Flickor gynnas i betygsinflationen
Flickor får i betydligt större utsträckning än pojkar högre slutbetyg i årskurs nio jämfört med resultaten i de nationella proven. Störst är skillnaderna i ämnet svenska, visar statistik från Skolverket.
Andel i procent som fick högre slutbetyg 2010 jämfört med resultatet på de nationella proven:
Flickor Pojkar
Svenska 27 18
Matematik 28 24
Engelska 11 7
Kemi 23 19
Fysik 31 25
Biologi 31 25
Under de senaste veckorna har den så kallade betygsinflationen diskuterats häftigt i medierna. Lärare pressas av rektorer och andra skolledare att sätta högre betyg än vad eleverna är värda, inte sällan för att den enskilda skolan ska kunna konkurrera på elevmarknaden.
Statistiken visar tydligt att elever på vissa skolor och i vissa kommuner får väsentligt högre betyg jämfört med vad de presterar på de nationella proven. Betygsinflationen tycks dock inte bara handla om elevkonkurrens. Den verkar åtminstone till viss del också vara könsbunden.
I en skrivelse till regeringen konstaterar Skolverket att kvinnliga elever i årskurs nio i större utsträckning än manliga får högre slutbetyg jämfört med vad de presterat på de nationella proven. Detta gäller i samtliga ämnen. Störst är skillnaden i svenska – 27 respektive 18 procent.
– Vi kan konstatera att det är skillnader, men vet inte varför det är så, säger Helena Svensson som är undervisningsråd på Skolverket.
Syftet med de nationella proven är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Hade systemet fungerat som tänkt borde det inte vara någon större skillnad mellan andelen pojkar och andelen flickor som får högre slut- än provbetyg.
Att flickor i allmänhet har såväl högre provbetyg som slutbetyg saknar i det är sammanhanget annan betydelse än att det egentligen borde minska skillnaderna eftersom elever som får högsta betyg på de nationella proven – flest flickor – per definition inte kan få högre betyg.