Laddat ämne

Få vågar tala om begåvning

I varje skola och i varje klass finns elever med svag teoretisk begåvning. Oavsett hur mycket de anstränger sig har de mycket svårt att nå kunskapsmålen. 
För lärarna är gruppen en stor utmaning. Men att prata om begåvning är laddat. 
– Vi måste förstå att det finns en så här stor spridning i befolkningen och att det är normalt, säger Gunilla Carlsson Kendall, psykolog.

Svag teoretisk begåvning

Teoretisk begåvning antas vara normalfördelad. Cirka 14 procent av befolkningen, i ett IQ-test, antas hamna inom normalvariationens nedre del med en intelligenskvot (IQ) på 70–85. Det kallas svag teoretisk begåvning. Gränsen för utvecklingsstörning går vid en IQ under 70 och svårigheter som i övrigt stämmer överens med diagnosen. Då har eleven rätt till den pedagogik och de kunskapskrav som gäller för grundsärskola. Ett barn med svag teoretisk begåvning hör hemma i vanliga skolan, men svårigheterna kan vara mycket snarlika en
elev med lindrig utvecklingsstörning. 

Inför höstens skolstart skrev Elisabeth Fernell, tillsammans med kollegor från Gillbergcentrum i Göteborg, en debattartikel i Dagens Nyheter som uppmärksammade elever med svag teoretisk begåvning. Det handlar om barn som har svårt med det som är teoretiskt och abstrakt, och som behöver mer tid för att lära.

– Vi önskar att man skulle titta mer på hur kunskapskraven är satta. Kan elever med en svag teoretisk begåvning klara dem? Vi tycker inte att det verkar så, säger Elisabeth Fernell, barnneurolog och professor vid Gillbergcentrum.

På psykologispråk handlar svag teoretisk begåvning om att i ett IQ-test ligga någonstans mellan 70 och 85. Ligger eleven under IQ 70 talar man om lindring utvecklingsstörning. 

– En elev med lindrig utvecklingsstörning har rätt till den pedagogik som ges inom grund­särskolan, som är anpassad för elever med teoretiska svårigheter. Man har också en annan kravnivå. Men ligger man bara en liten bit över den gränsen, då har vi ingenting alls, då ska alla klara lika mycket. Som om det handlade om två, tydligt avgränsade, grupper. Antingen lindrig utvecklingsstörning eller normalbegåvad. Men så ser inte verkligheten ut.

Till Elisabeth Fernell remitteras elever från skolhälsovården. Många av dem hon träffar har både koncentrationssvårigheter och ligger svagare till teoretiskt. Det går för fort fram i undervisningen, vilket skapar stress. Eleverna kan ha svårt att komma igång med uppgiften de fått, de behöver hjälp att planera och strukturera, och få ”stöd för tanken”, som Elisabeth Fernell uttrycker det. Och mycket vuxenstöd.

På mottagningen möter hon ibland elever som hon förstår är duktiga i musik eller idrott.

– Då kan jag fråga: Men där måste du väl få ett bra betyg? Men de når inte ens upp till E eftersom även de praktiska ämnena har fått ett alltmer teoretiskt innehåll. De får inte lyckas någonstans. En del av eleverna har kanske en praktisk eller musikalisk begåvning. Det är så viktigt att eleverna får stärka dessa förmågor och lyckas där, säger Elisabeth Fernell. 

Enligt skollagen ska alla elever som är i behov av stöd för att uppnå kunskapskraven också få det. Men många vittnar om att det är lättare att få stöd om man har en diagnos. Svag teoretisk begåvning är inte en diagnos, utan hör till normalvariationen. Elisabeth Fernell menar dock att det inte bara handlar om rätt stöd.

– Det svaret får vi ibland, bara eleverna får rätt stöd så klarar alla målen, men jag möter ju många elever som får stöd och de har svårt ändå. Det handlar om att alla inte har samma kognitiva förutsättningar. I vissa sammanhang förstår vi lättare att vi är olika. Vi kräver inte att alla ska kunna hoppa en och femtio i höjd. Vi har olika fysiska förutsättningar och det är samma sak här. Kunskapskraven måste omformuleras. Var och en måste få lyckas utifrån sina egna förutsättningar. 

Gunilla Carlsson Kendall är psykolog och har arbetat inom skolan samt i ett utredningsteam för barn med neuropsykiatriska funktionshinder vid Huddinge sjukhus.

– Det är oerhört mycket bättre om det finns olika sätt som eleverna kan lyckas på. Det är skadligt för självkänslan att ständigt misslyckas. Många elever vi träffar inom vården har gett upp. De har för länge sedan förlorat hoppet om att de ska förstå, och då blir det förstås inte lättare att lära sig något, säger hon. 

Hon håller i utbildningar för pedagoger och föreläser ofta om elever med svag teoretisk begåvning. 

– Nästan alltid kommer det fram lärare i pausen eller efteråt och säger ”det här är den största utmaning vi har”. De berättar om elever som de ser anstränger sig till sitt yttersta men som läraren ändå på inget vis kan godkänna, säger Gunilla Carlsson Kendall. 

De barn hon mötte genom utredningsteamet på Huddinge sjukhus var ofta utredda flera gånger. För koncentrationssvårigheter, för dyslexi eller något annat, utan att man kommit fram till vad som egentligen var den grundläggande problematiken.

– Vi förstod att det här är något man inte pratar så mycket om. Man känner inte igen svårigheterna som hör samman med svag teoretisk begåvning, dessutom är det lite laddat att prata om begåvning. Samtidigt välkomnar många lärare att ämnet lyfts.

Både Gunilla Carlsson Kendall och Elisabeth Fernell uttrycker sig försiktigt, noga med att uppfattas korrekt. Ämnet har ibland väckt ilska och avståndstagande. 

– Jag tror att det beror på att man blandar ihop förutsättningar och möjligheter. Alla ska ges samma möjligheter och så blandar man ihop det med att alla har samma förutsättningar. I början när jag föreläste om ämnet kunde jag få frågor som tydde på att man tolkat mig som om jag sa något utsorterande, som att de skulle vara lönlöst att ge stöd till de här barnen, som om det vore kört på förhand. 

Själv föredrar hon begreppet ”svårt med teoretiskt tänkande”.

– För mig är det viktigt att poängtera att det här är en del av normalvariationen, det är inte någon ny funktionsnedsättning.

Vad tänker du om att ökade kunskapskrav skulle slå ut de här eleverna? 

– I kunskapskraven för årskurs 3 står det att eleverna ska kunna bilda hypoteser, analysera och sammanställa material. Naturligtvis på en låg nivå, men just att man ska närma sig kunskapen på ett abstrakt sätt tror jag är problemet. Om man fick lära sig saker på ett mer konkret och praktiskt sätt skulle de här barnen klara mycket mer, säger Gunilla Carlsson Kendall och fortsätter. 

– Om vi vill leva upp till läroplanens portalformuleringar om att alla ska ha rätt att utvecklas så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar, då måste vi kunna göra olika med olika barn. Samtidigt, säger hon, ska man ha klart för sig att det inte fungerar dåligt för alla de här eleverna.

– Jag gissar att det beror på att de har bra pedagoger som kan hjälpa dem att bryta ner och förstå materialet. Jag är övertygad om att bara man började prata om den här svårigheten, då kommer de flesta lärare veta vad som behövs göras. Det är idén om att alla ska klara samma sak inom samma tid som är märklig. 

Vad är det som är svårt?

Eleverna har svårt med teoretiskt tänkande. Man har svårt med det som är abstrakt och man behöver mer tid på sig för att lära sig saker. Man kan ha svårt att komma igång med uppgifter, svårt förstå abstrakta begrepp, kan ha svårt att komma ihåg instruktioner. 

Eleverna behöver en mer konkret approach och behöver hjälp med att planera och strukturera, de behöver ”stöd för tanken.” Elisabeth Fernell menar att undervisning i liten grupp är bra, där man får mer individuellt vuxenstöd. Särskolans pedagogik kan vara en användbar inspirationskälla.

Källor: Elisabeth Fernell, 
överläkare vid utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus och professor vid Gillbergcentrum. Gunilla Carlsson Kendall, Leg. psykolog med mångårig erfarenhet av utredningar av barn med inlärningssvårigheter/neuropsykiatrisk problematik.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm