emma_koster_larare
Debatt

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Regeringen har i dagarna beslutat om ett nytt statligt bidrag, riktade pengar till svenska kommuner för att ”bryta ojämlikheten”, som utbildningsminister Gustav Fridolin uttryckte det. Väl menat, men där misstar utbildningsministern sig. Det är visserligen så att skolor med svaga elever kostar mer därför att de kräver mer resurser för att nå målen. Men om regeringen tror att man löser sjunkande resultat i skolan med enbart mer pengar för att anställa fler lärare – så kommer man inte att uppnå önskat resultat. 

Regeringen har fördelat pengar efter faktorer som ”föräldrarnas utbildningsnivå, ”inkomst”, och ”invandring” till kommunen. Indirekt inser då regeringen att trygg uppväxtmiljö, föräldrars utbildning samt vilken kulturell bakgrund eleven har är faktorer som tydligt kopplas till hur väl barnen lyckas i skolan. Märkligt är då att man inte inser att huvuddelen av det ekonomiska stödet också borde läggas just där – i det förebyggande arbetet för barns sociala och psykiska miljö. Det är långt mycket viktigare och har större effekt, än att i efterhand försöka kompensera med fler lärare i skolan.

Familjen

Familjen är samhällets minsta enhet. Och den viktigaste. Allt börjar med en trygg och kärleksfull familjesituation. Därför bör man också investera i just familjen, genom socialtjänst eller motsvarande för att finnas till hands för alla de familjer som är i behov av det. Det kan handla om att utveckla familjerådgivning, utbildning och relationsterapi, samt lägga upp en plan för att förbättra socialarbetares villkor och arbetsmiljö. Välmående familjer är en mycket viktigare investering än fler lärare i skolan, därför att detta är förebyggande.

Nya svenskar

Det finnstydliga kopplingar mellan föräldrarnas utbildning och inkomst och hur barnen sedan presterar i skolan. Därför att utbildade föräldrar uppmuntrar till utbildning, därför att de förstå vikten av att sköta sina studier. Därför att barn gör, som de ser sina föräldrar göra. Den viktigaste investeringen för framgångsrika barn och unga i skolan, är därför att först stötta föräldrarna i att själva utbilda sig och arbeta. Vuxna som kommer till Sverige bör dag ett få undervisning via exempelvis integrationsprogram med Sverigekunskap, språkundervisning, praktik och arbete. 

Vi behöver också utveckla utbildningsverksamheten för föräldrar med barn i tonåren, där man har möjlighet att träffa andra föräldrar och samverka kring aktuella ämnen. En del kommuner har mycket framgångsrika utbildningar i linje med detta, som skulle kunna stärka föräldrarnas självförtroende i att vara just föräldrar. En insats som skulle ha större effekt och förebyggande påverkan än att bara anställa fler lärare.

Psykisk ohälsa

Människor som har flytt från krig eller barn som kommer från familjer med sociala problem behöver också stöd för att kunna hantera oro och många gånger psykisk ohälsa. Det kan handla om stödsamtal eller betydligt större insatser som daglig uppföljning. Redan idag är stödfunktioner i skolan enormt efterfrågade, men resurserna är knappa.

För att insatserna ska ha önskad effekt, behöver de också sättas in snabbt och i rätt sammanhang. Därför skulle jag hellre se riktade insatser för att korta väntetiderna i vården för barn och unga med psykisk ohälsa samt en förbättrad och utvecklad elevhälsa – framför att bara anställa fler lärare.

Mer behöver göras för att öka svenska skolelevers måluppfyllelse. Vi behöver öka undervisningstiden i skolan, insatser mot droger och tobak, samt utveckla praktikplatser för skoltrötta elever. Vi behöver också ge lärarna större mandat att vara ledaren i klassrummen.

Vi behöver också utveckla förskolan till att omfatta fler och med tydligare fokus på läsning och matematik. Vi skulle behöva införa fler och tätare nationella prov som är ett led i att upptäcka elever som inte hänger med. När elev behöver extra stöd, måste vi också våga ställa krav på elevens samarbete och föräldrars stöd.

Slutligen behöver vi införa obligatorisk lovskola och läxhjälp för barn som riskerar att halka efter. Det är också absolut nödvändigt att bygga ut och effektivisera elevhälsan, vilket regeringen också ger uttryck för. Men den behöver också byggas om för att bättre anpassas efter elevernas behov. Jag ser också behov av en satsning på yrkesvägledning. Allt detta tillsammans är viktigare och kommer säkerligen ha större effekt än att göra  som regeringen nu bestämt – att enbart fokusera på att anställa fler lärare.

Emma Köster, gymnasielärare Malmö och riksdagskandidat för Moderaterna. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm