Annons
 - Janne Næss
Foto: Janne Næss

Flippat klassrum kan vända eleverna rätt

Publicerad 27 februari 2013

Läxan först, lektionen sedan. Att vända på, eller ”flippa”, klassrummet blir allt populärare bland landets lärare.
Skolvärlden var med på Nordens första flipmeet.

Fakta

Fakta: Flipped Classroom

Exempel på flippar:
LEANE RIISER har bland annat gjort en grammatikgenomgång i franska som hon lagt ut på Youtube. Eleverna kan lyssna
på hennes genomgång om possessiva pronomen samtidigt som de tittar på en Powerpoint-presentation. Hon använder sig bland annat av programmet Snagit när hon gör flippar: http://www.techsmith.com/snagit.html.
KARIN BRÅNEBÄCK lägger ut sina flippar på klassens blogg. Hennes elever har till exempel fått i hemuppgift att läsa en text om Lummelundagrottorna som hon lagt ut på bloggen, för att sedan svara på en online- enkät. Karin gör sina enkäter i Surveymonkey: http://sv.surveymonkey.com.

Vad är Flipping Classroom?

Börjar populärt på svenska kallas för att ”flippa”, och beskrivs ibland som det omvända klassrummet. Enkelt uttryckt handlar det om att eleverna får hemuppgifter som förberedelse till en lektion, istället för det omvända. ”Förhandsläxan” kan exempelvis bestå i att titta på en filmsnutt, att läsa igenom ett stycke eller svara på frågor i ett onlineformulär.
Syftet är att eleverna ska komma förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas på ett effektivare sätt.
Bland fördelarna lyfts också
fram att elever kan kolla igenom en filmad genomgång så många gånger han/hon behöver för att förstå.
2007 anses vara året då uttrycket ”Flipped classroom” myntades (i USA) och pedagogerna Jonathan Bergmann och Aaron Sams brukar räknas som de första ”flipparna”. De har tillsammans skrivit boken ”Flip your classroom – reach every student in every class every day”, som bland annat finns att beställa på Amazon.com.

Utmaningar med modellen – och tänkbara lösningar:

Att komma igång med tekniken:
Leane Riiser: ”Det tar tid i början. Tänk igenom vad syftet är med din flipp, överanvänd inte någon modell. Det är bra att använda sin fortbildningstid till att komma igång. Sitt gärna några lärare ihop.”
Att elever struntar i att ta del av hemuppgiften före lektionstillfället:
Leane Riiser: ”Det är inte värre än att de inte har gjort någon annan läxa. Det går att ta igen i början av lektionen, men enligt min erfarenhet är det inte ett stort problem. Dessutom kan de ju alltid gå tillbaka till flippen senare.”
Att alla elever inte har tillgång till den teknik som krävs:

Leane Riiser: ”Skolan måste alltid se till att möjligheten finns. Vi har elever som nyligen har kommit från Estland och att ordna internetuppkoppling är kanske inte det man gör allra först. Eleverna ska kunna sitta på skolan och titta.”
Att eleven inte förstår hemuppgiften:

Leane Riiser: ”Jag har haft elever som sagt ”jag fattade ingenting” när de kom till lektionen, medan andra tyckt att hemuppgiften var enkel. Att få veta det i förväg gör det lättare att individualisera undervisningen.”

De nära 30 lärarna har rest från Hudiksvall, Västerås och hela huvudstadsregionen. Ute är det januarikallt, men i det gulmålade klassrummet på Estniska skolan i Gamla stan i Stockholm sjuder det snart av frågor. Hur är det att höra sin egen röst på film? Vilken programvara använder du? Vinner man tid? Har ni en stöttande skolledning? Hur gör man?
– Vi sitter på våra kammare men har så mycket erfarenheter att utbyta. Det är väldigt givande att få träffas, säger Leane Riiser, som undervisar i franska och svenska som andraspråk på Estniska skolan.
Tillsammans med Karin Brånebäck, lärare på Erikslundsskolan
i Täby, arrangerade hon Nordens första ”flipmeet”, en träff för lärare nyfikna på det upp-och-nervända klassrummet.
”Flipping classroom” myntades som begrepp i USA för sex år sedan och har sedan dess blivit en allt populärare undervisningsmodell. I Sverige har Facebook-gruppen för flippande lärare snart 2 000 medlemmar.
– Flipping classroom är egentligen en tankemodell. Det handlar om att förbereda eleverna på förhand inför en fördjupande diskussion. Filmerna har blivit mest kända men det finns en massa olika sätt att flippa på. Eleverna kan få läsa en text eller fylla i ett frågeformulär, säger Karin Brånebäck.
Hon beskriver sig själv som en tekniknörd och har flippat i lite mer än ett år. Både hon och Leane Riiser säger att det tar tid, speciellt i början – men att det är dumt att låta sig avskräckas av ett teknikmotstånd. Att flippa dessutom ses som ett sätt att uppfylla den nya läroplanens krav på att eleverna ska utveckla digital kompetens, menar Karin Brånebäck.
– Att låta eleverna sitta vid datorn fyller inget syfte i sig. Om vi ska ha digitala verktyg måste det vara ett naturligt inslag i undervisningen. Det här ger en något att hålla i, säger hon, som menar att det blir en mer djupgående lärsituation om eleverna bekantat sig med innehållet på förhand.
– Jag brukar prata om ”den mentala flippen”, att pedagogerna också måste flippa sitt sätt att tänka; Vad ska eleverna lära sig? Vad är syftet med det? Även om du bara flippar i ett ämne blir du mer medveten om hur du undervisar i andra, säger Karin Brånebäck som brukar ge sina fjärdeklassare en till två förhandsläxuppgifter per vecka.
– Alla får en förförståelse och kan vara med i diskussionen. Det öppnar dörrar och gör att fler vågar räcka upp handen, men det är ingen mirakelmetod som passar för alla.

LEANE RIISER BÖRJADE flippa i höstas och ser det som en modell att använda sig av i undervisningen då och då. Reaktionerna från hennes elever i årskurserna 6 och 9 har hittills varit positiva.
– En del behöver bara ta del av genomgången en gång, medan andra behöver lyssna tio gånger, säger Leane Riiser, som menar att så här behöver ingen veta det och det underlättar till exempel för elever med läs- och skrivsvårigheter, eller för dem med svenska som andraspråk.
Flipping classroom är – än så länge – inget välutforskat fenomen, men Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, säger att det
finns en allmänt positiv effekt för elevernas resultat om läraren känner entusiasm och tror på sitt sätt att undervisa.
– Det är uppenbart att det också ger fördelar under lektionstillfällena om eleverna redan har tagit del av innehållet. Det gör att läraren kan göra saker som kanske inte hanns med tidigare. Det är den professionelle läraren som ska utveckla sin undervisning så att den blir så bra som möjligt. Det här är en modell som förmodligen inte passar alla tänkbara undervisningssituationer, men det är spännande att se hur seriöst lärare testar detta och reflekterar över hur det fungerar.

ATT FLIPPANDET SNABBT sprider sig i Sverige är ett gräsrotsfenomen. Lärare delar med sig av sina erfarenheter både i sociala medier och i det fysiska lärarrummet, vilket ger ringar på vattnet.
– Ensamhetsprägeln som lärararbetet har haft är på väg att luckras upp. Det går att kommunicera med andra lärare än den som finns i klassrummet bredvid. Det utökade kollegiala utbytet som vi nu ser är oerhört värdefullt, menar Peter Karlberg.
Karin Brånebäck beskriver också hur kollegor generöst utbyter både positiva och negativa flipp-upplevelser.
– Det här kommer underifrån, det är lärarna som driver det. Det är inte någon uppifrån som har sagt ”nu ska ni göra det här”.
 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons