Annons

”Fem steg för skolan att bryta utanförskapet”

Publicerad 1 september 2017

Relaterat

Replik. ”Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt – där man analyserar innan man agerar”, skriver debattörerna med utgångspunkt i mångårig erfarenhet och neuropsykologisk och pedagogisk forskning.

Replik på ”Bryt utanförskapet med bättre mentorer”

För att hitta lösningar behöver man först komma fram till hur problemet ser ut. Vad för hjälp elever behöver för att utvecklas i enlighet med skollagen (så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar), hur vi kan förstå elever som har egna svårigheter som påverkar lärandet, vilka situationer som är extra utmanande och hur man kan anpassa för att minska svårigheterna, hur man kan samverka för att få till en bättre organisation – ja, detta finns det redan mycket kunskap om.

Mentorsrollen skulle kunna fyllas med helt andra saker än idag, men då krävs det att mentor är en del i det pedagogiska arbetet och är en av de lärare som eleven har. Skolans uppgift är lärande, men förutsättningen för att elever ska ta till sig kunskap är att de mår bra, känner sig trygga och känner att de klarar av skolarbetet. Därför är det viktigt att det i skolan finns en välfungerande stödfunktion med olika professioner som specialpedagoger, psykologer, kuratorer och så vidare, som kan hjälpa lärarna i situationer där deras expertis behövs. För att de ska kunna fungera bra tillsammans behöver det finnas en väl upparbetad organisation, där pedagogerna vet vem de kan vända sig till och få stöd i svåra situationer snabbt.

Sveriges Psykologförbund rekommenderar till exempel att det ska finnas en skolpsykolog på 500 elever och inte en på 1500 elever som idag. Om skolpsykologen används rätt, för handledning och som konsulter till pedagogerna, räcker de betydligt längre än om de träffar elever en och en. Samarbeta med socialtjänsten och sjukvården behöver man göra i skolan och en viktig uppgift är att hitta välfungerande samverkansformer, där alla arbetar med sina respektive uppgifter. Skolans uppgift är lärande, men för att kunna fokusera på det måste vi se hela eleven.

Varför får elever svårt att klara skolan?

Det finns förstås en mängd olika skäl, och det första man behöver göra om man vill sätta in åtgärder är att ta reda på vad skälet är för just denna elev. Det kan tyckas som en självklarhet men ofta innehåller pedagogiska kartläggningar, framför allt information om vilka mål eleven inte når, eftersom det är den informationen som efterfrågas av skolmyndigheter. Ofta fokuserar den pedagogiska kartläggningen på elevens individuella förutsättningar och inte, som den bör göra, också på organisations- eller gruppfaktorer.

Det är inte ovanligt att elever som misslyckas i skolan har svårt att organisera sitt skolarbete. De missar deadlines för inlämningar, kommer inte ihåg att det var prov, tappar bort material, kommer för sent, kommer efter och ger upp och så vidare. Elever med neuropsykiatriska svårigheter har oftast svårt att styra sig själva i förhållande till ett mål, det som inom neuropsykologin benämns som exekutiva funktioner. Många andra barn har också svårt att styra sig själva så att de fullt ut ”tar ansvar för sitt eget lärande”, ”arbetar självständigt” eller är bra på att arbeta mot ett långsiktigt mål av den enkla anledningen att de inte är vuxna. Man räknar med att de områden i hjärnan som dessa förmågor associeras till är färdigutvecklade i 20–25-årsåldern.

En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast.

Vill man professionalisera skolan så behöver man hitta ett systematiskt arbetssätt, där man analyserar innan man agerar.

Med utgångspunkt i mångårig erfarenhet, neuropsykologisk och pedagogisk forskning så föreslår vi följande grundläggande fundament i arbetet:

1. Relation – bygg upp och vidmakthåll den. Det är väsentligt för alla elever att ha en relation till pedagogerna, men särskilt viktigt för de elever som har störst svårigheter. En av de faktorer som Hatties metastudie visade var viktigast. Elevens mentor kan vara den person som står närmast, men det arbete mentor gör måste hänga ihop med det pedagogiska arbetet som pågår, inte vara något helt annat, om det ska leda till att elevens lärandesituation förbättras.

2. Analysarbetet: Vad är det som fungerar och vad är det som är svårt? För elever med svårigheter -och särskilt när det gäller de elever som inte längre förmår gå till skolan -  är det viktigt att ta reda vad det är de själva upplever som problematiskt. För vissa elever kan den stress som fått dem att inte längre komma till skolan härröra från detaljer som är lätta att åtgärda. Svårt att äta i matsalen, väldigt stressande att vara ute på gården på rasten, svårt att hålla reda på tider och schema, ingen att vända sig till om det blir besvärligt, är exempel på sådant. 

3. Skapa mening och sammanhang: Målet måste vara relevant för eleven och det måste vara möjligt för eleven att se hur man kommer dit för att de ska vara motiverade.

4. Dokumentera mål och tydliga förväntningar. Planen måste dock vara både möjlig att förstå för eleven och föräldrarna och vara ett arbetande dokument, inte något som arkiveras i en pärm. Planen behöver vara konkret och bör definiera vad som är viktigt, när och varför arbetet ska utföras och vilka som ska hjälpa till med det. Målen måste utvärderas och justeras så eleven har möjlighet att nå dem. Många elever behöver hjälp hitta ett sätt att planera hela sin tid så den går ihop. När ska man arbeta med läxor om man också ska hinna med träning eller andra aktiviteter?

5. När man gjort en plan måste man hålla fast i den, samordna insatserna och utvärdera. Finns det stora svårigheter behöver många personer runt barnet samverka och dra åt samma håll. Det är viktigt att föräldrarna inte hamnar i situationer där de ska samordna flera myndigheters insatser, som tyvärr är vanlig för de familjer där eleverna har de största svårigheterna.

Elever som inte är i behov av särskilt stöd behöver också det systematiska arbetssätt som vi kort beskriver ovan. Vi ställer idag höga krav på elevernas exekutiva förmågor i skolan utan att vara medvetna om det. Det skapar oro och stress hos eleverna. Många barn och ungdomar mår dåligt. Genom att systematiskt arbeta tillsammans i lärarlaget och skapa en sammanhållen och tydlig organisation där vi är, i den skola vi har, med de elever och personal som finns där så kan mycket förbättrats. Det har vi sett i det välkända Essunga-projektet.

Artikelförfattarna i den artikel som detta är en replik till menar att man behöver professionalisera mentorskapet och stärka lärarnas kärnuppgift, som är det pedagogiska arbetet. För att genomföra detta tänker sig Liberala ungdomsförbundet att mentorn skulle kunna vara en kandidat i psykologi eller socialt arbete, som troligen innebär att detta är en person under utbildning som har detta uppdrag under en praktikperiod. Var finns det vetenskapliga stödet för ett sådant tillvägagångssätt? Finns det praktisk erfarenhet av att det fungerar? Vilka grundtankar om elevers lärande bygger den på?

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns.

Utifrån vår erfarenhet är detta helt fel väg att gå. Det lösgör mentorsfunktionen från det pedagogiska arbetet och blir till en psykosocial stödfunktion som det dessutom inte finns någon kontinuitet i alls, om man tänker sig att detta är ett uppdrag för praktikanter och inte en funktion som ligger i linje med skolans salutogena uppdrag. Mentorerna kan vara en viktig person för att hjälpa och stötta elever i skolarbetet och att i arbetet på skolan upptäcka situationer som är besvärliga för eleverna, som man behöver åtgärda på skolan. Mentorer som ingår i arbetslaget och själva är pedagoger kan ha en övergripande och samordnande funktion där det behövs mer samarbete än vanligt mellan pedagogerna.

Det skolan behöver är att vi använder oss av den kunskap som finns och ser till att utveckla arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Skolpersonalen måste tillsammans skapa en fungerande verksamhet. Det finns mycket kunskap hos pedagogerna och i arbetslagen som behöver lyftas fram. Det måste finnas utrymme för reflektion, samarbete och att pedagogerna tillsammans ”gräver där de står”.

Anna Borg, specialpedagog och skolsamordnare på KIND (Center of Developmental Disorders at Karolinska Institutet)

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, Provivus, handledare, utbildare och författare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Annons
Annons

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Academedia

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons