Flera vägar till digital kompetens
Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby jobbar med en tydlig digitalisering av utbildningen och lägger vikt på att skolans lärare ska ta vara på koncept och kompetens i näringslivet.
Knut Hahnskolan jobbar tillsammans med näringslivet och har en tydlig digitalisering kring utbildningen. Med koncept som Coderdojo, kompetescafé och Guerillaoffice får elever och lärare ta del av framtidens kodning och en inblick i potentiella karriärsval. Mycket av det som görs på skolan bygger på möten mellan olika aktörer i samhället.
Fredrik Johansson är lärare i datavetenskap och teknik och försöker rusta sina elever för framtiden med de kunskaper som kommer att behövas då och förbereda dem för en komplex framtid.
– Jag har sett sjuåringar koda hemsidor och en av mina kollegor berättade att hon träffat nioåringar om gjorde appar. Det går att lära ut! Det är jag själv som begränsat eleverna med låga förväntningar, säger Fredrik.
Utan för mycket planering, möten och frågor som kan sätta käppar i hjulet så har gymnasieskolan hittat sätt att engagera. ”Coderdojo” är ett av koncepten som Knut Kahnskolan använder där man lär barn mellan 7 – 17 år att koda bland annat spel, appar och hemsidor. Detta varvas med att gamla elever som kommer och undervisar i HTML-kod – besök som väcker frågor hos eleverna om IT-utveckling och annat som lärare kan utgå från i undervisningen.
Fredrik Johansson och kollegorna på Teknikprogrammet har också startat ett kompetenscafé där alla it-intresserade kan få hjälp. Många av besökarna är lärare som på grund av tekniklärarbrist tvingas undervisa i teknik utan behörighet kan få stöd av tekniklärare och lära sig med om IT-användning och kodning.
– Att förstå teknik och IT har blivit en demokratifråga. Idag kanske du hittar rätt information om vilket parti du ska rösta på genom Youtube.
”Guerillaoffice” är en annan del av skolans kompetensutveckling som drivs av Magnus Göransson, lokal entreprenör och eldsjäl. Det går ut på att skolan bjuder in människor som jobbar själva eller tillsammans med andra på caféer eller hemma, till exempel egenföretagare, som får berätta om sitt arbete för eleverna. I förlängningen är det tänkt att hjälpa startups med rådgivning och nätverkande, men passar också ihop med att eleverna driver UF-företag i kurser som gymnasiearbetet och entreprenörskap.
– Vi vill skapa fler kontaktytor mellan skolan och näringslivet. Det vidgar nätverket och förståelsen för en rad olika branscher och om man har några frågor som berör någon av våra besökare så kan man kontakta personen och fråga.