Fahlén: Bra men inte tillräckligt

I helgen presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin ett förslag som ska motverka konsekvenserna av boendesegregationen och som innebär att kommuner, genom en tillfällig lagstiftning, ska ges möjlighet att göra undantag från närhetsprincipen när elever väljer skola.

Förslaget innebär att kommuner får rätt att kvotera in elever på vissa skolor. Fem procent av utbildningsplatserna ska kunna kvoteras.

– Idag är det så att tio procent av skolorna tar emot 50 procent av alla nyanlända elever. Om alla skolor skulle ta emot lika många så skulle det landa på omkring fem procent av eleverna på skolan, det är därför vi anger kvoten fem procent. Målbilden bör vara att det här är ett ansvar som vi försöker dela lika på, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är positiv till förslaget och menar att det är helt rätt tänkt att ge kommunerna en ökad flexibilitet vad gäller hur de kan organisera sina skolor.

– Förslaget ger kommunerna möjlighet att göra skolan mer likvärdig. Jag ser det som ett verktyg för att underlätta integration.

Men det löser inte hela situationen, poängterar hon.

– Det är ett verktyg till, men det behövs fler. Allra viktigast är att se över finansieringen av skolan så att man verkligen riktar resurserna dit de bäst behövs, det sker inte i tillräcklig utsträckning idag. Om man blev bättre på att fördela resurser utifrån ett socioekonomiskt index skulle man kunna motverka det faktum att vissa skolor väljs bort idag.

För att det ska lyckas måste staten stå för finansieringen, menar Åsa Fahlén. De kommuner som har störst socioekonomiska behov är inte sällan de som har minst pengar från början

– Därför anser vi att det är staten som ska finansiera undervisning och elevhälsa. Kommunens skattekraft ska inte avgöra hur mycket man kan satsa på skolan.

När det gäller nyanlända elever måste man också bli bättre på att ta tillvara på lärares erfarenheter, menar hon.

– Det är ju inget nytt att arbeta med nyanlända elever, det finns mycket kunskap bland våra lärare. Dessutom är det viktigt att utbilda fler lärare i svenska som andraspråk och fortbilda alla lärare i språkutvecklande arbetssätt.

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin ställer dagens antagningsregler till det för kommuner som vill sprida ut de nyanlända eleverna till fler skolor.

– Kommunerna jobbar redan på många olika sätt för att minska segregationen. Alltifrån hur man bygger själva skolan till hur man planerar upptagningsområden. Men flera kommuner upplever att när många elever ska skolplaceras samtidigt, som när de börjar förskoleklass, då är dagens närhetsprincip ett hinder för att uppnå ett jämnare mottagande av nyanlända elever.

Lagstiftningen kommer dock vara frivillig.  

– Vi har inte kunnat se hur man skulle kunna göra ett system som fungera exakt likadant överallt.  Det handlar om vilken segregation man har och hur skolstrukturen ser ut och det skiljer sig åt, söger Gustav Fridolin och tillägger:

– Vi har försökt konstruera ett regelverk som inte är alltför detaljerat. Då är det enklare att implementera.