Fler friskolor förbättrar resultaten

I dag är ungefär tolv procent av grundskolorna i Sverige friskolor. Fler elever i friskolor i en kommun förbättrar betygen i årskurs 9 och elevernas resultat på nationella prov.
Om andelen friskoleelever ökar med tio procent så ökar elevernas kunskaper med 3-4 prcent i grundskolan.
Det visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

De positiva effekterna lever också kvar när eleverna går vidare till gymnasieskolan, och andelen som läser vidare på universitetet ökar med 2 procentenheter om det finns fler friskolor i grundskolan.
– Det tar 8-10 år efter att friskolereformen infördes innan vi hittar tydliga positiva effekter. Det beror troligen på att det tog tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i de flesta kommuner, säger Mikael Lindahl, en av författarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.
– Vi vet inte om det är konkurrensen som gör att skolor förbättrar sig, eller om nya idéer sprids i större utsträckning. Vi finner inte att olika typer av friskolor skulle generera olika effekter, fortsätter han.

Man har i rapportarbetet jämfört skolresultat i kommuner där andelen elever i friskolor har förändrats olika mycket. Man har bland annat tagit hänsyn till andra skolreformer, förändringar i elevgrupper, betygsinflation och kunskapsutvecklingen innan friskolereformen.
Att det tog flera år innan friskolesektorn började växa kraftigt har varit en utmaning.
– Vi kan därför inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, säger Anders Böhlmark, den andre författaren bakom rapporten.

Man slår också fast att kostnaderna inte ökar när fler väljer friskolor.