Annons
Foto: Kalle Assbring

"Följ ditt hjärta - brinn för det här"

Publicerad 11 september 2012

De är nästa generations lärare som om några år är på väg ut i arbetslivet. Vi pratade med fyra lärarstudenter vid Linköpings universitet om tentaplugg, yrkets status och drömtjänsten.

Varför vill ni bli lärare?

Filip Wicksell: Det är så himla kul. Jag prövade på olika ströjobb efter studenten, men det var först när jag testade att vara vikarie på en skola som jag kände att det är lärare jag vill bli.

Viktor Andersson: Jag vill åt glädjen av att se när folk lär sig saker.

Sofia Edh: Jag vill ha ett yrke där man jobbar med ungdomar. Sedan tycker jag att hela skolvärlden och skolpolitik är intressant.

Malin Einarsson: Jag tyckte det var så himla kul att gå i skolan, så jag vill vara kvar! Jag hade en lärare i svenska som fick mig att läsa mycket. Jag kände att jag vill göra samma sak åt andra.

Är utbildningen som ni trodde?

Malin: Jag hade inte så mycket förväntningar. Vi läste ett helt år pedagogik första året. Där hade det varit skönt att väva in fler ämnen. Det tar så lång tid innan man kommer in i ämnet och vet om det passar en.

Filip: Jag håller med. När man var ute första året på praktiken hängde man med läraren i det ämne man var intresserad av, men man hade ju inte ämneskunskaperna att kunna hjälpa eleverna.

Viktor: Det handlar väldigt mycket om vad vi ska undervisa i, inte så mycket om hur. Mycket av det läggs på praktiken, och då läggs mycket ansvar på handläggaren, vilket kanske inte alltid funkar. Praktiska saker, som konflikthantering, saknas.

Sofia: Det är en salig blandning av människor som går lärarprogrammet, och det är en bra grej eftersom man kommer att möta en salig blandning av elever.

Hur ser ni på själva undervisningen?

Filip: Det är precis som vanliga skolan: du har bra lärare och du har dåliga lärare. På det hela taget tycker jag lärarna är bra.

Sofia: Jag tror att lärarutbildningen blir vad man gör den till, men jag saknar lärarledda undervisningstimmar.

Malin: Jag håller med. När jag läste historia hade jag två timmar i veckan med lärare. Resten av tiden fick jag läsa en tjock bok.

Filip: Så är det inte för mig, som läser matematik. Jag har fyra timmar per dag med en lärare. Men det är ju också för att matematik sorteras in under den tekniska högskolan, och de har mycket mer resurser. De har ju råd. 

Malin:Det är väl för att man anser att lärarprogrammet inte är lika viktigt som annat.

Sofia: Det sänder ju ut en signal till alla som vill gå en lärarutbildning, att vi satsar inga pengar på er.

Men ni vill ju ändå bli lärare!

Sofia: Ja, för att vi har ett slags kall och är lite dumma i huvudet, haha!

Viktor: Överlag tror jag inte man väljer läraryrket för att man ska få en bra lön. Då har man valt fel från start. Vill man bli lärare så läser man nog lärarprogrammet oavsett hur det ser ut.

Filip: Vi är väldigt få matematiklärare som utexamineras härifrån varje år. Jag har träffat många som sagt att de ville bli mattelärare, men att de tjänar tiotusen mer som ingenjör.

Läraryrket har idag rätt låg status. Är inte det jobbigt?

Filip: Jo.

Viktor: Jag tror att folk tyvärr tänker lite som politiker. Man säger mycket om skolan, men när budgeten kommer har man skurit ner och inte tvärtom. Det finns så oerhört många fördomar och tankar om skolan, alla har åsikter. Vi är en väldigt utsatt yrkeskår för det.

Filip: Till slut kommer det vara så låg status att den måste höjas. Det märker man nu. Elevernas skolresultat blir sämre och sämre, och allt färre vill bli lärare. Det där hänger förstås ihop.

Har ni fått lägga mycket tid på era studier?

Viktor: Stundtals väldigt mycket, ibland inte alls. Det borde förstås vara en mer jämn nivå.

Malin: Jag läser inte bara för att klara tentorna, jag gör det för att eleverna ska få en bra lärare. Det är ju faktiskt för mina framtida elever jag pluggar.

Sofia: Jag tror att vi som läser den nya utbildningen har fått det hårdare.

Malin: Jag hoppas att ni fått det!

Sofia: Det ni läste första året har vi tryckt in på ett halvår. Första salstentan var en chock för många, nästan sjuttio procent klarade inte den. Jag tror det har stramat upp det hela.

Vad tror ni kommer vara de största utmaningarna för er som nya lärare?

Viktor: Oerfarenheten. När jag var på praktiken och eleverna fick en svacka improviserade läraren och jag kände ”det här är ju inte enligt planeringen!” Det sitter i ryggmärgen hos en erfaren lärare att kunna vara flexibel.

Malin: Jag tror det kan vara väldigt stressigt att inte ha tillräckligt med material i början. Att planera en lång lektion nu under praktiken tog kanske sex timmar för mig. Den tiden kommer jag inte ha när jag jobbar. Generellt sett är det väldigt bra att plugga här i Linköping för vi har mycket praktik. Jag har redan haft tjugofem veckors praktik under mina tre år, så jag känner mig ganska bekväm i min lärarroll.

Sofia: Vi hade en veckas praktik redan under första terminen och jag tror det är väldigt bra att den ligger där. Det var många som valde att hoppa av efter den veckan, när man hade fått känna på att stå inför en klass.

Vad skulle ni säga till en gymnasie-elev som funderar att söka till lärarutbildningen?

Filip: Det är svårare än man kan tro att bli en bra lärare. Det är en tuff utbildning. Man möter många utmaningar som man kanske inte räknar med. När jag säger att jag ska bli högstadielärare får jag responsen ”stackars dig”. Och det är ju synd att folk tycker synd om en för att man vill bli lärare.

Malin: Att läsa till lärare handlar mycket om att rannsaka sig själv som person. För det kommer andra göra, man kommer ständigt bli ifrågasatt och värderad.

Viktor: Följ ditt hjärta. Brinn för det här.

 

 

FAKTA: LÄRARUTBILDNINGARNA PÅ LINKÖPINGS UNIVERSITET

LiU har åtta lärarutbildningar: Förskollärare, grundskollärare med inriktning mot fritidshem, grundskollärare förskola-årskurs 3,
grundskollärare årskurs 4–6, ämneslärare i årskurs 7–9, ämneslärare i gymnasieskolan, yrkeslärare, folkhögskolelärare och kompletterande pedagogisk utbildning.

Antal studenter: Våren 2012 har skolan 2 565 lärarstudenter.

 

Namn:  Viktor Andersson.

Ålder: 26 år.

Från: Nyköping.

Läser: Sitt tredje år, grundskolan 1–6, inriktning samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Väldigt gärna på en mångkulturell skola. Det var jag på praktiken och det var vansinnigt roligt. Jag trivs här i stan, men annars varsomhelst. Men inte för långt från Nyköping.”

 

Namn: Filip Wicksell.

Ålder: 23 år.

Från: Falköping.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning matematik och naturvetenskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill inte bara få drivna elever utan de jobbiga också, så att jag kan få riktiga utmaningar. Jag vill helst jobba här i Östergötland.”

 

Namn: Malin Einarsson.

Ålder: 24 år.

Från: Hultsfred.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning historia och samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill hamna på en liten ort, en håla. Jag vill ha en utmaning att motivera de elever som inte är så motiverade.”

 

Namn: Sofia Edh.

Ålder: 22 år.

Från: Örebro.

Läser: Sitt första år, gymnasiet, inriktning svenska.

Drömtjänsten: ”Jag skulle vilja jobba på en gymnasieskola i Lund. Jag har sommarhus och släkt där, så det skulle vara perfekt.”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons