Fler lektorer i Uppsala
Uppsala vill höja kvaliteten på gymnasieskolan genom att anställa fler lektorer.De ska bidra med modern forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt både i klassrummet och bland kollegor.
Arbeta forskningsbaserat
- Skapa rutiner och strukturer för ett didaktiskt samtal mellan lärare på skolan under regelbundna träffar. Välj ett tema eller område som ni vill diskutera och sök rätt på forskningslitteratur som alla läser. Diskuterar sedan strukturerat utifrån den, helst tillsammans med en utomstående.
- Starta eller delta i en forskningscirkel tillsammans med lärare på en eller flera skolor, gärna med en extern samtalsledare. Om forskare ingår i arbetet kallas det forskarcirkel. Ett sätt är att låta alla lärare göra en egen liten praktisk studie. Studierna diskuteras i grupp, till exempel utifrån metoden TLC, Teacher & Learning Communities.
- Starta en ”learning study” på skolan tillsammans med en forskare eller med en annan expert. Läs om metoden i artikeln intill och på learningstudy.se kan du se exempel på dokumentation och resultat från tidigare studier.
- Undersök om kommunen har en övergripande organisation för kunskapsutbyte och forskningscirklar.
- Samarbeta med lärarutbildningar genom att till exempel låta lärarstudenter göra examensarbeten på skolan. Kanske lärarutbildningen arbetar med något forskningsprojekt som är intressant för er skola.
- Delta till exempel i Skolverkets fortbildningsprojekt Mattelyftet och Lärarlyftet II. Sveriges Kommuner och Landsting har också startat en matematiksatsning i många kommuner.
Uppsala har mångdubblat antalet lektorer i kommunen de senaste åren. Här räcker inte en licentiatexamen för titeln, utan målet är att ha disputerade lektorer så långt det är möjligt. Mot högre lön ska lektorerna hålla sig uppdaterade om den senaste ämnesrelaterade forskningen och sprida kunskapen till kollegorna. De uppmuntras även att forska på deltid, men det är rektor som bestämmer hur tjänsten ska utformas.
Mia Pontoppidan är disputerad i bioteknik och lektor i biologi på Katedralskolan sedan drygt tre år.
– Skolan får en summa pengar för lektorn, som ska gå till både ökad lön för lektorn och tid till forskning. Jag har samma undervisningsskyldighet, men har fler arbetsuppgifter, till exempel utvecklingsarbete inom mitt ämnesområde. Det kan handla om utveckling av praktiska moment eller andra undervisningsrelaterade frågor.
Mia Pontoppidan forskar inte på deltid, men hon håller koll på den senaste forskningen i vetenskapliga tidskrifter och är ansvarig för skolans ”biospetsutbildning”. Hon har även kontakt med universitet och företag för skolans räkning.
Björn Sundin på Lärarnas Riksförbund i Uppsala är positiv till kommunpolitikernas arbete för fler lektorer, men upplever att lärarna inte alltid får tid att utföra sitt lektorsuppdrag.
– Vi arbetar för att få till tjänstebeskrivningar, som förmodligen måste vara individuella eftersom de beror på person, ämne och de uppgifter lektorn vill åta sig.
Regeringens nya satsning på lektorer och förstelärarare lär ge Uppsalas ambitioner en rejäl skjuts. Om förslaget går igenom blir det på sikt 10 000 nya karriärtjänster i hela landet där lektorer får 10 000 kronor mer i månaden och förstelärare 5000 kronor mer i månaden.