”Fibbla inte med skolpengen”

Första veckan i oktober fick vi på Kunskapsskolan brev från en kommun med informationen att ersättning för ”elever med behov av särskilt stöd” sänkts retroaktivt med 25 procent från och med 1 oktober.

Det här får stor effekt för det dryga tjugotalet barn med stora stödbehov som går i vår resursskola och där nu den årliga ersättningen sänkts från 289 000 till 219 000 per elev. Det ansvariga borgarrådet säger glatt ”Man får väl utgå från att skolor har en budget som man lägger för ett helt år och att man tar höjd för att det kan hända saker under resans gång”.

Visst lägger vi en årlig budget. Och vi tänker långsiktigt. För just denna skola har vi ett tioårigt hyresavtal. Ibland har vi femtonåriga hyresavtal.

Hyror måste alltid betalas. När en kommun plötsligt drar ner på ersättningarna är det egentligen bara antalet lärare vi kan reglera snabbt.

Vi har givetvis överklagat det retroaktiva beslutet och räknar med att så småningom få rätt. Tyvärr är detta kommunala beslut inte ett tillfälligt olycksfall i arbetet. I allt fler kommuner stöter vi på ett fibblande med skolpengen.

I en kommun sätts skolpengen efter låga budgetar för kommunala skolor. Kommunen låter de egna skolorna gå med förlust men avstår från att kompensera friskolorna. I en annan låter man den kommunala kulturbudgeten täcka kostnaderna för skolbiblioteken.

De flesta kommuner följer gällande lagar men vi ser ett ökat antal som, när det börjar blåsa ekonomiska snålvindar, gör vad de kan för att särbehandla friskolor.

Lärarlönerna har åren 2009–2012 i snitt ökat med 2-3 procent. Vi har kommuner som samtidigt höjt skolpengen med 1–2 procent. Och vi har kommuner som sänkt skolpengen.

Skolpengen är olika kommun för kommun. Den varierar mellan drygt 60 000 kronor och nästan 90 000 kronor per elev och läsår. Det är siffror som endast delvis avspeglar de kommunala kostnaderna för att driva skolor.

År 2011 hade vi i Kunskapsskolan en vinstmarginal på strax under
4 procent. När alla kostnader var betalda hade vi kvar ungefär fyra kronor av varje hundralapp. Så är verkligheten för de allra flesta friskolor.

Vi måste ha tydliga spelregler. Vi måste kunna lita på att vi får de ersättningar som lagen ger oss rätt att få. Och vi måste kunna lita på att kommunerna inte gör retroaktiva sänkningar av skolpengen mitt under ett verksamhetsår. 

Peje Emilsson
Grundare, majoritetsägare och ordförande Kunskapsskolan Education. Grundare av pr-byrån Kreab och nu styrelseordförande för Kreab Gavin Anderson. Tidigare aktiv inom Moderaterna.