Annons

Fattigdom gör det svårt att klara skolan

Publicerad 22 december 2014

Att leva i en ekonomiskt utsatt familj ökar dramatiskt risken för sämre hälsa, för att inte klara skolan och för att som vuxen fastna i bidragsberoende. Skolvärlden granskar barnfattigdomen och söker efter lösningar både i klassrummet och i fördelningen av resurser till skolorna.

Att växa upp i ekonomisk utsatthet innebär till exempel en tre gånger så stor risk att få en adhd-diagnos, visar färsk statistik om barns hälsa. En ny rapport från Stockholms Stadsmission lyfter fram sambandet mellan att inte klara grundskolan och var man bor. I de mest utsatta områdena kan bara hälften av eleverna börja gymnasiet. Genomsnittet för landet är 88 procent. 

I dag finns 232 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet enligt Rädda Barnen. De har följt utvecklingen av barnfattigdom i Sverige sedan 1991 och skrivit en årlig rapport om saken sedan 2002. Deras beräkningar bygger dels på SCB:s mått för minimikostnaden för att en familj ska klara det nödvändigaste, dels på antalet barn som lever i familjer som har försörjningsstöd. 

– Djupdyker man i den statistik vi samlar in här på Rädda Barnen så kan man se att barnen i de fattiga områdena toppar allt som barn inte ska toppa. De löper en avsevärd högre risk att inte klara grundskolan, att inte gå gymnasiet, att inte få jobb. De riskerar att drabbas av diabetes, hjärt - och kärlsjukdomar, över- och undervikt, att bli utsatta för brott och olyckor och att leva i ett livslångt utanförskap, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare.

Men även barn från familjer som lever på marginalen kan ha en ny mobiltelefon eller kanske en dyr märkesjacka, prioriteringar som inte verkar gå ihop. 

– Föräldrar skuldsätter sig för att barnen ska kunna ha rätt mobiltelefon och rätt kläder. Det är ett uttryck för hur viktigt det är för barnen och att det ställs de kraven på dem. Det är krav som man inte ska underskatta, säger Stina Fernqvist, doktor i sociologi som forskar om barn som lever i ekonomisk utsatthet. Fast Stina Fernqvist säger inte ekonomisk utsatthet utan är mer rakt på sak och säger att barnen är fattiga, helt enkelt. Hennes definition är ett politiskt ställningstagande, menar hon.

– Det handlar om att synliggöra en problematik som får djupgående effekter för de som drabbas – materiellt men också socialt. 

Men är man fattig om man har råd att ha märkeskläder? 

– I det stora hela är det en relativ fattigdom vi pratar om och det är det enda vi kan tala om. Skulle vi påstå att det fanns absolut fattigdom så blir det väldigt konstigt eftersom vi i en välfärdsstat inte ska ha absolut fattigdom. Det ligger i själva välfärdsstatens definition, svarar Stina Fernqvist.

För de flesta barn som växer upp i ekonomisk utsatthet innebär det en stor press, även om det kan vara svårt för omgivningen att uppfatta. Barnen är nervösa över den dåliga ekonomin men håller tyst om sina känslor, särskilt inför föräldrarna. 

– De gör allt för att inte visa hur de egentligen har det. De kan vara stressade och oroliga över sin situation men man väljer att inte säga något till föräldrarna för att man inte vill spä på deras oro.

Många av barnen skäms över familjens situation. Inte ens kompisarna ska veta hur de har det.  Det blev tydligt när Stina Fernqvist djupintervjuade barn och ungdomar om vad det innebär att leva i ekonomisk utsatthet. Att inte ha pengar på samma sätt som andra kan vara ett socialt tabu, säger hon.

– Att inte ha råd kan innebära att man inte kan gå med på bio, att man inte kan gå och fika eller ta hem kompisar efter skolan för att man är orolig att de ska äta upp maten. Men att använda strategier av självexkludering på det här sättet är väldigt riskabelt. Barnen tar en stor social risk i och med att man blir den som är tråkig. Till sist blir man kanske inte ens tillfrågad, man blir ensam. Men uppenbarligen är det värre att säga att man inte har råd. 

Fattigdomen tar sig olika uttryck i olika miljöer. Bruna Kulich är mellanstadielärare och van att möta elever som inte har råd att dölja sin situation. 

– Där står barnen i sina tunna byxor och gympaskor när vi ska åka pulka. Så man vänjer sig vid att ta med täckbyxor och vantar hemifrån för att de ska kunna vara med. 

I åtta år jobbade Bruna Kulich på en skola utanför Sigtuna där det går elever från hela världen och där många familjer har väldigt dålig ekonomi. Och är de ekonomiskt utsatta är de nästan alltid socialt utsatta, säger Bruna Kulich. Det går inte att skilja på de sakerna.

– Vet du, säger hon, för de här eleverna betyder skolan nästan allt. Skolan och lärarna är deras trygghet. Det märker man så tydligt. På fredagarna till exempel är det alltid några som dröjer sig kvar och inte vill gå hem. De går runt och städar i klassrummet eller sitter och ritar långt efter att det har ringt ut, ja tills läraren säger att det nu är dags att gå hem, men att vi ses igen på måndag. 

Lärarrollen formas efter elevernas sociala situation och Bruna Kulich säger att hon behövde fostra minst lika mycket som hon undervisade. Hon peppade eleverna med återkommande uppmaningar om att: ”Det är viktigt att komma i tid.” ”Du måste äta.” ”Kom ihåg att göra läxorna.” ”Har du tagit din medicin i dag?”

Att de här elevernas skolresultat påverkas av den dåliga ekonomin hemma är självklart menar hon och berättar om flickan som blev förtvivlad när hennes ryggsäck gick sönder.

– Hon grät och grät och var helt ifrån sig. När jag lyckats sy ihop den sa hon: ”Du vet inte Bruna hur mycket min pappa jobbar. Han är i sin affär så många timmar
och han får ändå inte ihop pengarna. Tänk om han skulle behöva köpa en ny ryggsäck, det räcker inte pengarna till”. Det är klart att det påverkar hennes skolgång.

Är det inte en risk att du som lärare måste fokusera så mycket på omvårdnad att undervisningen blir lidande? 

– Jo, stundtals kan det vara så med enskilda elever. Men det är nödvändigt för att det överhuvudtaget ska fungera för de här barnen. Mitt mål är att skolan och klassrummet ska bli en plats där alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, kan känna tillit till vuxna och klasskamrater och därmed kan fokusera på att lära. Då kan det innebära att jag periodvis behöver ge en eller några elever extra omvårdnad och extra stöd med skolarbetet.

Som lärare till de här barnen har hon en viktig roll i att ge beröm och lyfta barnens förmågor, menar hon. Att jobba med deras självkänsla och bygga självförtroende är grundläggande för att de av egen kraft ska lyckas med skolan trots att det kan vara jobbigt hemma.

För ett halvår sedan började Bruna Kulich på en skola där det nästan bara går svenska medelklassbarn.  

– Resurserna är ju ungefär lika stora mellan skolorna men behoven är ju så väldigt mycket större på förra skolan. Där hade vi en mängd åtgärdsprogram som vi inte hann följa upp. Här får eleverna hjälp av specialpedagog redan i ettan om de inte läser med flyt.  

– En annan skillnad är hur stor del av undervisningen som på min nya skola sker med hjälp av digitala hjälpmedel. På förra skolan kunde vi inte skicka ut veckobrev med e-post för familjerna hade inte dator. Här tycker vi att e-post är gammaldags och diskuterar om vi ska använda bloggar i stället.

Hur kan utbildningssystemet kompensera för de här skillnaderna?

– Det skulle behövas mycket mer stödfunktioner i skolor som tar emot ekonomiskt utsatta elever, exempelvis fler kuratorer, speciallärare, skolvärdinnor och andra vuxna. De här skolorna måste få mer pengar, det är A och O, säger Bruna Kulich.

Segregationen ökar och det syns i skillnaden mellan skolors resultat. Till exempel har nästan 100 procent av eleverna i skolorna i Stockholms innerstad gymnasiebehörighet i nian. I Rågsvedsskolan, 15 minuter söderut med tunnelbanan, gäller det bara för 27 procent av eleverna. Mönstret går igen i andra städer. I Apelgårdsskolan i Rosengård i Malmö kan 48 procent av eleverna börja i gymnasiet. I Strandskolan i kustsamhället Klagshamn i Malmö kommun har 95 procent av eleverna godkända betyg.

Tittar man på andra orter saknar 50 procent av eleverna i Gårdsten i Göteborg, gymnasiebehörighet. I Herrgården i Malmö är siffran 55 procent. Det gör Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin upprörd. 

– Postnumret ska inte få avgöra vilka livschanser barnen får, säger hon bestämt.

Hon säger att bland de som växer upp under knappa ekonomiska omständigheter är två grupper överrepresenterade, barn till föräldrar födda utanför Europa och barn till ensamstående. Barn till en ensamstående förälder som är född utanför Europa löper mer än femtio procents högre risk att hamna i barnfattigdom än ett svenskt barn som växer upp med två föräldrar.

Inga barn i Sverige riskerar att svälta ihjäl och sannolikt har barn aldrig haft det så bra som nu. Men att ha det sämst ställt i Sveriges ekonomiska hierarki är en av de största hälsorisker som barn kan utsättas för.

”Hellre rik och frisk” heter en ny rapport från SNS – Studieförbundet näringsliv och samhälle – som undersöker sambandet mellan barns hälsa och familjens ekonomiska situation. Forskarna är nationalekonomer och har bland annat gått igenom registerdata för dödsfall, inskrivning på sjukhus och läkemedelsförskrivning under åren 1990–2009. Med ekonomiskt utsatta definierar de familjer som lever på ekonomiskt bistånd och det blir cirka 100 000 barn, en halvering sedan mitten av 1990-talet då den gruppen var 200 000 barn. 

Ekonomiskt bistånd betalas ut av socialtjänsten. Det är den del i samhällets skyddsnät som träder i kraft när alla andra försörjningsmöjligheter är uttömda. För en familj med två vuxna och två skolbarn är det ungefär 12 000–14 000 kronor plus hyra. Inte mycket att leva på, alltså.

SNS–rapporten är dyster läsning. Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen som andra barn. Risken att bli inskriven på sjukhus för en psykiatrisk diagnos är nästan tre gånger så stor. Och så där håller det på: Risken att få antidepressiv medicin ökar med 93 procent. Bara 60 procent av barn med psykisk ohälsa som går ut nian är behöriga för gymnasiet och 17 procent har ekonomiskt bistånd när de är 23 år.

– Ja, att växa upp i ekonomisk utsatthet innebär en väldigt stor risk för psykisk ohälsa, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och en av rapportförfattarna. Det är möjligt att risken är ännu större än vad våra resultat visar eftersom det finns tecken på att familjer med de lägsta inkomsterna inte söker vård i samma utsträckning som andra grupper.

– En del av orsaken kan var ärftlighet, fortsätter hon. Föräldrarna kan själva lida av psykisk ohälsa. Det kan vara ett skäl till att man har bidrag och att barnen löper risk för psykisk ohälsa. Men när vi kontrollerar den faktorn så finns ändå den akuta problematiken kvar. Vi drar slutsatsen att de sociala förhållandena är viktiga att väga in, men att den akuta situationen som gör att familjen behöver ekonomiskt bistånd påverkar barnens psykiska hälsa negativt. 

Anna Sjögren tror att ekonomisk stress är en viktig orsak bakom barnens sårbara situation. Att under lång tid leva på ekonomiskt bistånd tär på relationer, synen på sitt eget värde och tron på möjligheten att ändra sin situation. 

Eländesforskning, kallar hon skämtsamt sin forskning om barns hälsa. Men säger samtidigt med stort allvar att barns ojämlika uppväxtvillkor är nödvändiga att uppmärksamma. Så hon forskar vidare.

– Vi måste se problemen i vitögat och tro att det går att göra något åt dem. Det får inte betraktas som normalt att barn mår dåligt.

Vad kan skolan göra för att hjälpa barn i riskzonen?

– Skolläkare tar ofta upp att en av de första signalerna på psykisk ohälsa är fysisk ohälsa som ont i huvudet och magont. Ett annat tidigt tecken kan vara att studieresultaten sjunker. Skolan har en viktig roll i att uppmärksamma när det börjar gå dåligt för eleven och socialen bör ha som mål att barnen ska lyckas i skolan.

Socialtjänst, skola, elevhälsa och föräldrarna – om det går – behöver samarbeta, framhåller hon.  

– Men där brister det ofta. Det finns ingen självklar instans som har ansvar för barns ohälsa när den inte är så allvarlig att den är ett fall för BUP. Lärarna är naturligtvis viktiga men samtidigt har läraren väldigt många roller att fylla. Det kan inte vara deras uppgift att vara kuratorer också.

”Hur långt sträcker sig skolans kompensatoriska uppdrag? Ska skolan t.ex tillhandahålla låneskor till de som inte har egna på idrotten?” twittrade en lärare nyligen. Det är stor skillnad i hur skolor definierar sitt ansvar för ekonomiskt utsatta elever.

Sociologiforskaren Stina Fernqvist har i sina studier sett hur elever har tvingats berätta om vad deras föräldrar tjänar på samhällskunskapen. Hon säger att det förekommer att elever konsekvent är sjuka på idrottsdagarna för att de inte vill vara de enda som återigen valt tipspromenad när alla andra åker skidor. Hon har hört hur elever bävar inför första dagen efter sommarlovet när de ska behöva svara att de inte gjort något alls i sommar. Bara varit hemma på gården. Och där var de ensamma.

– Det är intressant att de här barnen kan ha starkare ekonomi än ett barn som bor i en sämre stadsdel men barnet i det socialt utsatta området kan uppleva sin situation som bättre för där är villkoren desamma. Till stor del beror det på att skolorna i utsatta områden har en helt annan hållning än i de välmående stadsdelarna, säger hon.

För fattiga elever i mer välbeställda skolor är skolan snarast en belastning, menar Stina Fernqvist. Hon resonerar om att orsaken kan vara att ekonomisk utsatthet är en icke-fråga för skolorna. Eleverna är noga med att dölja sin situation och i samhällsdebatten ifrågasätts med jämna mellanrum påståendet att det finns något som kallas barnfattigdom. Personalen på skolan kanske också saknar erfarenhet av ekonomisk utsatthet.

– Att ifrågasätta att fattigdom finns eller att på skolan inte ta hänsyn till fattigdom, gör det ännu värre för de här eleverna. De får dölja något som inte ens är en fråga bland andra elever, lärare och rektorer.

Stina Fernqvist efterlyser en policy på skolorna som utgår från den situation som ekonomiskt utsatta elever befinner sig i, ungefär som en plan för inkludering.

– Skolorna måste vara proaktiva. Man kan inte vänta på att man ska få syn på de här barnen och sedan agera. Det måste finnas en medvetenhet om att de här barnen finns fast de inte syns. Den innefattar till exempel att är det friluftsdag så fixar skolan matsäck, punkt slut. Man gör inte insamlingar. Och det ska finnas saker att låna som skridskor och liknande eller kanske bara en sådan enkel detalj som att inte fråga vad eleverna har gjort på sommarlovet. Det behöver inte vara resurskrävande utan det handlar om att vidga förhållningssättet.

– Ha alltid kunskapsuppdraget i centrum, säger Jonas Johnsson till sig själv när han möter elever som just flyttat in på lägenhetshotell eller som bor hos halvbrorsans mamma och inte vet var mamma och pappa är eller som pendlar en timme med buss och tunnelbana för att socialen inte kan erbjuda någon bostad närmare skolan.

– Vi ska arbeta med undervisningen och få de här eleverna att gå så långt de bara kan. 

Han jobbar på lågstadiet i Grönkullaskolan i Sundbyberg, inte långt från Stockholm. I Sundbyberg har politikerna bestämt att de kommunala skolorna serverar frukost, att skolan står för matsäck när det är utflykt och att inga avgifter överhuvudtaget får tas ut av eleverna.

– Det är suveränt bra, säger Jonas Johnsson. Det gör att skolan kan bli en frizon för elever med dålig ekonomi.

I Grönkullaskolan går nyanlända elever, elever som lever på försörjningsstöd och andra vars föräldrar är arbetslösa i perioder. Men här går också barn till akademikerföräldrar och höginkomsttagare. 

Jonas Johnsson vet på ett ungefär vilka barn som har det bättre ställt och vilka som har det sämre. Men varken elever eller föräldrar nämner sin dåliga ekonomi. Det är för pinsamt. 

Det krävs ibland diskreta anpassningar för att navigera mellan elevernas olika sociala förhållanden, exempelvis när det gäller läxor.

– Jag vet ju att inte alla har dator hemma till exempel.  Så om jag ger en läxa där man ska söka på internet berättar jag att man kan gå till biblioteket eller att man kan vara med på läxhjälpen. Där finns lärare som sätter igång skolans datorer. Men jag riktar mig aldrig till någon särskild elev, det vore att peka ut dem och då kränker jag dem.

Men i grunden är Jonas Johnsson tveksam till att ge läxor överhuvudtaget. Hans nyanlända elever har föräldrar som inte förstår vad det står i böckerna. Eleven som flyttar runt har så oroligt hemma att det är svårt att koncentrera sig. Så finns det andra elever som har läxläsning med en person som föräldrarna betalar för. Hur blir det rättvist mot alla barn? frågar han retoriskt.

Han märker att för de elever som har svårast hemförhållanden är skolan den trygga punkten. I skolan är dagarna likadana och de vuxna finns alltid där. 

– De vill vara i skolan. De vill komma. Många av de här eleverna är till exempel aldrig hemma för att de sjuka. De släpar sig hit i alla fall. 

Men det har hänt att han är trött på att kämpa för att eleverna ska komma vidare. Motståndet har känts för stort och han har bara velat ge upp, som sexan han hade nyligen. Jonas Johnsson var deras fjärde matte/NO lärare på två år. Det var en stökig klass där flera elever hade det svårt både socialt och ekonomiskt. 

– Jag hade slitit och slitit och kände att det hände ingenting. Fan, jag skiter i det här, tänkte jag. Men så mötte jag en kille i klassen på väg till lektionen som sa: ”Ska du också ge upp oss?” Och då tänkte jag att jag ska få det här att funka. Det ska gå. Belöningen får jag nu när de går i åttan och det går bra för nästa alla. 

Det handlar om att göra skillnad. Det är Jonas Johnssons drivkraft. Och det finns ingen tveksamhet när han säger att skolan kan ge elever nya livsmöjligheter.

– Jag tror ju att de elever vars familjer lever på bidrag kan kliva ut ur utanförskapet och få ett bättre liv än sina föräldrar. Men vi i skolan måste tro på dem och säga att du kan visst få ett A, det är möjligt. Vi hjälper dig. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons