även utanför skoltid. Vi tror att det finns en viktig koppling till resultaten om man får elever att känna lust i läsandet, säger hon.

Några av de saker som regeringen har gjort så här långt är insatsen Samverkan för bästa skola. Skolverket är nu inne och jobbar specifikt med de skolorna med tuffast utmaningar. Man har även gjort satsningar för tidigt stöd.

– Vi har precis nu i augusti presenterat lagändring för läsa-skriva-räkna-garantin, en åtgärdsgaranti där man säkerställer att barn få det stödet de behöver i lågstadiet för att lära sig läsa, skriva och räkna, säger Helene Öberg och tillägger:

– Vi har även en utredning som har tittat på frånvarons betydelse. Vi vet från nyanlända att hur mycket tid man tillbringar i skolan spelar stor roll, så har man hög frånvaro av olika skäl så påverkar det hur man lyckas. Vi har även infört ett nytt mål av jämställdhet i utbildningspolitiken. För att just kunna följa hur resultat för flickor och pojkar ser ut och ha en systematisk uppföljning av det och sätta in de åtgärder som krävs.

Lina Axelsson Kihlblom om rapportens innehåll:

– Den var lite förväntad. Det här är det vi ser när vi är i skolan. Pojkar har generellt sämre resultat. Forskning är ibland en fantastisk grund för att hitta praktiska åtgärder. Jag hoppas utifrån den här rapporten, och de slutsatser som vi kan dra, att det inte blir en snuttifierad debatt där det handlar om att numera ska rektorer göra handlingsplaner för pojkar hit och dit.

Samtidigt poängterar hon att kön är en faktor som är väldigt viktig.

–  Vi ser utifrån Pisa-resultat att socioekonomisk faktor slår hårdare i dag. Att göra den klassiska klassresan genom utbildning har blivit svårare genom att vi har satt upp vissa pucklar som har påverkat elever med vissa inlåsningseffekter. Framförallt är det pojkar till icke-akademiska föräldrar som det slår hårdast mot det här, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Anna Sjögren håller med om att det är farligt om det blir ett fokus, efter rapportresultatet, på att man nu måste tand om pojkarna bättre i skolan.

– Det tror jag är fel svar. Däremot tror jag att om skolan blir bättre på sitt kompensatoriska arbeta då minskar också könsskillnaderna. Därför att precis de här faktorernas om du tar upp är sådana saker där illa fungerande skolor gör det lättare för killar att spåra ur än för tjejer. Det måste handla om alla elever, säger hon.

Helene Öberg:

– När vi pratar om skolans kompensatoriska uppdrag då är det också viktigt att se tillgången till skolbibliotek och hur det fungerar på fritids. Att man ser hela skoldagen och sammanhanget som eleverna är i och inte bara det som händer i klassrummet – utan hur rustar vi de här eleverna i alla delar av skolvardagen?  

Könsskillnaden är ett problem som har funnit länge i skolan. Men varför är det så svårt egentligen att råda bukt på problemet? Lina Axelsson Kihlblom tror inte att högre krav på eleverna leder till högre resultat i skolan.

– Under de senaste åren har vi skapat ett betygssystem med tydligt F och vi tror att det här F:et i betyget ska göra att man skärper sig lite. Vi ser hos unga, och framförallt unga pojkar, märker man att det fungerar inte riktigt. Utan det skapar en uppgivenhet och att man checkar ut från skolsystemet. Jag tror att vi måste ha ett mycket mer förlåtande och visa tillit – så kommer de ifatt till sist i alla fall, säger hon.

– Däremot måste skolans kompensatoriska förmåga spetsas till. Jag tycker att det skulle vara ett ämne på rektorsutbildningen. Skolan måste anpassa sig till specifikt den elevgrupp man har.

För Anna ligger en del av svaret i att satsa på åtgärder som direkt påverkar det som händer i klassrummet.

– Vi måste jobba med klassrum där pojkar och flickor med olika förutsättningar hemifrån får lugn och ro – och får möjlighet att lära sig saker. Man ska inte behöva vara duktig flicka med höga ambitioner för att kunna koncentrera sig i klassrummet. Det måste funka för alla elever.