lenabostrom

Fler lärstilar behövs

Det finns ingen pedagogik i världen som är bra för alla. Därför måste lärare använda många olika metoder i klassrummet. Det var ett av flera budskap från lärstilsforskaren Lena Boström vid seminariet ”Lärstilsmetodik – en variationsrik väg för lyckade utbildningsresultat”.

OBS. Den här texten handlar om lärstilar, något som idag anses vara en pseudovetenskap och inte giltigt. Texten finns kvar på grund av tillgänglighet och transparens. Läs gärna den nyare texten Rensa skolan från hjärnmyter och banala expert-tips. /Redaktionen

Lena Boström är lärare i botten och har arbetat med lärstilar i femton år. I dag är hon också en av landets främsta lärstilsforskare, docent vid Mittuniversitetet. 

Alla lärare vet att elever lär sig på olika sätt, men frågan är hur man kan tillgodose allas behov i klassrummet? Enligt Lena Boström ska man ta fasta på elevernas olika lärstilar.

– Alla människor har en unik lärstil med individuella drag som är resultatet av hur genetiska faktorer och invanda beteenden samverkar. Ingen lärstil är bättre eller sämre än någon annan, säger hon.

Man pratar i dag ofta om fyra vedertagna lärstilar – den auditiva, som lär sig genom att lyssna och tala, den visuella, som lär sig genom text och bild, den taktile, som lär sig med händerna, och den kinestetiske, som lär sig genom att engagera hela kroppen.

Men forskning har visat att de flesta har en mix av flera lärstilar och att det är ett tjugotal element som påverkar en persons lärstil. Det handlar om såväl miljöfaktorer, som attityder, sociologiska faktorer, fysiska faktorer, sinnen och psykologiska faktorer.

Undervisningen i svensk skola bygger dock fortfarande främst på två lärstilar – auditiva och visuella.

– Jag upplever att många lärare är lite fega och inte vågar göra undervisningen lite mer praktisk, säger Lena Boström.

Forskarna vet också att endast 28 procent av befolkningen är vänsterhjärnor, som lär sig bäst steg- för steg, i logiskt ordning, på ett analytiskt sätt. Hela 55 procent är högerhjärnor, som lär sig holistiskt och når bäst resultat om de först får översiktlig information, färger, former, helhet och först därefter detaljerna. Resterande del använder en mix av de två.

– Man ska veta att det är betydligt fler vuxna i den analytiska gruppen och att 80 procent av drop-outs och elever som inte passar in i skolans system är högerhjärnor. Ändå är det det analytiska som premieras i samhället – och i skolan, säger Lena Boström.

Den lärstilsmodell som är starkast förankrad i forskningen och tar hänsyn till flest stildrag är The Dunn & Dunn Learning Styles Model. Det som enligt deras forskning krävs för att hjälpa en underpresterande elev är att introducera nytt material på ett holistiskt sätt, låta eleven få bearbeta materialet med taktila och visulla metoder, undvika muntliga instruktioner som inte följs av en handling, låta eleven få röra på sig ofta, ge eleven valmöjligheter och inte lägga undervisningen på morgonen.

– För att lyckas motivera eleverna måste du som lärare visa att du är en ledare, en vän som vill eleverna väl, på riktigt använda olika metoder att lära ut på, hitta innehållet till deras värld och framförallt appellera till deras lust eller vilja eller behov, säger Lena Boström.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm