Annons
Foto: Niklas Björling

Få idrottstimmar i Sverige

Publicerad 18 augusti 2010

Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Detta trots att forskningen visar att fysisk aktivitet har stor betydelse för folkhälsan och välbefinnandet.
– Att dra ner på idrottsämnet kan få katastrofala konsekvenser, särskilt i stillasittande datortider. Jag träffar unga som flåsar när de springer 200 meter, säger sjukgymnasten Björn Hällgren.

Fakta

Senaste forskningen visar att...

  • Redan i årskurs 5 börjar eleverna lämna den organiserade idrotten.
  • De sociala medierna tar allt mer av även de unga barnens tid.
  • Konditionsnivån har ett starkt samband med IQ.
  • Vidtagna åtgärder i skolan som ”fysisk aktivitet varje dag” har otillräcklig effekt för äldre elever.
  • Skolämnet idrott och hälsa kan skapa förutsättningar för ökad grad av lärande och koncentration. Idrott är stressreducerande.

(Källa: Blomdahl och Elofsson, 2009, Nilsson, 2009.)

Det är tisdag och vi besöker Eneskolan i Järna söder om Stockholm. Det blåser småkallt, men hälften av eleverna i niondeklassen har ändå valt att ha idrott utomhus. Resten av eleverna spelar badminton eller kontaktboll i gymnastikhallen. I det lilla gymmet tränar ett par killar boxning.
– Det gäller att möta varje elevs behov. Jag brinner verkligen för att få varje enskild person att tycka om någon form av rörelse, säger Jessica Hermansson, lärare i idrott och hälsa. Hon sätter på bastun till de frusna utomhuseleverna.
– Målet med ämnet idrott och hälsa är inte att prestera, utan att öva samarbetsförmåga, fair play och hänsyn. Jag vill att eleverna ska lära känna sina egna kroppar, inte vara balansosäkra eller jätterädda för bollar. En bra kroppsuppfattning ger självförtroende, säger Jessica Hermansson.
Med eleverna Caroline Hallberg, 16, och Marielle Jonsson Hinojosa, 16, har hon lyckats. Bägge har upptäckt nya sporter tack vare skolidrotten.
– Jag spelar hockey på fritiden, men gillar att vi i skolan får testa allt från dans till att åka skridskor, säger Caroline Hallberg, 16.
– När jag kom hit gillade jag inte gympa. Jag sa till lärarna: ”Om ni får mig intresserad av gympa är ni duktiga”. Nu ska jag börja träna boxning på fritiden.
Jessica vill att varje person ska lyckas, säger Marielle Jonsson Hinojosa.

Positiva effekter mot stress

Idrottsämnet har successivt minskat i omfattning på alla stadier under de senaste årtiondena. Svenska skolan har få idrottstimmar jämfört med många andra europeiska länder. Detta trots att forskningen visar att återkommande träning har positiva effekter på både kroppen och själen. Bättre bentäthet, bättre blodsockerkontroll, bättre hjärthälsa, men också mer motståndskraft mot stress och bättre koncentrationsförmåga, som gynnar inlärningen, är några av de positiva effekterna.
I Umeå har sjukgymnasten Björn Hällgren länge kämpat för mer idrott i skolan. Han talar om en systematisk nedmontering av ämnet.
– Och det går att se konsekvenserna av det. Barnen blir allt sämre fysiskt utrustade. I mitt jobb som sjukgymnast har jag märkt att mina patienter blir yngre och yngre. De har problem med rygg och axlar redan vid unga år. Jag har träffat studenter, på väg ut i arbetslivet, som är för dåligt fysiskt rustade för att klara ett vanligt jobb. De kan inte göra en enda armhävning och flåsar efter 200 meters löpning, säger Björn Hällgren.
Han fortsätter:
– Min egen barfotaforskning på 89 rygg- och nackpatienter visar att 80 procent inte var fysiskt aktiva över huvud taget, och hade inte varit det som barn heller. Fysisk aktivitet är alltså ett livsstilsmönster som grundläggs tidigt. Nu när idrotten konkurrerar med datorskärmar är utmaningen större än någonsin, menar Björn Hällgren.
– Förr sprang barnen ut för att leka, nu springer, eller snarare går, de in. Det är inomhus det roliga händer. Framför datorn, tv:n eller tv-spelet. Ohälsotalen kommer att bli enorma, vilket blir dyrt så det sjunger om det.

Ohälsa ett växande hot

Arbetslivets höga ohälsotal är ett allvarligt hot mot vår välfärd, anser Suzanne Lundvall, lektor vid GIH. Och det är de unga vuxnas ohälsa som ökar mest. Suzanne Lundvall är nyss hemkommen från en internationell idrottskonferens i USA.
– Alla länder som ser ett framtida problem med en överviktig befolkning fokuserar därför mycket på skolornas idrottsundervisning som ett medel att lösa ”överviktsproblematiken”. Fetman uttrycks som ett hot mot nationen i exempelvis USA, säger hon. Suzanne Lundvall argumenterar för en handlingsplan som innebär att ämnet ska utökas till tre timmar per vecka i samtliga årskurser i grundskolan, och att tiden på gymnasiet ska utökas till två timmar per vecka i alla tre år.
– Utgångspunkten för ökad tid till ämnet ska inte ses som ett sätt att minska barns och ungas övervikt, utan snarare utifrån att ämnet kan bidra i ett folkhälsoperspektiv. Ohälsotalen är en stor samhällsfråga där ämnet idrott och hälsa bara är en pusselbit. Mer idrottstid i skolan avhjälper inte alla hälsoproblem. Någon spridningseffekt, alltså att utökad idrott skulle bidra till att eleven rör sig mer på fritiden, finns det faktiskt inte stöd för i forskningen. Däremot styrker forskningen att elever tar till sig teoretiska ämnen bättre om de rör på sig.
– Men ingen vill att tiden ska tas just från deras ämne. Rektorer och skolledare sitter i en sits där alla håller på sitt. Sverige har Europas kortaste skoldagar, och de längsta sommarloven. Men om man förlänger skolåret med en vecka i alla stadier och lägger alla timmar till idrottsämnet, skulle det innebära cirka en timme mer idrott per vecka, säger Björn Hällgren. Han tror att det ofta är svårt för idrottslärarna att hävda sig på skolan.
– Man ska vara väldigt stark som individ om man orkar stå emot trycket. Ofta är idrottsläraren ensam på skolan och har svårt att ta kampen om tiden med andra lärare.

Känner inte igen sig

Jessica Hermansson på Eneskolan känner dock inte igen sig. Tvärtom – hon tycker att hon möts av en stor förståelse och uppskattning för sitt ämne från kollegorna. Skolan satsar hårt på friluftsdagar av olika slag, som orientering, golf och ridning. Dessutom finns förstärkningsmöjligheter – specialgympa, så kallad psykomotorik – för de elever som behöver. Ämnet har ungefär samma status som när hon själv var elev på skolan för ett par decennier sedan.
– Ja, jag har återvänt till brottsplatsen. Man kan ju tycka att man borde vidga sina vyer, men jag trivs här och hamnade här av en slump. Min kollega Roger var en av idrottslärarna när jag gick här, och jag har väldigt positiva minnen från min egen skoltid. Men jag var en idrottstjej; här möter jag elever med helt andra förutsättningar, säger hon. Unikt med skolgymnastiken är att den når elever från alla socialgrupper.
– Många föräldrar varken kan eller har råd att köpa gymkort, skjutsa till hockeyträning eller åka till Sälen på loven. För deras barn är skolidrotten en enorm tillgång, säger Björn Hällgren. På Eneskolan har Jessica Hermansson just välkomnat en trea. Friluftsliv står på schemat och eleverna går till skogsbrynet i närheten. Nu ska de lära om knopar, vindskydd och allemansrätt.
– Bjuder man bara på bollspel, då attraherar man få. Sådant här tycker jag är roligt, när eleverna vågar prövar nya saker, när de kommer in i leken, säger hon och sveper med handen över skogsbrynet.
I Umeå kämpar Björn Hällgren vidare.
– Jag har uppvaktat tio ministrar i fem regeringar. Vissa politiker har jag fått med mig, andra säger att de är oroade över utvecklingen, men det händer inget alls. Men jag ger inte upp kampen för skolidrotten, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons