Annons

”Fem steg för skolan att bryta utanförskapet”

Publicerad 1 september 2017

Relaterat

Replik. ”Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt – där man analyserar innan man agerar”, skriver debattörerna med utgångspunkt i mångårig erfarenhet och neuropsykologisk och pedagogisk forskning.

Replik på ”Bryt utanförskapet med bättre mentorer”

För att hitta lösningar behöver man först komma fram till hur problemet ser ut. Vad för hjälp elever behöver för att utvecklas i enlighet med skollagen (så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar), hur vi kan förstå elever som har egna svårigheter som påverkar lärandet, vilka situationer som är extra utmanande och hur man kan anpassa för att minska svårigheterna, hur man kan samverka för att få till en bättre organisation – ja, detta finns det redan mycket kunskap om.

Mentorsrollen skulle kunna fyllas med helt andra saker än idag, men då krävs det att mentor är en del i det pedagogiska arbetet och är en av de lärare som eleven har. Skolans uppgift är lärande, men förutsättningen för att elever ska ta till sig kunskap är att de mår bra, känner sig trygga och känner att de klarar av skolarbetet. Därför är det viktigt att det i skolan finns en välfungerande stödfunktion med olika professioner som specialpedagoger, psykologer, kuratorer och så vidare, som kan hjälpa lärarna i situationer där deras expertis behövs. För att de ska kunna fungera bra tillsammans behöver det finnas en väl upparbetad organisation, där pedagogerna vet vem de kan vända sig till och få stöd i svåra situationer snabbt.

Sveriges Psykologförbund rekommenderar till exempel att det ska finnas en skolpsykolog på 500 elever och inte en på 1500 elever som idag. Om skolpsykologen används rätt, för handledning och som konsulter till pedagogerna, räcker de betydligt längre än om de träffar elever en och en. Samarbeta med socialtjänsten och sjukvården behöver man göra i skolan och en viktig uppgift är att hitta välfungerande samverkansformer, där alla arbetar med sina respektive uppgifter. Skolans uppgift är lärande, men för att kunna fokusera på det måste vi se hela eleven.

Varför får elever svårt att klara skolan?

Det finns förstås en mängd olika skäl, och det första man behöver göra om man vill sätta in åtgärder är att ta reda på vad skälet är för just denna elev. Det kan tyckas som en självklarhet men ofta innehåller pedagogiska kartläggningar, framför allt information om vilka mål eleven inte når, eftersom det är den informationen som efterfrågas av skolmyndigheter. Ofta fokuserar den pedagogiska kartläggningen på elevens individuella förutsättningar och inte, som den bör göra, också på organisations- eller gruppfaktorer.

Det är inte ovanligt att elever som misslyckas i skolan har svårt att organisera sitt skolarbete. De missar deadlines för inlämningar, kommer inte ihåg att det var prov, tappar bort material, kommer för sent, kommer efter och ger upp och så vidare. Elever med neuropsykiatriska svårigheter har oftast svårt att styra sig själva i förhållande till ett mål, det som inom neuropsykologin benämns som exekutiva funktioner. Många andra barn har också svårt att styra sig själva så att de fullt ut ”tar ansvar för sitt eget lärande”, ”arbetar självständigt” eller är bra på att arbeta mot ett långsiktigt mål av den enkla anledningen att de inte är vuxna. Man räknar med att de områden i hjärnan som dessa förmågor associeras till är färdigutvecklade i 20–25-årsåldern.

En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast.

Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt, där man analyserar innan man agerar.

Med utgångspunkt i mångårig erfarenhet, neuropsykologisk och pedagogisk forskning så föreslår vi följande grundläggande fundament i arbetet:

1. Relation – bygg upp och vidmakthåll den. Det är väsentligt för alla elever att ha en relation till pedagogerna, men särskilt viktigt för de elever som har störst svårigheter. En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast. Elevens mentor kan vara den person som står närmast, men det arbete mentor gör måste hänga ihop med det pedagogiska arbetet som pågår, inte vara något helt annat, om det ska leda till att elevens lärandesituation förbättras.

2. Analysarbetet: Vad är det som fungerar och vad är det som är svårt? För elever med svårigheter -och särskilt när det gäller de elever som inte längre förmår gå till skolan -  är det viktigt att ta reda vad det är de själva upplever som problematiskt. För vissa elever kan den stress som fått dem att inte längre komma till skolan härröra från detaljer som är lätta att åtgärda. Svårt att äta i matsalen, väldigt stressande att vara ute på gården på rasten, svårt att hålla reda på tider och schema, ingen att vända sig till om det blir besvärligt, är exempel på sådant. 

3. Skapa mening och sammanhang: Målet måste vara relevant för eleven och det måste vara möjligt för eleven att se hur man kommer dit för att de ska vara motiverade.

4. Dokumentera mål och tydliga förväntningar. Planen måste dock vara både möjlig att förstå för eleven och föräldrarna och vara ett arbetande dokument, inte något som arkiveras i en pärm. Planen behöver vara konkret och bör definiera vad som är viktigt, när och varför arbetet ska utföras och vilka som ska hjälpa till med det. Målen måste utvärderas och justeras så eleven har möjlighet att nå dem. Många elever behöver hjälp hitta ett sätt att planera hela sin tid så den går ihop. När ska man arbeta med läxor om man också ska hinna med träning eller andra aktiviteter?

5. När man gjort en plan måste man hålla fast i den, samordna insatserna och utvärdera. Finns det stora svårigheter behöver många personer runt barnet samverka och dra åt samma håll. Det är viktigt att föräldrarna inte hamnar i situationer där de ska samordna flera myndigheters insatser, som tyvärr är vanlig för de familjer där eleverna har de största svårigheterna.

Elever som inte är i behov av särskilt stöd behöver också det systematiska arbetssätt som vi kort beskriver ovan. Vi ställer idag höga krav på elevernas exekutiva förmågor i skolan utan att vara medvetna om det. Det skapar oro och stress hos eleverna. Många barn och ungdomar mår dåligt. Genom att systematiskt arbeta tillsammans i lärarlaget och skapa en sammanhållen och tydlig organisation där vi är, i den skola vi har, med de elever och personal som finns där så kan mycket förbättrats. Det har vi sett i det välkända Essunga-projektet.

Artikelförfattarna i den artikel som detta är en replik till menar att man behöver professionalisera mentorskapet och stärka lärarnas kärnuppgift, som är det pedagogiska arbetet. För att genomföra detta tänker sig Liberala ungdomsförbundet att mentorn skulle kunna vara en kandidat i psykologi eller socialt arbete, som troligen innebär att detta är en person under utbildning som har detta uppdrag under en praktikperiod. Var finns det vetenskapliga stödet för ett sådant tillvägagångssätt? Finns det praktisk erfarenhet av att det fungerar? Vilka grundtankar om elevers lärande bygger den på?

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns.

Utifrån vår erfarenhet är detta helt fel väg att gå. Det lösgör mentorsfunktionen från det pedagogiska arbetet och blir till en psykosocial stödfunktion som det dessutom inte finns någon kontinuitet i alls, om man tänker sig att detta är ett uppdrag för praktikanter och inte en funktion som ligger i linje med skolans salutogena uppdrag. Mentorerna kan vara en viktig person för att hjälpa och stötta elever i skolarbetet och att i arbetet på skolan upptäcka situationer som är besvärliga för eleverna, som man behöver åtgärda på skolan. Mentorer som ingår i arbetslaget och själva är pedagoger kan ha en övergripande och samordnande funktion där det behövs mer samarbete än vanligt mellan pedagogerna.

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns och ser till att utveckla arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Skolpersonalen måste tillsammans skapa en fungerande verksamhet. Det finns mycket kunskap hos pedagogerna och i arbetslagen som behöver lyftas fram. Det måste finnas utrymme för reflektion, samarbete och att pedagogerna tillsammans ”gräver där de står”.

Anna Borg, specialpedagog och skolsamordnare på KIND (Center of Developmental Disorders at Karolinska Institutet)

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, Provivus, handledare, utbildare och författare

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Annons
Annons

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons