Flickor väljer bort kommunala skolor

Sedan år 2000 har könsfördelningen av eleverna på Västerås kommunala skolor gått från runt 50/50 till 40/60, där de 40 procenten är flickor och 60 är pojkar, rapporterar SVT. På friskolan Fryxellska ligger motsvarande mått på 75/35 och på Kunskapsskolan 58/42.

Rektorerna för den kommunala Viksängskolan och den privata Kunskapsskolan är eniga om att könsuppdelningen inte är något problem idag, men att den kan bli det om ökningen fortsätter.

– Det kan ju bli lite grabbigt ibland men vi försöker ha koll på det och stoppa så kallade skojbråk innan det går för långt, säger Viksängsskolans rektor Peter Johansson till SVT.

Grundskolenämnden vill sätta in flera åtgärder, i syfte att lära sig varför eleverna väljer som de gör, och i förlängningen förbättra den kommunala verksamheten så att fler flickor stannar kvar.

Mia Heikkilä är docent i pedagogik vid Mälardalens högskola med stor kunskap i genusfrågor, och hon menar att den ojämna könsuppdelningen kan leda till exkludering.

– När en grupp blir uppemot 70 procent så startar en rad exkluderingsmekanismer. När en grupp blir dominant så är det den gruppens normer som är gällande och giltiga i den miljön och det kan göra att man uppfattar andra som inte passar in i normen utifrån kön, etnicitet eller annat som avvikande. Man får bara vara med om man anpassar sig till de normer som gäller eller accepterar det den dominerande gruppen anser vara normalt.

Någon entydig forskning kring skolval och friskolereformen kopplat till kön finns inte, enligt SVT. Men generellt presterar flickor bättre i skolan än pojkar. Mia Heikkilä varnar för att en fortsatt segregering av skolan efter kön kan leda till en ojämlik skola, med högpresterande flickor på vissa skolor och lägre presterande pojkar på andra.

Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, håller med om att det kan finnas problem med en sådan uppdelning.

– Vi menar att det är positivt med blandande elevgrupper och vill se mer av dem. Där är kön en aspekt. Om en grupp blir för homogen så finns risken att man att anpassar undervisningen utan att man märker det, och det leder till en ojämlik skola, säger hon till Skolvärlden.

Åsa Fahlén pekar också på att de förväntningar som finns på olika grupper kan förstärkas när gruppen blir mer koncentrerad.

– Tjejer förväntas gilla ordning och reda och vara duktiga i skolan. Det är ju positiva egenskaper, men när inte samma förväntningar finns för killar blir det orimligt. Blir det väldigt stor andel tjejer på ett ställe kan de förväntningarna förstärkas ytterligare, säger hon.