Annons
 - Janne Næss
Foto: Janne Næss

Flippat klassrum kan vända eleverna rätt

Publicerad 27 februari 2013

Läxan först, lektionen sedan. Att vända på, eller ”flippa”, klassrummet blir allt populärare bland landets lärare.
Skolvärlden var med på Nordens första flipmeet.

Fakta

Fakta: Flipped Classroom

Exempel på flippar:
LEANE RIISER har bland annat gjort en grammatikgenomgång i franska som hon lagt ut på Youtube. Eleverna kan lyssna
på hennes genomgång om possessiva pronomen samtidigt som de tittar på en Powerpoint-presentation. Hon använder sig bland annat av programmet Snagit när hon gör flippar: http://www.techsmith.com/snagit.html.
KARIN BRÅNEBÄCK lägger ut sina flippar på klassens blogg. Hennes elever har till exempel fått i hemuppgift att läsa en text om Lummelundagrottorna som hon lagt ut på bloggen, för att sedan svara på en online- enkät. Karin gör sina enkäter i Surveymonkey: http://sv.surveymonkey.com.

Vad är Flipping Classroom?

Börjar populärt på svenska kallas för att ”flippa”, och beskrivs ibland som det omvända klassrummet. Enkelt uttryckt handlar det om att eleverna får hemuppgifter som förberedelse till en lektion, istället för det omvända. ”Förhandsläxan” kan exempelvis bestå i att titta på en filmsnutt, att läsa igenom ett stycke eller svara på frågor i ett onlineformulär.
Syftet är att eleverna ska komma förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas på ett effektivare sätt.
Bland fördelarna lyfts också
fram att elever kan kolla igenom en filmad genomgång så många gånger han/hon behöver för att förstå.
2007 anses vara året då uttrycket ”Flipped classroom” myntades (i USA) och pedagogerna Jonathan Bergmann och Aaron Sams brukar räknas som de första ”flipparna”. De har tillsammans skrivit boken ”Flip your classroom – reach every student in every class every day”, som bland annat finns att beställa på Amazon.com.

Utmaningar med modellen – och tänkbara lösningar:

Att komma igång med tekniken:
Leane Riiser: ”Det tar tid i början. Tänk igenom vad syftet är med din flipp, överanvänd inte någon modell. Det är bra att använda sin fortbildningstid till att komma igång. Sitt gärna några lärare ihop.”
Att elever struntar i att ta del av hemuppgiften före lektionstillfället:
Leane Riiser: ”Det är inte värre än att de inte har gjort någon annan läxa. Det går att ta igen i början av lektionen, men enligt min erfarenhet är det inte ett stort problem. Dessutom kan de ju alltid gå tillbaka till flippen senare.”
Att alla elever inte har tillgång till den teknik som krävs:

Leane Riiser: ”Skolan måste alltid se till att möjligheten finns. Vi har elever som nyligen har kommit från Estland och att ordna internetuppkoppling är kanske inte det man gör allra först. Eleverna ska kunna sitta på skolan och titta.”
Att eleven inte förstår hemuppgiften:

Leane Riiser: ”Jag har haft elever som sagt ”jag fattade ingenting” när de kom till lektionen, medan andra tyckt att hemuppgiften var enkel. Att få veta det i förväg gör det lättare att individualisera undervisningen.”

De nära 30 lärarna har rest från Hudiksvall, Västerås och hela huvudstadsregionen. Ute är det januarikallt, men i det gulmålade klassrummet på Estniska skolan i Gamla stan i Stockholm sjuder det snart av frågor. Hur är det att höra sin egen röst på film? Vilken programvara använder du? Vinner man tid? Har ni en stöttande skolledning? Hur gör man?
– Vi sitter på våra kammare men har så mycket erfarenheter att utbyta. Det är väldigt givande att få träffas, säger Leane Riiser, som undervisar i franska och svenska som andraspråk på Estniska skolan.
Tillsammans med Karin Brånebäck, lärare på Erikslundsskolan
i Täby, arrangerade hon Nordens första ”flipmeet”, en träff för lärare nyfikna på det upp-och-nervända klassrummet.
”Flipping classroom” myntades som begrepp i USA för sex år sedan och har sedan dess blivit en allt populärare undervisningsmodell. I Sverige har Facebook-gruppen för flippande lärare snart 2 000 medlemmar.
– Flipping classroom är egentligen en tankemodell. Det handlar om att förbereda eleverna på förhand inför en fördjupande diskussion. Filmerna har blivit mest kända men det finns en massa olika sätt att flippa på. Eleverna kan få läsa en text eller fylla i ett frågeformulär, säger Karin Brånebäck.
Hon beskriver sig själv som en tekniknörd och har flippat i lite mer än ett år. Både hon och Leane Riiser säger att det tar tid, speciellt i början – men att det är dumt att låta sig avskräckas av ett teknikmotstånd. Att flippa dessutom ses som ett sätt att uppfylla den nya läroplanens krav på att eleverna ska utveckla digital kompetens, menar Karin Brånebäck.
– Att låta eleverna sitta vid datorn fyller inget syfte i sig. Om vi ska ha digitala verktyg måste det vara ett naturligt inslag i undervisningen. Det här ger en något att hålla i, säger hon, som menar att det blir en mer djupgående lärsituation om eleverna bekantat sig med innehållet på förhand.
– Jag brukar prata om ”den mentala flippen”, att pedagogerna också måste flippa sitt sätt att tänka; Vad ska eleverna lära sig? Vad är syftet med det? Även om du bara flippar i ett ämne blir du mer medveten om hur du undervisar i andra, säger Karin Brånebäck som brukar ge sina fjärdeklassare en till två förhandsläxuppgifter per vecka.
– Alla får en förförståelse och kan vara med i diskussionen. Det öppnar dörrar och gör att fler vågar räcka upp handen, men det är ingen mirakelmetod som passar för alla.

LEANE RIISER BÖRJADE flippa i höstas och ser det som en modell att använda sig av i undervisningen då och då. Reaktionerna från hennes elever i årskurserna 6 och 9 har hittills varit positiva.
– En del behöver bara ta del av genomgången en gång, medan andra behöver lyssna tio gånger, säger Leane Riiser, som menar att så här behöver ingen veta det och det underlättar till exempel för elever med läs- och skrivsvårigheter, eller för dem med svenska som andraspråk.
Flipping classroom är – än så länge – inget välutforskat fenomen, men Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, säger att det
finns en allmänt positiv effekt för elevernas resultat om läraren känner entusiasm och tror på sitt sätt att undervisa.
– Det är uppenbart att det också ger fördelar under lektionstillfällena om eleverna redan har tagit del av innehållet. Det gör att läraren kan göra saker som kanske inte hanns med tidigare. Det är den professionelle läraren som ska utveckla sin undervisning så att den blir så bra som möjligt. Det här är en modell som förmodligen inte passar alla tänkbara undervisningssituationer, men det är spännande att se hur seriöst lärare testar detta och reflekterar över hur det fungerar.

ATT FLIPPANDET SNABBT sprider sig i Sverige är ett gräsrotsfenomen. Lärare delar med sig av sina erfarenheter både i sociala medier och i det fysiska lärarrummet, vilket ger ringar på vattnet.
– Ensamhetsprägeln som lärararbetet har haft är på väg att luckras upp. Det går att kommunicera med andra lärare än den som finns i klassrummet bredvid. Det utökade kollegiala utbytet som vi nu ser är oerhört värdefullt, menar Peter Karlberg.
Karin Brånebäck beskriver också hur kollegor generöst utbyter både positiva och negativa flipp-upplevelser.
– Det här kommer underifrån, det är lärarna som driver det. Det är inte någon uppifrån som har sagt ”nu ska ni göra det här”.
 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

Debatt

"Alla som arbetar i skolans värld idag förtjänar en uppdaterad bild av vad som fungerar för att stoppa mobbning", skriver Carolina Engström och Jacob Flärdh på Friends.

Kommentera
Annons
Annons
Appar i klassrummet
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Appar

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Appar

IKT-pedagogen Sara Lindqvist guidar dig genom de senaste årens explosion av utbildningsappar.

Annons
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Hjärnan

Ny forskning visar hur fler lärare kan få barn att klara svåra utmaningar. Hjärnprofessorn Torkel Klingberg förklarar hur lärare kan förstå sina elever bättre, reder ut missförstånd kring inlärning och klargör varför kämparanda är en viktig faktor för elevernas utveckling.

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Syv

Många studie- och yrkesvägledare tycker att skolledningen kan bli bättre på att se syv som hela skolans ansvar.
I Timrå ingår kommunens studie- och yrkesvägledare sedan några år tillbaka i skolornas ledningsgrupper, något som gett positivt resultat.

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. 
– Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang, säger han.

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.