Annons

Fattigdom gör det svårt att klara skolan

Publicerad 22 december 2014

Att leva i en ekonomiskt utsatt familj ökar dramatiskt risken för sämre hälsa, för att inte klara skolan och för att som vuxen fastna i bidragsberoende. Skolvärlden granskar barnfattigdomen och söker efter lösningar både i klassrummet och i fördelningen av resurser till skolorna.

Att växa upp i ekonomisk utsatthet innebär till exempel en tre gånger så stor risk att få en adhd-diagnos, visar färsk statistik om barns hälsa. En ny rapport från Stockholms Stadsmission lyfter fram sambandet mellan att inte klara grundskolan och var man bor. I de mest utsatta områdena kan bara hälften av eleverna börja gymnasiet. Genomsnittet för landet är 88 procent. 

I dag finns 232 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet enligt Rädda Barnen. De har följt utvecklingen av barnfattigdom i Sverige sedan 1991 och skrivit en årlig rapport om saken sedan 2002. Deras beräkningar bygger dels på SCB:s mått för minimikostnaden för att en familj ska klara det nödvändigaste, dels på antalet barn som lever i familjer som har försörjningsstöd. 

– Djupdyker man i den statistik vi samlar in här på Rädda Barnen så kan man se att barnen i de fattiga områdena toppar allt som barn inte ska toppa. De löper en avsevärd högre risk att inte klara grundskolan, att inte gå gymnasiet, att inte få jobb. De riskerar att drabbas av diabetes, hjärt - och kärlsjukdomar, över- och undervikt, att bli utsatta för brott och olyckor och att leva i ett livslångt utanförskap, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare.

Men även barn från familjer som lever på marginalen kan ha en ny mobiltelefon eller kanske en dyr märkesjacka, prioriteringar som inte verkar gå ihop. 

– Föräldrar skuldsätter sig för att barnen ska kunna ha rätt mobiltelefon och rätt kläder. Det är ett uttryck för hur viktigt det är för barnen och att det ställs de kraven på dem. Det är krav som man inte ska underskatta, säger Stina Fernqvist, doktor i sociologi som forskar om barn som lever i ekonomisk utsatthet. Fast Stina Fernqvist säger inte ekonomisk utsatthet utan är mer rakt på sak och säger att barnen är fattiga, helt enkelt. Hennes definition är ett politiskt ställningstagande, menar hon.

– Det handlar om att synliggöra en problematik som får djupgående effekter för de som drabbas – materiellt men också socialt. 

Men är man fattig om man har råd att ha märkeskläder? 

– I det stora hela är det en relativ fattigdom vi pratar om och det är det enda vi kan tala om. Skulle vi påstå att det fanns absolut fattigdom så blir det väldigt konstigt eftersom vi i en välfärdsstat inte ska ha absolut fattigdom. Det ligger i själva välfärdsstatens definition, svarar Stina Fernqvist.

För de flesta barn som växer upp i ekonomisk utsatthet innebär det en stor press, även om det kan vara svårt för omgivningen att uppfatta. Barnen är nervösa över den dåliga ekonomin men håller tyst om sina känslor, särskilt inför föräldrarna. 

– De gör allt för att inte visa hur de egentligen har det. De kan vara stressade och oroliga över sin situation men man väljer att inte säga något till föräldrarna för att man inte vill spä på deras oro.

Många av barnen skäms över familjens situation. Inte ens kompisarna ska veta hur de har det.  Det blev tydligt när Stina Fernqvist djupintervjuade barn och ungdomar om vad det innebär att leva i ekonomisk utsatthet. Att inte ha pengar på samma sätt som andra kan vara ett socialt tabu, säger hon.

– Att inte ha råd kan innebära att man inte kan gå med på bio, att man inte kan gå och fika eller ta hem kompisar efter skolan för att man är orolig att de ska äta upp maten. Men att använda strategier av självexkludering på det här sättet är väldigt riskabelt. Barnen tar en stor social risk i och med att man blir den som är tråkig. Till sist blir man kanske inte ens tillfrågad, man blir ensam. Men uppenbarligen är det värre att säga att man inte har råd. 

Fattigdomen tar sig olika uttryck i olika miljöer. Bruna Kulich är mellanstadielärare och van att möta elever som inte har råd att dölja sin situation. 

– Där står barnen i sina tunna byxor och gympaskor när vi ska åka pulka. Så man vänjer sig vid att ta med täckbyxor och vantar hemifrån för att de ska kunna vara med. 

I åtta år jobbade Bruna Kulich på en skola utanför Sigtuna där det går elever från hela världen och där många familjer har väldigt dålig ekonomi. Och är de ekonomiskt utsatta är de nästan alltid socialt utsatta, säger Bruna Kulich. Det går inte att skilja på de sakerna.

– Vet du, säger hon, för de här eleverna betyder skolan nästan allt. Skolan och lärarna är deras trygghet. Det märker man så tydligt. På fredagarna till exempel är det alltid några som dröjer sig kvar och inte vill gå hem. De går runt och städar i klassrummet eller sitter och ritar långt efter att det har ringt ut, ja tills läraren säger att det nu är dags att gå hem, men att vi ses igen på måndag. 

Lärarrollen formas efter elevernas sociala situation och Bruna Kulich säger att hon behövde fostra minst lika mycket som hon undervisade. Hon peppade eleverna med återkommande uppmaningar om att: ”Det är viktigt att komma i tid.” ”Du måste äta.” ”Kom ihåg att göra läxorna.” ”Har du tagit din medicin i dag?”

Att de här elevernas skolresultat påverkas av den dåliga ekonomin hemma är självklart menar hon och berättar om flickan som blev förtvivlad när hennes ryggsäck gick sönder.

– Hon grät och grät och var helt ifrån sig. När jag lyckats sy ihop den sa hon: ”Du vet inte Bruna hur mycket min pappa jobbar. Han är i sin affär så många timmar
och han får ändå inte ihop pengarna. Tänk om han skulle behöva köpa en ny ryggsäck, det räcker inte pengarna till”. Det är klart att det påverkar hennes skolgång.

Är det inte en risk att du som lärare måste fokusera så mycket på omvårdnad att undervisningen blir lidande? 

– Jo, stundtals kan det vara så med enskilda elever. Men det är nödvändigt för att det överhuvudtaget ska fungera för de här barnen. Mitt mål är att skolan och klassrummet ska bli en plats där alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, kan känna tillit till vuxna och klasskamrater och därmed kan fokusera på att lära. Då kan det innebära att jag periodvis behöver ge en eller några elever extra omvårdnad och extra stöd med skolarbetet.

Som lärare till de här barnen har hon en viktig roll i att ge beröm och lyfta barnens förmågor, menar hon. Att jobba med deras självkänsla och bygga självförtroende är grundläggande för att de av egen kraft ska lyckas med skolan trots att det kan vara jobbigt hemma.

För ett halvår sedan började Bruna Kulich på en skola där det nästan bara går svenska medelklassbarn.  

– Resurserna är ju ungefär lika stora mellan skolorna men behoven är ju så väldigt mycket större på förra skolan. Där hade vi en mängd åtgärdsprogram som vi inte hann följa upp. Här får eleverna hjälp av specialpedagog redan i ettan om de inte läser med flyt.  

– En annan skillnad är hur stor del av undervisningen som på min nya skola sker med hjälp av digitala hjälpmedel. På förra skolan kunde vi inte skicka ut veckobrev med e-post för familjerna hade inte dator. Här tycker vi att e-post är gammaldags och diskuterar om vi ska använda bloggar i stället.

Hur kan utbildningssystemet kompensera för de här skillnaderna?

– Det skulle behövas mycket mer stödfunktioner i skolor som tar emot ekonomiskt utsatta elever, exempelvis fler kuratorer, speciallärare, skolvärdinnor och andra vuxna. De här skolorna måste få mer pengar, det är A och O, säger Bruna Kulich.

Segregationen ökar och det syns i skillnaden mellan skolors resultat. Till exempel har nästan 100 procent av eleverna i skolorna i Stockholms innerstad gymnasiebehörighet i nian. I Rågsvedsskolan, 15 minuter söderut med tunnelbanan, gäller det bara för 27 procent av eleverna. Mönstret går igen i andra städer. I Apelgårdsskolan i Rosengård i Malmö kan 48 procent av eleverna börja i gymnasiet. I Strandskolan i kustsamhället Klagshamn i Malmö kommun har 95 procent av eleverna godkända betyg.

Tittar man på andra orter saknar 50 procent av eleverna i Gårdsten i Göteborg, gymnasiebehörighet. I Herrgården i Malmö är siffran 55 procent. Det gör Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin upprörd. 

– Postnumret ska inte få avgöra vilka livschanser barnen får, säger hon bestämt.

Hon säger att bland de som växer upp under knappa ekonomiska omständigheter är två grupper överrepresenterade, barn till föräldrar födda utanför Europa och barn till ensamstående. Barn till en ensamstående förälder som är född utanför Europa löper mer än femtio procents högre risk att hamna i barnfattigdom än ett svenskt barn som växer upp med två föräldrar.

Inga barn i Sverige riskerar att svälta ihjäl och sannolikt har barn aldrig haft det så bra som nu. Men att ha det sämst ställt i Sveriges ekonomiska hierarki är en av de största hälsorisker som barn kan utsättas för.

”Hellre rik och frisk” heter en ny rapport från SNS – Studieförbundet näringsliv och samhälle – som undersöker sambandet mellan barns hälsa och familjens ekonomiska situation. Forskarna är nationalekonomer och har bland annat gått igenom registerdata för dödsfall, inskrivning på sjukhus och läkemedelsförskrivning under åren 1990–2009. Med ekonomiskt utsatta definierar de familjer som lever på ekonomiskt bistånd och det blir cirka 100 000 barn, en halvering sedan mitten av 1990-talet då den gruppen var 200 000 barn. 

Ekonomiskt bistånd betalas ut av socialtjänsten. Det är den del i samhällets skyddsnät som träder i kraft när alla andra försörjningsmöjligheter är uttömda. För en familj med två vuxna och två skolbarn är det ungefär 12 000–14 000 kronor plus hyra. Inte mycket att leva på, alltså.

SNS–rapporten är dyster läsning. Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen som andra barn. Risken att bli inskriven på sjukhus för en psykiatrisk diagnos är nästan tre gånger så stor. Och så där håller det på: Risken att få antidepressiv medicin ökar med 93 procent. Bara 60 procent av barn med psykisk ohälsa som går ut nian är behöriga för gymnasiet och 17 procent har ekonomiskt bistånd när de är 23 år.

– Ja, att växa upp i ekonomisk utsatthet innebär en väldigt stor risk för psykisk ohälsa, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och en av rapportförfattarna. Det är möjligt att risken är ännu större än vad våra resultat visar eftersom det finns tecken på att familjer med de lägsta inkomsterna inte söker vård i samma utsträckning som andra grupper.

– En del av orsaken kan var ärftlighet, fortsätter hon. Föräldrarna kan själva lida av psykisk ohälsa. Det kan vara ett skäl till att man har bidrag och att barnen löper risk för psykisk ohälsa. Men när vi kontrollerar den faktorn så finns ändå den akuta problematiken kvar. Vi drar slutsatsen att de sociala förhållandena är viktiga att väga in, men att den akuta situationen som gör att familjen behöver ekonomiskt bistånd påverkar barnens psykiska hälsa negativt. 

Anna Sjögren tror att ekonomisk stress är en viktig orsak bakom barnens sårbara situation. Att under lång tid leva på ekonomiskt bistånd tär på relationer, synen på sitt eget värde och tron på möjligheten att ändra sin situation. 

Eländesforskning, kallar hon skämtsamt sin forskning om barns hälsa. Men säger samtidigt med stort allvar att barns ojämlika uppväxtvillkor är nödvändiga att uppmärksamma. Så hon forskar vidare.

– Vi måste se problemen i vitögat och tro att det går att göra något åt dem. Det får inte betraktas som normalt att barn mår dåligt.

Vad kan skolan göra för att hjälpa barn i riskzonen?

– Skolläkare tar ofta upp att en av de första signalerna på psykisk ohälsa är fysisk ohälsa som ont i huvudet och magont. Ett annat tidigt tecken kan vara att studieresultaten sjunker. Skolan har en viktig roll i att uppmärksamma när det börjar gå dåligt för eleven och socialen bör ha som mål att barnen ska lyckas i skolan.

Socialtjänst, skola, elevhälsa och föräldrarna – om det går – behöver samarbeta, framhåller hon.  

– Men där brister det ofta. Det finns ingen självklar instans som har ansvar för barns ohälsa när den inte är så allvarlig att den är ett fall för BUP. Lärarna är naturligtvis viktiga men samtidigt har läraren väldigt många roller att fylla. Det kan inte vara deras uppgift att vara kuratorer också.

”Hur långt sträcker sig skolans kompensatoriska uppdrag? Ska skolan t.ex tillhandahålla låneskor till de som inte har egna på idrotten?” twittrade en lärare nyligen. Det är stor skillnad i hur skolor definierar sitt ansvar för ekonomiskt utsatta elever.

Sociologiforskaren Stina Fernqvist har i sina studier sett hur elever har tvingats berätta om vad deras föräldrar tjänar på samhällskunskapen. Hon säger att det förekommer att elever konsekvent är sjuka på idrottsdagarna för att de inte vill vara de enda som återigen valt tipspromenad när alla andra åker skidor. Hon har hört hur elever bävar inför första dagen efter sommarlovet när de ska behöva svara att de inte gjort något alls i sommar. Bara varit hemma på gården. Och där var de ensamma.

– Det är intressant att de här barnen kan ha starkare ekonomi än ett barn som bor i en sämre stadsdel men barnet i det socialt utsatta området kan uppleva sin situation som bättre för där är villkoren desamma. Till stor del beror det på att skolorna i utsatta områden har en helt annan hållning än i de välmående stadsdelarna, säger hon.

För fattiga elever i mer välbeställda skolor är skolan snarast en belastning, menar Stina Fernqvist. Hon resonerar om att orsaken kan vara att ekonomisk utsatthet är en icke-fråga för skolorna. Eleverna är noga med att dölja sin situation och i samhällsdebatten ifrågasätts med jämna mellanrum påståendet att det finns något som kallas barnfattigdom. Personalen på skolan kanske också saknar erfarenhet av ekonomisk utsatthet.

– Att ifrågasätta att fattigdom finns eller att på skolan inte ta hänsyn till fattigdom, gör det ännu värre för de här eleverna. De får dölja något som inte ens är en fråga bland andra elever, lärare och rektorer.

Stina Fernqvist efterlyser en policy på skolorna som utgår från den situation som ekonomiskt utsatta elever befinner sig i, ungefär som en plan för inkludering.

– Skolorna måste vara proaktiva. Man kan inte vänta på att man ska få syn på de här barnen och sedan agera. Det måste finnas en medvetenhet om att de här barnen finns fast de inte syns. Den innefattar till exempel att är det friluftsdag så fixar skolan matsäck, punkt slut. Man gör inte insamlingar. Och det ska finnas saker att låna som skridskor och liknande eller kanske bara en sådan enkel detalj som att inte fråga vad eleverna har gjort på sommarlovet. Det behöver inte vara resurskrävande utan det handlar om att vidga förhållningssättet.

– Ha alltid kunskapsuppdraget i centrum, säger Jonas Johnsson till sig själv när han möter elever som just flyttat in på lägenhetshotell eller som bor hos halvbrorsans mamma och inte vet var mamma och pappa är eller som pendlar en timme med buss och tunnelbana för att socialen inte kan erbjuda någon bostad närmare skolan.

– Vi ska arbeta med undervisningen och få de här eleverna att gå så långt de bara kan. 

Han jobbar på lågstadiet i Grönkullaskolan i Sundbyberg, inte långt från Stockholm. I Sundbyberg har politikerna bestämt att de kommunala skolorna serverar frukost, att skolan står för matsäck när det är utflykt och att inga avgifter överhuvudtaget får tas ut av eleverna.

– Det är suveränt bra, säger Jonas Johnsson. Det gör att skolan kan bli en frizon för elever med dålig ekonomi.

I Grönkullaskolan går nyanlända elever, elever som lever på försörjningsstöd och andra vars föräldrar är arbetslösa i perioder. Men här går också barn till akademikerföräldrar och höginkomsttagare. 

Jonas Johnsson vet på ett ungefär vilka barn som har det bättre ställt och vilka som har det sämre. Men varken elever eller föräldrar nämner sin dåliga ekonomi. Det är för pinsamt. 

Det krävs ibland diskreta anpassningar för att navigera mellan elevernas olika sociala förhållanden, exempelvis när det gäller läxor.

– Jag vet ju att inte alla har dator hemma till exempel.  Så om jag ger en läxa där man ska söka på internet berättar jag att man kan gå till biblioteket eller att man kan vara med på läxhjälpen. Där finns lärare som sätter igång skolans datorer. Men jag riktar mig aldrig till någon särskild elev, det vore att peka ut dem och då kränker jag dem.

Men i grunden är Jonas Johnsson tveksam till att ge läxor överhuvudtaget. Hans nyanlända elever har föräldrar som inte förstår vad det står i böckerna. Eleven som flyttar runt har så oroligt hemma att det är svårt att koncentrera sig. Så finns det andra elever som har läxläsning med en person som föräldrarna betalar för. Hur blir det rättvist mot alla barn? frågar han retoriskt.

Han märker att för de elever som har svårast hemförhållanden är skolan den trygga punkten. I skolan är dagarna likadana och de vuxna finns alltid där. 

– De vill vara i skolan. De vill komma. Många av de här eleverna är till exempel aldrig hemma för att de sjuka. De släpar sig hit i alla fall. 

Men det har hänt att han är trött på att kämpa för att eleverna ska komma vidare. Motståndet har känts för stort och han har bara velat ge upp, som sexan han hade nyligen. Jonas Johnsson var deras fjärde matte/NO lärare på två år. Det var en stökig klass där flera elever hade det svårt både socialt och ekonomiskt. 

– Jag hade slitit och slitit och kände att det hände ingenting. Fan, jag skiter i det här, tänkte jag. Men så mötte jag en kille i klassen på väg till lektionen som sa: ”Ska du också ge upp oss?” Och då tänkte jag att jag ska få det här att funka. Det ska gå. Belöningen får jag nu när de går i åttan och det går bra för nästa alla. 

Det handlar om att göra skillnad. Det är Jonas Johnssons drivkraft. Och det finns ingen tveksamhet när han säger att skolan kan ge elever nya livsmöjligheter.

– Jag tror ju att de elever vars familjer lever på bidrag kan kliva ut ur utanförskapet och få ett bättre liv än sina föräldrar. Men vi i skolan måste tro på dem och säga att du kan visst få ett A, det är möjligt. Vi hjälper dig. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

Annons
Annons
Annons

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

Annons

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons