Annons
Foto: Magnus Glans

Fahlén: Bra men inte tillräckligt

Publicerad 6 mars 2017

Regeringen har föreslagit undantag från närhetsprincipen så att kommuner ska kunna bereda nyanlända elever plats på fler skolor åt.  
– Bra men inte tillräckligt, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.   

Fakta

Om lagen

”Enligt den tidsbegränsade lagen ska en kommun vid placering av elever i skolenheter i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan få undanta ett antal platser i en eller flera skolenheter från den fördelning som ska göras enligt skollagens bestämmelser och låta dessa platser utgöra en särskild kvot. Platserna inom en särskild kvot ska fördelas till elever vars vårdnadshavare önskar att de ska gå vid den aktuella skolenheten.”

Lagen ska träda i kraft den 1 februari 2018 och gälla till och med 2021.

Relaterat

I helgen presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin ett förslag som ska motverka konsekvenserna av boendesegregationen och som innebär att kommuner, genom en tillfällig lagstiftning, ska ges möjlighet att göra undantag från närhetsprincipen när elever väljer skola.

Förslaget innebär att kommuner får rätt att kvotera in elever på vissa skolor. Fem procent av utbildningsplatserna ska kunna kvoteras.

Idag är det så att tio procent av skolorna tar emot 50 procent av alla nyanlända elever. Om alla skolor skulle ta emot lika många så skulle det landa på omkring fem procent av eleverna på skolan, det är därför vi anger kvoten fem procent. Målbilden bör vara att det här är ett ansvar som vi försöker dela lika på, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är positiv till förslaget och menar att det är helt rätt tänkt att ge kommunerna en ökad flexibilitet vad gäller hur de kan organisera sina skolor.

– Förslaget ger kommunerna möjlighet att göra skolan mer likvärdig. Jag ser det som ett verktyg för att underlätta integration.

Men det löser inte hela situationen, poängterar hon.

– Det är ett verktyg till, men det behövs fler. Allra viktigast är att se över finansieringen av skolan så att man verkligen riktar resurserna dit de bäst behövs, det sker inte i tillräcklig utsträckning idag. Om man blev bättre på att fördela resurser utifrån ett socioekonomiskt index skulle man kunna motverka det faktum att vissa skolor väljs bort idag.

För att det ska lyckas måste staten stå för finansieringen, menar Åsa Fahlén. De kommuner som har störst socioekonomiska behov är inte sällan de som har minst pengar från början

– Därför anser vi att det är staten som ska finansiera undervisning och elevhälsa. Kommunens skattekraft ska inte avgöra hur mycket man kan satsa på skolan.

När det gäller nyanlända elever måste man också bli bättre på att ta tillvara på lärares erfarenheter, menar hon.

– Det är ju inget nytt att arbeta med nyanlända elever, det finns mycket kunskap bland våra lärare. Dessutom är det viktigt att utbilda fler lärare i svenska som andraspråk och fortbilda alla lärare i språkutvecklande arbetssätt.

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin ställer dagens antagningsregler till det för kommuner som vill sprida ut de nyanlända eleverna till fler skolor.

– Kommunerna jobbar redan på många olika sätt för att minska segregationen. Alltifrån hur man bygger själva skolan till hur man planerar upptagningsområden. Men flera kommuner upplever att när många elever ska skolplaceras samtidigt, som när de börjar förskoleklass, då är dagens närhetsprincip ett hinder för att uppnå ett jämnare mottagande av nyanlända elever.

Lagstiftningen kommer dock vara frivillig.  

– Vi har inte kunnat se hur man skulle kunna göra ett system som fungera exakt likadant överallt.  Det handlar om vilken segregation man har och hur skolstrukturen ser ut och det skiljer sig åt, söger Gustav Fridolin och tillägger:

– Vi har försökt konstruera ett regelverk som inte är alltför detaljerat. Då är det enklare att implementera.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Massiv kritik mot att få betalt utifrån betyg

Vuxenutbildning

Nu växer kritiken mot betalningsmodeller där vuxenutbildare får full ersättning först när eleven fått godkänt betyg.
– Vi vill belöna skolor som anstränger sig, säger rektorn för Komvux i Nacka kommun.

Annons
Annons

Här blir kopplingen starkare mellan teori och praktik

Lärarutbildning

Omställningen för nyblivna lärare som kommer ut i klassrummen är ofta påtaglig.
I Kalmar skapades den så kallade VI-profilen på lärarutbildningen – med ett övergripande syfte: att minska praxischocken för nya lärare.

Annons

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Funktionsnedsättning

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Forskning ska ge skräddarsydd fortbildning

Kompetensutveckling

Ett stort forskningsprojekt i Uppsala ska leda till bättre lärarfortbildning.
– Vi ville bedriva forskning som uppfattas som relevant av lärarna och som lärarna kan ha nytta av, säger Martin Karlberg, som leder projektet vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons
Lärarbristen

Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Lärarbristen är på väg mot nya rekordnivåer. Skolvärldens granskning visar hur stor bristen på behöriga lärare är – ämne för ämne.

– Det är redan alarmerande och gör vi inget blir situationen ohållbar, säger Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund.

Stipendier och bonusar ska locka lärare

Lärarbristen

Pajala är en av flera kommuner i Norrbotten som erbjuder 3 000 kronor i månaden till den som utbildar sig till lärare. Och drastiska åtgärder behövs.
– Vi har ett jätteproblem med lärarbrist här, säger LR-ombudet Mikael Kemi.

Annons

”Så får vi en bra skola för alla”

Debatt

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Kommentera

Stor ökning av sjukskrivna lärare vid terminsstart

Arbetsmiljö

Bristen på lärare är fortfarande ett problem inför skolstarten.
En bidragande orsak till situationen är att sjukfrånvaron bland lärare ökar vid terminsstart.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons