”Fler lärare ger högre kvalitet”

I den OECD-rapport som presenterades under måndagen poängterades återigen att kvaliteten på de svenska lärarna i första hand måste bli bättre – snarare än att de ska bli fler i antal. Men utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tror att en kombination kan vara ett bra medel.

– Tid är en avgörande faktor för att en lärare ska nå sin fulla potential. Fler anställda gör att läraren kan fokusera bättre på sitt uppdrag. Så antalet lärare hänger ihop med kvaliteten på en skola, säger han.

För att säkra kvaliteten på lärarna, samt höja yrkets status, rekommenderar OECD högre antagningskrav på lärarutbildningarna. Men Gustav Fridolin är osäker på om det är rätt väg att gå.

– Höjda krav är något man kan titta på. Samtidigt ser man i dag att allt fler toppstudenter söker sig till utbildningarna och höjda krav kan underblåsa den trenden. Det viktigaste är att vi får fler sökande till varje plats, eftersom det också är då utbildningen får hög kvalitet.

Ytterligare en aspekt som gynnar undervisningskvaliteten är enligt rapporten kollegialt lärande – en metod som svenska lärare och rektorer utnyttjar i mycket mindre utsträckning än andra länder. Något gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic (S) vill ändra på.

– OECD är väldigt tydliga med att kunskaps- och erfarenhetsutbyte förbättrar skolans kvalitet, men att det också gör att lärarna känner sig mer tillfredsställda med yrket. Jag vet att det görs på många håll i landet och att det är uppskattat, men vi måste se till att det sker strukturerat i hela landet, säger hon.

Den svenska skolan har styrningsproblem, rapporterar OECD. Enlig rapporten läggs förvisso mycket pengar på skolan – men frågan är om de används rätt. Nyligen konstaterade dessutom Lärarnas Riksförbund i undersökningen ”Pengar i sjön”, att 36 procent av statens riktade pengar inte används till ämnade syfte. Hur ska man säkra att pengarna används som de ska?

– Det råder oklarhet om vem som ansvarar för att reformer ska implementeras och för att resurser används på rätt sätt. Vi har ett system där pengar okontrollerat kan läcka ut ur systemet och så får det inte vara. Det behövs en mer sammanhållen styrkedja. Vi kommer att ta itu med det här genom ett regelverk som gör att skattepengarna vi investerar i skolan går just dit, säger Aida Hadzialic.

En skolmission, som tillsattes av regeringen i april 2015, har i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten, samt förbättra kvalitet och öka likvärdighet på den svenska skolan. OECD är ytterligare en i raden av många undersökningar som kommissionen ska basera sitt arbete på.

Skolkommissionens ordförande, tillika Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström:

– Rapportens rekommendationer är väldigt lika våra utredningsdirektiv, så den kommer att vara viktig för vårt kommande arbete. Tillsammans med IFAU:s studie om reformerna på 90-talet, Leif Levins granskning av kommunaliseringen och flera internationella undersökningar har vi nu mycket bra information.

Behövs fler utredningar i dagsläget?

– Nej, utan det som är så bra med skolkommissionens uppdrag är att vi inte ska göra djuplodade undersökningar. I det här läget handlar det om att tillsammans höja resultaten. Och det är kommissionens uppdrag att med hjälp av skolvärldens alla ansvariga komma fram till hur vi gör det, säger Anna Ekström.

Skolkommissionens förslag redovisas i januari 2017.