Annons
Foto: Janne Næss

Flippat klassrum kan vända eleverna rätt

Publicerad 27 februari 2013

Läxan först, lektionen sedan. Att vända på, eller ”flippa”, klassrummet blir allt populärare bland landets lärare.
Skolvärlden var med på Nordens första flipmeet.

Fakta

Fakta: Flipped Classroom

Exempel på flippar:
LEANE RIISER har bland annat gjort en grammatikgenomgång i franska som hon lagt ut på Youtube. Eleverna kan lyssna
på hennes genomgång om possessiva pronomen samtidigt som de tittar på en Powerpoint-presentation. Hon använder sig bland annat av programmet Snagit när hon gör flippar: http://www.techsmith.com/snagit.html.
KARIN BRÅNEBÄCK lägger ut sina flippar på klassens blogg. Hennes elever har till exempel fått i hemuppgift att läsa en text om Lummelundagrottorna som hon lagt ut på bloggen, för att sedan svara på en online- enkät. Karin gör sina enkäter i Surveymonkey: http://sv.surveymonkey.com.

Vad är Flipping Classroom?

Börjar populärt på svenska kallas för att ”flippa”, och beskrivs ibland som det omvända klassrummet. Enkelt uttryckt handlar det om att eleverna får hemuppgifter som förberedelse till en lektion, istället för det omvända. ”Förhandsläxan” kan exempelvis bestå i att titta på en filmsnutt, att läsa igenom ett stycke eller svara på frågor i ett onlineformulär.
Syftet är att eleverna ska komma förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas på ett effektivare sätt.
Bland fördelarna lyfts också
fram att elever kan kolla igenom en filmad genomgång så många gånger han/hon behöver för att förstå.
2007 anses vara året då uttrycket ”Flipped classroom” myntades (i USA) och pedagogerna Jonathan Bergmann och Aaron Sams brukar räknas som de första ”flipparna”. De har tillsammans skrivit boken ”Flip your classroom – reach every student in every class every day”, som bland annat finns att beställa på Amazon.com.

Utmaningar med modellen – och tänkbara lösningar:

Att komma igång med tekniken:
Leane Riiser: ”Det tar tid i början. Tänk igenom vad syftet är med din flipp, överanvänd inte någon modell. Det är bra att använda sin fortbildningstid till att komma igång. Sitt gärna några lärare ihop.”
Att elever struntar i att ta del av hemuppgiften före lektionstillfället:
Leane Riiser: ”Det är inte värre än att de inte har gjort någon annan läxa. Det går att ta igen i början av lektionen, men enligt min erfarenhet är det inte ett stort problem. Dessutom kan de ju alltid gå tillbaka till flippen senare.”
Att alla elever inte har tillgång till den teknik som krävs:

Leane Riiser: ”Skolan måste alltid se till att möjligheten finns. Vi har elever som nyligen har kommit från Estland och att ordna internetuppkoppling är kanske inte det man gör allra först. Eleverna ska kunna sitta på skolan och titta.”
Att eleven inte förstår hemuppgiften:

Leane Riiser: ”Jag har haft elever som sagt ”jag fattade ingenting” när de kom till lektionen, medan andra tyckt att hemuppgiften var enkel. Att få veta det i förväg gör det lättare att individualisera undervisningen.”

De nära 30 lärarna har rest från Hudiksvall, Västerås och hela huvudstadsregionen. Ute är det januarikallt, men i det gulmålade klassrummet på Estniska skolan i Gamla stan i Stockholm sjuder det snart av frågor. Hur är det att höra sin egen röst på film? Vilken programvara använder du? Vinner man tid? Har ni en stöttande skolledning? Hur gör man?
– Vi sitter på våra kammare men har så mycket erfarenheter att utbyta. Det är väldigt givande att få träffas, säger Leane Riiser, som undervisar i franska och svenska som andraspråk på Estniska skolan.
Tillsammans med Karin Brånebäck, lärare på Erikslundsskolan
i Täby, arrangerade hon Nordens första ”flipmeet”, en träff för lärare nyfikna på det upp-och-nervända klassrummet.
”Flipping classroom” myntades som begrepp i USA för sex år sedan och har sedan dess blivit en allt populärare undervisningsmodell. I Sverige har Facebook-gruppen för flippande lärare snart 2 000 medlemmar.
– Flipping classroom är egentligen en tankemodell. Det handlar om att förbereda eleverna på förhand inför en fördjupande diskussion. Filmerna har blivit mest kända men det finns en massa olika sätt att flippa på. Eleverna kan få läsa en text eller fylla i ett frågeformulär, säger Karin Brånebäck.
Hon beskriver sig själv som en tekniknörd och har flippat i lite mer än ett år. Både hon och Leane Riiser säger att det tar tid, speciellt i början – men att det är dumt att låta sig avskräckas av ett teknikmotstånd. Att flippa dessutom ses som ett sätt att uppfylla den nya läroplanens krav på att eleverna ska utveckla digital kompetens, menar Karin Brånebäck.
– Att låta eleverna sitta vid datorn fyller inget syfte i sig. Om vi ska ha digitala verktyg måste det vara ett naturligt inslag i undervisningen. Det här ger en något att hålla i, säger hon, som menar att det blir en mer djupgående lärsituation om eleverna bekantat sig med innehållet på förhand.
– Jag brukar prata om ”den mentala flippen”, att pedagogerna också måste flippa sitt sätt att tänka; Vad ska eleverna lära sig? Vad är syftet med det? Även om du bara flippar i ett ämne blir du mer medveten om hur du undervisar i andra, säger Karin Brånebäck som brukar ge sina fjärdeklassare en till två förhandsläxuppgifter per vecka.
– Alla får en förförståelse och kan vara med i diskussionen. Det öppnar dörrar och gör att fler vågar räcka upp handen, men det är ingen mirakelmetod som passar för alla.

LEANE RIISER BÖRJADE flippa i höstas och ser det som en modell att använda sig av i undervisningen då och då. Reaktionerna från hennes elever i årskurserna 6 och 9 har hittills varit positiva.
– En del behöver bara ta del av genomgången en gång, medan andra behöver lyssna tio gånger, säger Leane Riiser, som menar att så här behöver ingen veta det och det underlättar till exempel för elever med läs- och skrivsvårigheter, eller för dem med svenska som andraspråk.
Flipping classroom är – än så länge – inget välutforskat fenomen, men Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, säger att det
finns en allmänt positiv effekt för elevernas resultat om läraren känner entusiasm och tror på sitt sätt att undervisa.
– Det är uppenbart att det också ger fördelar under lektionstillfällena om eleverna redan har tagit del av innehållet. Det gör att läraren kan göra saker som kanske inte hanns med tidigare. Det är den professionelle läraren som ska utveckla sin undervisning så att den blir så bra som möjligt. Det här är en modell som förmodligen inte passar alla tänkbara undervisningssituationer, men det är spännande att se hur seriöst lärare testar detta och reflekterar över hur det fungerar.

ATT FLIPPANDET SNABBT sprider sig i Sverige är ett gräsrotsfenomen. Lärare delar med sig av sina erfarenheter både i sociala medier och i det fysiska lärarrummet, vilket ger ringar på vattnet.
– Ensamhetsprägeln som lärararbetet har haft är på väg att luckras upp. Det går att kommunicera med andra lärare än den som finns i klassrummet bredvid. Det utökade kollegiala utbytet som vi nu ser är oerhört värdefullt, menar Peter Karlberg.
Karin Brånebäck beskriver också hur kollegor generöst utbyter både positiva och negativa flipp-upplevelser.
– Det här kommer underifrån, det är lärarna som driver det. Det är inte någon uppifrån som har sagt ”nu ska ni göra det här”.
 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Konrads lärarhyllning blev en viral succé

Sociala medier

För något år sedan skrev Konrad Winkvist en rad i ett skolarbete om varför lärare behövs. Hans mamma la ut svaret på Facebook och nu har inlägget spridits i hundratusental på sociala medier.

Annons
Annons

Rådet: ”Prata om din lön med kollegorna”

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund vällde kommentarerna in på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Annons
Annons

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons