Fler vill bli lärare – men inte på högstadiet
Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen fortsätter att öka. Populärast är förskollärare, och i botten ligger ämneslärare 7-9. Det visar nya siffror från universitetskanslerämbetet.
Sedan den nya lärarutbildningen infördes 2011 har antalet förstahandssökande gått från 10 000 till 16 000 år 2014. Mest ökar ansökningarna till ämneslärare på gymnasiet och förskollärare. Konkurrensen är hårdast om platserna på förskollärarutbildningen, där bara varannan sökande erbjöds en plats i år.
Men det är fortsatt svårt att locka folk att studera till ämneslärare i årskurserna 7-9. Blivande ämneslärare läser hellre inriktningen mot gymnasiet, som även den ger behörighet att undervisa i årskurs 7-9.
Fredrik Svensson, utredare på UKÄ, är inte förvånad.
– Längden på utbildningen skiljer bara ett halvår och sedan får de förmodligen något högre lön och en bredare kompetens. Om jag var i deras situation hade jag gjort precis samma sak.
Skillnaden i popularitet är dessutom ännu större än vad de här siffrorna visar.
– Utöver att det är få som söker till och börjar studera på inriktningen 7-9 till att börja med, så är det dessutom många som byter spår och går över till gymnasiet efter hand, säger Fredrik Svensson.
UÄK kan idag inte uppge några siffror för hur många som faktiskt tar examen i andra ändan av en påbörjad utbildning, men en sådan rapport förväntas kring mars 2015.
Fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande följer samma mönster som tidigare, med en övervägande del kvinnliga sökande. Störst dominans har de på förskollärarutbildningen, där hela 93 procent av de nya studenterna är kvinnor. Jämnast fördelning har ämneslärarutbildningarna där 40 procent av de nya studenterna är män.