Social bakgrund styr oftare resurser
En ny rapport från Skolverket visar att kommuner med stor skolsegregation fördelar mer resurser utifrån elevernas sociala bakgrund i dag, jämfört med år 2007. Men det är fortfarande inte tillräckligt för de behov som finns.
Resursfördelningen utifrån elevernas sociala bakgrund har ökat under senare år, samtidigt som kommunerna har blivit bättre på att följa upp sin resursfördelning. Det visar Skolverkets rapport ”Kommuners resursfördelning till grundskolor”. År 2011 fördelade 75 procent av de 50 mest bostadssegregerade kommunerna i landet resurser efter socioekonomiska faktorer. Fyra år tidigare var motsvarande siffra cirka 50 procent.
Rapporten visar samtidigt att skillnaderna i det socioekonomiska tillägget är mycket stora och varierar mellan ett par hundra kronor per elev och år som minst, till 40 000 kronor per elev och år som mest. Och skillnaderna har ingen koppling till hur segregerade skolorna i en kommun är.
Skolverket skriver också att kommunerna måste göra mer för att öka likvärdigheten i skolan och konstaterar att det inte går att skapa en modell för resursfördelning som passar alla kommuner.
– Ansvaret för att fördela resurser ligger hos kommunerna. Och lokalt bör man veta bäst var resurserna gör mest nytta. Det kan handla om att låta de bästa lärarna undervisa i de mest utsatta skolorna. Här kan de nya förstelärarna spela stor roll, säger Anna Ekström i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att det finns ett kompensatoriskt inslag i lärartätheten, där skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar (mätt i föräldrarnas utbildningsnivå och andel elever med utländsk bakgrund) har en högre lärartäthet än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.
Kommunernas totala kostnad för grundskolan uppgick enligt rapporten i genomsnitt till 87 000 kronor per elev och år under åren 2009–2011, ungefär hälften av kostnaden gick till undervisning.