Annons

”Fem steg för skolan att bryta utanförskapet”

Publicerad 1 september 2017

Relaterat

Replik. ”Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt – där man analyserar innan man agerar”, skriver debattörerna med utgångspunkt i mångårig erfarenhet och neuropsykologisk och pedagogisk forskning.

Replik på ”Bryt utanförskapet med bättre mentorer”

För att hitta lösningar behöver man först komma fram till hur problemet ser ut. Vad för hjälp elever behöver för att utvecklas i enlighet med skollagen (så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar), hur vi kan förstå elever som har egna svårigheter som påverkar lärandet, vilka situationer som är extra utmanande och hur man kan anpassa för att minska svårigheterna, hur man kan samverka för att få till en bättre organisation – ja, detta finns det redan mycket kunskap om.

Mentorsrollen skulle kunna fyllas med helt andra saker än idag, men då krävs det att mentor är en del i det pedagogiska arbetet och är en av de lärare som eleven har. Skolans uppgift är lärande, men förutsättningen för att elever ska ta till sig kunskap är att de mår bra, känner sig trygga och känner att de klarar av skolarbetet. Därför är det viktigt att det i skolan finns en välfungerande stödfunktion med olika professioner som specialpedagoger, psykologer, kuratorer och så vidare, som kan hjälpa lärarna i situationer där deras expertis behövs. För att de ska kunna fungera bra tillsammans behöver det finnas en väl upparbetad organisation, där pedagogerna vet vem de kan vända sig till och få stöd i svåra situationer snabbt.

Sveriges Psykologförbund rekommenderar till exempel att det ska finnas en skolpsykolog på 500 elever och inte en på 1500 elever som idag. Om skolpsykologen används rätt, för handledning och som konsulter till pedagogerna, räcker de betydligt längre än om de träffar elever en och en. Samarbeta med socialtjänsten och sjukvården behöver man göra i skolan och en viktig uppgift är att hitta välfungerande samverkansformer, där alla arbetar med sina respektive uppgifter. Skolans uppgift är lärande, men för att kunna fokusera på det måste vi se hela eleven.

Varför får elever svårt att klara skolan?

Det finns förstås en mängd olika skäl, och det första man behöver göra om man vill sätta in åtgärder är att ta reda på vad skälet är för just denna elev. Det kan tyckas som en självklarhet men ofta innehåller pedagogiska kartläggningar, framför allt information om vilka mål eleven inte når, eftersom det är den informationen som efterfrågas av skolmyndigheter. Ofta fokuserar den pedagogiska kartläggningen på elevens individuella förutsättningar och inte, som den bör göra, också på organisations- eller gruppfaktorer.

Det är inte ovanligt att elever som misslyckas i skolan har svårt att organisera sitt skolarbete. De missar deadlines för inlämningar, kommer inte ihåg att det var prov, tappar bort material, kommer för sent, kommer efter och ger upp och så vidare. Elever med neuropsykiatriska svårigheter har oftast svårt att styra sig själva i förhållande till ett mål, det som inom neuropsykologin benämns som exekutiva funktioner. Många andra barn har också svårt att styra sig själva så att de fullt ut ”tar ansvar för sitt eget lärande”, ”arbetar självständigt” eller är bra på att arbeta mot ett långsiktigt mål av den enkla anledningen att de inte är vuxna. Man räknar med att de områden i hjärnan som dessa förmågor associeras till är färdigutvecklade i 20–25-årsåldern.

En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast.

Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt, där man analyserar innan man agerar.

Med utgångspunkt i mångårig erfarenhet, neuropsykologisk och pedagogisk forskning så föreslår vi följande grundläggande fundament i arbetet:

1. Relation – bygg upp och vidmakthåll den. Det är väsentligt för alla elever att ha en relation till pedagogerna, men särskilt viktigt för de elever som har störst svårigheter. En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast. Elevens mentor kan vara den person som står närmast, men det arbete mentor gör måste hänga ihop med det pedagogiska arbetet som pågår, inte vara något helt annat, om det ska leda till att elevens lärandesituation förbättras.

2. Analysarbetet: Vad är det som fungerar och vad är det som är svårt? För elever med svårigheter -och särskilt när det gäller de elever som inte längre förmår gå till skolan -  är det viktigt att ta reda vad det är de själva upplever som problematiskt. För vissa elever kan den stress som fått dem att inte längre komma till skolan härröra från detaljer som är lätta att åtgärda. Svårt att äta i matsalen, väldigt stressande att vara ute på gården på rasten, svårt att hålla reda på tider och schema, ingen att vända sig till om det blir besvärligt, är exempel på sådant. 

3. Skapa mening och sammanhang: Målet måste vara relevant för eleven och det måste vara möjligt för eleven att se hur man kommer dit för att de ska vara motiverade.

4. Dokumentera mål och tydliga förväntningar. Planen måste dock vara både möjlig att förstå för eleven och föräldrarna och vara ett arbetande dokument, inte något som arkiveras i en pärm. Planen behöver vara konkret och bör definiera vad som är viktigt, när och varför arbetet ska utföras och vilka som ska hjälpa till med det. Målen måste utvärderas och justeras så eleven har möjlighet att nå dem. Många elever behöver hjälp hitta ett sätt att planera hela sin tid så den går ihop. När ska man arbeta med läxor om man också ska hinna med träning eller andra aktiviteter?

5. När man gjort en plan måste man hålla fast i den, samordna insatserna och utvärdera. Finns det stora svårigheter behöver många personer runt barnet samverka och dra åt samma håll. Det är viktigt att föräldrarna inte hamnar i situationer där de ska samordna flera myndigheters insatser, som tyvärr är vanlig för de familjer där eleverna har de största svårigheterna.

Elever som inte är i behov av särskilt stöd behöver också det systematiska arbetssätt som vi kort beskriver ovan. Vi ställer idag höga krav på elevernas exekutiva förmågor i skolan utan att vara medvetna om det. Det skapar oro och stress hos eleverna. Många barn och ungdomar mår dåligt. Genom att systematiskt arbeta tillsammans i lärarlaget och skapa en sammanhållen och tydlig organisation där vi är, i den skola vi har, med de elever och personal som finns där så kan mycket förbättrats. Det har vi sett i det välkända Essunga-projektet.

Artikelförfattarna i den artikel som detta är en replik till menar att man behöver professionalisera mentorskapet och stärka lärarnas kärnuppgift, som är det pedagogiska arbetet. För att genomföra detta tänker sig Liberala ungdomsförbundet att mentorn skulle kunna vara en kandidat i psykologi eller socialt arbete, som troligen innebär att detta är en person under utbildning som har detta uppdrag under en praktikperiod. Var finns det vetenskapliga stödet för ett sådant tillvägagångssätt? Finns det praktisk erfarenhet av att det fungerar? Vilka grundtankar om elevers lärande bygger den på?

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns.

Utifrån vår erfarenhet är detta helt fel väg att gå. Det lösgör mentorsfunktionen från det pedagogiska arbetet och blir till en psykosocial stödfunktion som det dessutom inte finns någon kontinuitet i alls, om man tänker sig att detta är ett uppdrag för praktikanter och inte en funktion som ligger i linje med skolans salutogena uppdrag. Mentorerna kan vara en viktig person för att hjälpa och stötta elever i skolarbetet och att i arbetet på skolan upptäcka situationer som är besvärliga för eleverna, som man behöver åtgärda på skolan. Mentorer som ingår i arbetslaget och själva är pedagoger kan ha en övergripande och samordnande funktion där det behövs mer samarbete än vanligt mellan pedagogerna.

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns och ser till att utveckla arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Skolpersonalen måste tillsammans skapa en fungerande verksamhet. Det finns mycket kunskap hos pedagogerna och i arbetslagen som behöver lyftas fram. Det måste finnas utrymme för reflektion, samarbete och att pedagogerna tillsammans ”gräver där de står”.

Anna Borg, specialpedagog och skolsamordnare på KIND (Center of Developmental Disorders at Karolinska Institutet)

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, Provivus, handledare, utbildare och författare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons