Annons
Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Publicerad 5 oktober 2018

Fakta

Lucy Crehans fem principer för högpresterande och jämlika skolsystem

  • Högkvalitativ, bred förskola som ger stöd i låga åldrar och gör barnen redo för formell utbildning
  • Genuint höga förväntningar på alla elever. Det vill säga tydliga standarder för vad en elev ska kunna göra i en särskild ålder, och ha målet att alla elever ska klara det.
  • En läroplan som talar om vad eleverna ska behärska i varje årskurs, och i vilken ordning. Lämna inte hela den andra biten till lärarna att lista ut.
  • Lärare behandlas som professionella. De har tillgång till all relevant forskning och får utifrån den möta sina elever på det sätt som fungerar bäst.
  • En ansvarsfördelning som stöttar istället för att peka ut. Mindre inspektion och pekpinnar, mer förtroende och uppbackning.

Fakta

Fakta / Så utmärker sig PISA:s toppländer

Finland

  • Högkvalitativ, bred förskola
  • Lärare har mindre undervisningstid
  • Läraryrket har alltjämt hög status
  • Metodinriktad lärarutbildning
  • Mindre frihet för lärare, mer struktur

Japan

  • Fokus på grupp, inte individ
  • Tydliga och höga förväntningar på alla elever
  • Strikt, i högre åldrar
  • Lägger mycket tid på varje moment, för att alla ska hänga med

Singapore

  • Kraftiga ojämlikheter
  • Strukturerad lärarutbildning
  • Tydlig karriärstege för lärare

Shanghai

  • Memorering av fakta tidigt
  • Lärare som utvärderar och lär lärare
  • Lärare samplanerar mycket
  • Tydlig karriärstege för lärare

Kanada

  • Mycket lärarledd undervisning
  • Fokus på relationen mellan lärare och elev
  • Ledarskap som skolämne

Relaterat

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Frustrationen över att verka i ett system som underlättar för skolinspektionen men inte för eleverna ledde Londonläraren Lucy Crehan till en master i Cambridge med inriktning på policy och jämförande av utbildningssystem. Hon ville hitta ett bättre sätt, men de teoretiska studierna räckte inte för att tillfredsställa hennes nyfikenhet.

– Efter att ha läst om hur det fungerar i olika länder började jag fundera på hur det ser ut i praktiken. Hur ser vardagen ut för en lärare i Finland till exempel?

Sagt och gjort. Hon började ta kontakt med lärare runt om i världen, och frågade om hon fick komma och sova på deras soffa ett par veckor, och dessutom följa med till jobbet.

­– Jag erbjöd mig helt enkelt att arbeta i deras skolor gratis. Jag kunde undervisa i engelska, lyssna på barn som läser, kopiera papper eller nästan vad som helst. Många svarade inte ens, men vissa tackade ja.

Första stoppet på hennes världsturné: Finland. Landet har varit Europas lysande exempel i många år, även om de tappat placeringar i PISA på senare tid.

En sak som hon slogs av när hon jämförde Finland och England är hur olika man jobbar med de yngre barnen.

Att börja högstadiet här där som att gå med i armén

– I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början. I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram. Man vill få dem att intressera sig för språket och berättelserna snarare än säga att ”när barnet är fem år så ska det kunna stava till katt”. Jag vet att ni jobbar så i Sverige också och jag tycker det är fantastiskt, säger Lucy Crehan.

Desto större kontraster med Sverige fann hon i den finländska lärarutbildningen. I Sverige får lärarutbildningen ofta utstå kritik från såväl politiker som profession och studenterna själva. I Finland är den desto populärare.

– Det är större fokus i Finland på hur barn lär sig saker, metoder för hur du undervisar i ditt specifika ämne, och hur du kan nå ut till barn med särskilda behov. I Sverige verkar det handla mer om att respondera på den individuella eleven. Fokus på individen gör att svenska lärarstudenter ibland inte får lära sig sånt som att det faktiskt finns ett sätt att lära ut bråk som är det bästa.

Efter Finland gick resan till Japan, där de lägger mycket tid på att jobba i grupper. Grupptillhörighet är en viktig del av hela det japanska samhället, och därför är det något man tränar på i skolan. I de lägre åldrarna undviker lärarna tvång, och försöker fostra barnen att själva välja att delta i aktiviteter.

– En japansk kvinna beskrev det för mig som att eftersom Japan är en liten ö, med en stor befolkning, så bor folk på varandra. Därför är det viktigt att lära sig leva med andra, att vara omtänksam och inte störa varandra.

– Jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan i Singapore

Men när de japanska eleverna i 12-årsåldern börjar högstadiet så förändras allt. Då ska man vara klar med den sociala träningen, lärarna blir betydligt strängare och eleverna förväntas göra allt läraren säger åt dem.

– En flicka beskrev högstadiet som att gå med i armén, säger Lucy Crehan.

De använder också eleverna för att påverka varandra att vara flitiga. Till exempel kan läraren säga att ”i den där klassen lämnade alla in sin läxa i tid, men i er klass gjorde bara 75 procent det”. Det ska leda till att eleverna manar på varandra.

Det låter som att det kan leda mobbning?

– Ja, det händer att det tar sig sådana uttryck. Ofta fungerar det, men eftersom det viktigaste för dem är gruppen, inte individen, så kan elever som är väldigt annorlunda drabbas av mobbning. Men jag tror inte att mobbningen i Japan är mer frekvent eller värre än i andra länder.Efter Japan gick resan till Singapore, som kommer på första plats varje år i PISA, i läsning, matematik och naturvetenskap. Men den extrema ojämlikheten i systemet menar Lucy Crehan är ett tydligt exempel på att vi inte blint ska kopiera allt som ger goda PISA-resultat.

– För att vara helt ärligt var jag inte särskilt imponerad av Singapore, och jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan där.

Redan i 12-årsåldern gör eleverna ett test som i praktiken avgör hur resten av deras liv kommer att se ut.

– Om du presterar dåligt så skickas du till en skola tillsammans med andra som misslyckats, och du får inte ens lov att göra det prov i 16-årsålderns som avgör om du kommer in på ett universitet eller inte.

Det skapar en stark stress både för elever och föräldrar, och det blir de vars föräldrar kan betala för extra undervisning utanför skolan som går vinnande ur systemet.

Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning

– Det här gör att toppelevernas resultat blir väldigt höga, och det bidrar till deras framgångar i PISA. Men jag vill inte ha ett sådant system för mitt framtida barn, och när man pratar med föräldrar i Singapore säger de samma sak: ”Vi vill inte ha det så här. Jag önskar att mina barn slapp extra undervisning, men jag måste ge dem det eftersom alla andra gör det”, säger Lucy Crehan.

På den positiva sidan nämner hon en väldigt strukturerad lärarutbildning, och ett tydligt karriärsystem för lärare.

Det sista asiatiska landet Lucy Crehan besökte under sina resor var Shanghai. Utmärkande för skolan i den kinesiska megastaden var fokus på att memorera fakta ­– på ett bra sätt.

– Faktakunskaper har ju blivit otroligt omodernt i vår del av världen. Det är en förståelig motreaktion på en tid då man lärde sig fakta, skrev den faktan i ett prov och det var allt. Men vi har gått för långt åt andra hållet istället, och tänker att vi inte behöver lära oss fakta alls, utan bara förstå sammanhang, säger hon.

Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna

När OECD undersökte hur 15-åriga studenter förberedde sig inför ett matteprov visade det sig att engelska elever lade mer tid på att memorera metoder än eleverna i Shanghai. Enligt Lucy Crehan beror det på att eleverna i Shanghai inte behöver lära sig metoden – de bara ser direkt hur de ska lösa uppgiften, en effekt av den fakta de memorerat sedan tidigare.

– När du har ett komplicerat matematiskt problem är det lätt att tappa fokus på den större bilden om du måste räkna ut varje liten del separat. Om du kan dina gångertabeller utan och innan, alla dina sifferfakta, har tränat mycket, och inte minst plöjt mycket grundläggande matematik om och om igen, så lär du dig att tänka matematiskt. I andra ämnen fungerar det så att om du inte har kunskap lagrad i ditt långtidsminne så kan du inte använda den faktan för att lösa problem på det sätt som vi vill att våra elever ska kunna göra i vår moderna värld. Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning för att kunna vara kreativ, säger hon.

Det sista landet på Lucy Crehans resa var Kanada, som skiljde sig markant från de övriga på listan. Här ligger fokus på relationen mellan lärare och elev.

– Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna, men i Kanada talade man mer om det. En förstelärare i Kanada ser det som en stor del av sitt uppdrag att se till att alla elever mår bra, att det finns en anledning för varje elev att vilja komma till skolan.

De startar små klubbar i ämnen som eleverna tycker är intressanta, hittar på saker utanför kursplanerna och ser till att alla elever ska veta att det finns någon vuxen person på skolan som bryr sig om deras utbildning, eftersom inte alla elever har med sig det hemifrån.

Kanada har betydligt mer invandring än de asiatiska länderna, vilket påverkar hur de jobbar med integration och språk. En annan sak som skiljer dem från övriga på Lucy Crehans lista är att de inte delar in eleverna i grupper efter prestation.

– Något jag verkligen gillar med Kanada är att de jobbar mycket med att utveckla elevernas icke akademiska färdigheter. Till exempel har de ett ämne i gymnasiet som heter ledarskap. Som en del av det ämnet får de organisera evenemang som danser, välgörenhetsgalor och mässor, säger hon.

Lucy Crehan har inte undervisat på några år, men säger att hon planerar att återvända till klassrummet. Bokens engelskspråkiga original ”Cleverlands: the secrets behind the success of the world's education superpowers” utnämndes till Årets bok i prestigefyllda tidskriften The Economist 2016.

Fotnot: Lucy Crehan intervjuades av Maria Bohlin på Lärarnas Riksförbunds scen under Bokmässan i Göteborg i september 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons