Flest förstelärare i matematik och svenska.
Matematik och svenska är överrepresenterade när det gäller vilka ämnen som förstelärarna undervisar i.
– Det är inte så konstigt om fokus hamnar på dessa ämnen med tanke på de nationella utbildningssatsningar som pågår just nu, kommenterar Peter Östlund på Skolverket.
Hösten 2014 betalade Skolverket ut statsbidrag för nästan 12000 förstelärare och 130 lektorer. Ytterligare ungefär 3000 karriärtjänster har beviljats men inte blivit tillsatta då huvudmännen inte utnyttjat hela sin kvot.
– Av de 12 000 förstelärarna har knappt 5000 angett någon form av ämnesmässig eller annan inriktning på sin förstelärartjänst. Men det finns en osäkerhetsfaktor i materialet eftersom alla huvudmän inte anger inriktning för sina förstelärare, säger Peter Östlund som är undervisningsråd på Skolverket.
Utifrån Skolverket uppgifter hade omkring 20 procent av förstelärarna en förstelärartjänst med fokus på ett eller flera ämnen eller med särskild inriktning under våren 2014. För hösten 2014 har andelen ökat till omkring 40 procent. Av dessa är det 90 procent som har ett eller flera ämnen i fokus medan 10 procent har en annan inriktning.
– Det kan handla om att läraren anses vara allmändidaktiskt skicklig, eller att man har ansvar för ett område som IKT eller värdegrundsfrågor.
Bland dem som uppges ha en förstelärartjänst med inriktning mot ämne dominerar matematik och svenska stort.
– Andelen förstelärare i svenska/svenska som andraspråk har minskat något jämfört med tidigare men matematik och svenska är de stora ämnena. Däremot kan jag inte ange någon exakt procent för hur många som är förstelärare i dessa ämnen. Ibland anges flera ämnen i de uppgifter som kommer in till oss vilket gör det lite besvärligt att hantera, säger Peter Östlund.
Bland övriga ämnen märks So- och No-ämnena och när det gäller de praktisk-estetiska ämnena är bild, musik och slöjd vanligt förekommande.
Varför tror du att finns flest förstelärare inom matematik och svenska?
– Från Skolverkets sida uttrycker vi inga önskemål om vilka ämnen skolorna ska satsa på. Men det är egentligen inte så konstigt om det blir de här två ämnena. Det stämmer väl överens med de stora nationella satsningar som pågår just nu som Matematiklyftet och Läslyftet. Dessa satsningar bygger i sin tur på att det är i dessa ämnens som resultaten viker. Så att det finns en överrepresentation av matematik och svenska är ganska naturligt.