Fallet med BEO-anmälde läraren tas upp i HD

I november 2017 blockerade elever på en högstadieskola i Lidköping framkomligheten i rasthallen genom att ställa dit en soffa. När tillsägningar inte hade effekt lyfte en lärare till slut bort en elev ur soffan, vilket ledde till en anmälan till Barn- och elevombudet (BEO) då eleven kände sig kränkt av lärarens fysiska ingripande. BEO yrkar på att Lidköpings kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till eleven.

Det rättsliga efterspelet har nu pågått i två år, och läraren har friats i tingsrätt och hovrätt. HD ger ingen särskild motivering till varför den väljer att ta upp fallet, men i BEO:s yrkanden trycker man på att det saknas vägledning i dylika fall, och att de är relativt vanligt förekommande.

En central del i den ursprungliga anmälan är att eleven som lyftes ur soffan var diagnostiserad med adhd, trotssyndrom och autism, och att det fanns en handlingsplan där det ingick att eleven skulle bemötas lågaffektivt, något som den agerande läraren inte kände till.

Skolvärlden har tidigare intervjuat mannen, som är lärare sedan 80-talet, bland annat inom särskolan. Han säger sig vara väl medveten om att olika elever behöver bemötas olika. Men han menar ändå att han inte kan se hur hans agerande innebar en kränkning.

– Nej, jag kan inte se det. För mig var gränsen här, man sätter inte sig och blockerar hela rasthallen så att folk inte kan komma förbi. Det är inget att diskutera. Det var det Barn- och elevombudet ville att vi skulle ha diskuterat längre, men man kan inte diskutera allt in absurdum. Det här var så tydligt, säger han till Skolvärlden.

Han berättar även om det starka stöd han fått från kollegor och organisation.

– Alltifrån städerska och vaktmästare till lärare och rektorer har gett ett bra stöd, liksom skolledningen och kommunchefen. Dels har de tagit kontakt och pratat med mig och sedan har de varit på plats vid rättegången för att visa sitt stöd.

Lidköpings kommun har hela tiden stått bakom läraren och avfärdar BEO:s krav på skadestånd.

– Läraren har använt minsta möjliga fysiska ingrepp för att lösa en situation som inte gick att komma till rätta med genom tillsägelser, utan krävde en fysisk handling, säger Mario Melani, ordförande i barn- och skolnämnden.

Samtidigt ser BEO det som sin roll att utreda ärendet så långt det går för att få till stånd ett prejudikat. I processen har myndigheten fått utstå kraftig kritik från såväl lärare, ledarskribenter och riksdagspolitiker som från utredare och jurister inom den egna verksamheten. Det har gått så långt att regeringen beslutat att se över myndighetens roll. I stort går kritiken ut på att BEO riskerar att hindra lärare från att ingripa i allvarliga situationer på grund av rädsla för att bli anmäld, utpekad och indragen i en lång rättsprocess.

Någon som har försökt nyansera debatten är Skolvärldens bloggare Alexander Skytte. Han menar att kritiken mot BEO missar helheten. Att det faktiskt kan vara så att det samtidigt är rätt av en lärare att bära ut en elev och att samma handling är kränkande för eleven.

”Det här dilemmat har vi nog inte hört det sista från och det ska bli intressant att se vilket perspektiv som får tolkningsföreträde av rättsväsendet. För där möter nyanser svart och vitt, vilket kommer få konsekvenser” skriver han i sin blogg.