panel

Lena Hallengren (t.v), Åsa Fahlén, Gustav Fridolin, Camilla Waltersson Grönvall och Magnus Duvnäs. Foto: Fredrik Wallin

Läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Under onsdagen samlades företrädare från flera riksdagspartier, Lärarnas Riksförbund och andra aktörer inom skolans värld för att samtala om konkreta idéer och förslag för att få fler vägar in till läraryrket.

Bedömningar från utbildningsdepartementet visar att det kan saknas 60 000 lärare redan 2019. Den stora lärarbristen påskyndar att vägarna till läraryrket måste bli fler.

De senaste åren har det kommit en rad parallella sätt att utbilda sig till lärare, vid sidan av de traditionella lärarutbildningarna. Senast i raden är en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen. Under sammankomsten visades två exempel på alternativa verksamheter.

Ida Karlberg Gidlund, verksamhetschef på Teach for Sweden, ligger bakom ett utbildningsprogram som vänder sig till personer med akademiska utbildningar som vill skola om sig till lärare i matematik, NO, teknik eller moderna språk. De som blir antagna får lön och arbetar på högstadieskolor i socioekonomiskt utsatta områden samtidigt som de läser den kompletterande pedagogiska utbildningen. De antagna får egna coacher och mentorer och utbildas även i ledarskap.

Den andra modellen som lades fram som exempel till att alternativt utbilda sig till lärare går under namnet Malmömodellen. Emma Lind, HR-strateg i Malmö Stad, berättade om hur modellen tagits fram som en lösning när det inte finns möjlighet att rekrytera legitimerade lärare.

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har i samverkan med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tagit fram Malmömodellen som består av två roller. Dels undervisande assistent (UA) som är en obehörig lärare som undervisar en eller flera klasser i ett eller flera ämnen. Som stöd har UA en lärare med särskilt handledningsansvar. Den handledande läraren som utses har visat god förmåga till kunskapsspridning och kollegialt lärande, är skicklig och framgångsrik i sin undervisning.

I den efterföljande paneldiskussionen lyfte deltagarna fram vikten av att se över den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU), en utbildning omfattande 90 poäng för den som redan har läst skolämnen på högskolenivå och vill bli behörig lärare.

Annars handlade paneldiskussionen mestadels om att det är på tiden att höja attraktionen för läraryrket och varför det behövs fler vägar in i läraryrket.

– Alla som har ett intresse av att arbeta och göra en insats som lärare i skolan ska känna att det finns möjlighet, oavsett hur det har sett ut innan. Sedan är det en annan diskussion hur vägarna kan se ut och hur mycket vi är beredda att lätta på olika typer av regelverk, sa Lena Hallengren, ordförande Utbildningsutskottet (S).

– Det är jätteviktigt att vi får in fler. Både utifrån den lärarkrisen vi står inför så är det viktigt, men jag tänker också även på att människor som har en hög akademisk utbildning kan tillföra lite nytt i skolan. Det är ett bra sätt att trycka på kunskaper, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund under paneldiskussionen.

– Det finns fallgropar här, men är det rätt utnyttjat så kan nya vägar in också vara ett sätt i sig att öka attraktiviteten till läraryrket, konstaterade utbildningsminister Gustav Fridolin.

Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas skolpolitiska talesperson:

–  Det handlar om att vi vill ha en bra skola. En skola som fungerar 2016, 2020 och framöver. Läraryrket är ett fantastiskt yrke, jag brinner för att vi ska kunna förmedla detta och då gäller det att attrahera ut i alla grupper. En lärare kan komma från väldigt många olika vägar.

I paneldiskussionen deltog även Magnus Duvnäs, rektor Husbygårdsskolan, och han berättade om att ett av hans stora orosmoln framöver är rekryteringen av personer med hög kompetens.

– De som kommer ut nu har inte alltid kapacitet. Jag vill ju se positivt på de som ändå väljer, men väldigt ofta får vi göra att jättejobb för att få dessa att fungera, sa Magnus Duvnäs.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm