Annons
Foto: Kalle Assbring

"Följ ditt hjärta - brinn för det här"

Publicerad 11 september 2012

De är nästa generations lärare som om några år är på väg ut i arbetslivet. Vi pratade med fyra lärarstudenter vid Linköpings universitet om tentaplugg, yrkets status och drömtjänsten.

Varför vill ni bli lärare?

Filip Wicksell: Det är så himla kul. Jag prövade på olika ströjobb efter studenten, men det var först när jag testade att vara vikarie på en skola som jag kände att det är lärare jag vill bli.

Viktor Andersson: Jag vill åt glädjen av att se när folk lär sig saker.

Sofia Edh: Jag vill ha ett yrke där man jobbar med ungdomar. Sedan tycker jag att hela skolvärlden och skolpolitik är intressant.

Malin Einarsson: Jag tyckte det var så himla kul att gå i skolan, så jag vill vara kvar! Jag hade en lärare i svenska som fick mig att läsa mycket. Jag kände att jag vill göra samma sak åt andra.

Är utbildningen som ni trodde?

Malin: Jag hade inte så mycket förväntningar. Vi läste ett helt år pedagogik första året. Där hade det varit skönt att väva in fler ämnen. Det tar så lång tid innan man kommer in i ämnet och vet om det passar en.

Filip: Jag håller med. När man var ute första året på praktiken hängde man med läraren i det ämne man var intresserad av, men man hade ju inte ämneskunskaperna att kunna hjälpa eleverna.

Viktor: Det handlar väldigt mycket om vad vi ska undervisa i, inte så mycket om hur. Mycket av det läggs på praktiken, och då läggs mycket ansvar på handläggaren, vilket kanske inte alltid funkar. Praktiska saker, som konflikthantering, saknas.

Sofia: Det är en salig blandning av människor som går lärarprogrammet, och det är en bra grej eftersom man kommer att möta en salig blandning av elever.

Hur ser ni på själva undervisningen?

Filip: Det är precis som vanliga skolan: du har bra lärare och du har dåliga lärare. På det hela taget tycker jag lärarna är bra.

Sofia: Jag tror att lärarutbildningen blir vad man gör den till, men jag saknar lärarledda undervisningstimmar.

Malin: Jag håller med. När jag läste historia hade jag två timmar i veckan med lärare. Resten av tiden fick jag läsa en tjock bok.

Filip: Så är det inte för mig, som läser matematik. Jag har fyra timmar per dag med en lärare. Men det är ju också för att matematik sorteras in under den tekniska högskolan, och de har mycket mer resurser. De har ju råd. 

Malin:Det är väl för att man anser att lärarprogrammet inte är lika viktigt som annat.

Sofia: Det sänder ju ut en signal till alla som vill gå en lärarutbildning, att vi satsar inga pengar på er.

Men ni vill ju ändå bli lärare!

Sofia: Ja, för att vi har ett slags kall och är lite dumma i huvudet, haha!

Viktor: Överlag tror jag inte man väljer läraryrket för att man ska få en bra lön. Då har man valt fel från start. Vill man bli lärare så läser man nog lärarprogrammet oavsett hur det ser ut.

Filip: Vi är väldigt få matematiklärare som utexamineras härifrån varje år. Jag har träffat många som sagt att de ville bli mattelärare, men att de tjänar tiotusen mer som ingenjör.

Läraryrket har idag rätt låg status. Är inte det jobbigt?

Filip: Jo.

Viktor: Jag tror att folk tyvärr tänker lite som politiker. Man säger mycket om skolan, men när budgeten kommer har man skurit ner och inte tvärtom. Det finns så oerhört många fördomar och tankar om skolan, alla har åsikter. Vi är en väldigt utsatt yrkeskår för det.

Filip: Till slut kommer det vara så låg status att den måste höjas. Det märker man nu. Elevernas skolresultat blir sämre och sämre, och allt färre vill bli lärare. Det där hänger förstås ihop.

Har ni fått lägga mycket tid på era studier?

Viktor: Stundtals väldigt mycket, ibland inte alls. Det borde förstås vara en mer jämn nivå.

Malin: Jag läser inte bara för att klara tentorna, jag gör det för att eleverna ska få en bra lärare. Det är ju faktiskt för mina framtida elever jag pluggar.

Sofia: Jag tror att vi som läser den nya utbildningen har fått det hårdare.

Malin: Jag hoppas att ni fått det!

Sofia: Det ni läste första året har vi tryckt in på ett halvår. Första salstentan var en chock för många, nästan sjuttio procent klarade inte den. Jag tror det har stramat upp det hela.

Vad tror ni kommer vara de största utmaningarna för er som nya lärare?

Viktor: Oerfarenheten. När jag var på praktiken och eleverna fick en svacka improviserade läraren och jag kände ”det här är ju inte enligt planeringen!” Det sitter i ryggmärgen hos en erfaren lärare att kunna vara flexibel.

Malin: Jag tror det kan vara väldigt stressigt att inte ha tillräckligt med material i början. Att planera en lång lektion nu under praktiken tog kanske sex timmar för mig. Den tiden kommer jag inte ha när jag jobbar. Generellt sett är det väldigt bra att plugga här i Linköping för vi har mycket praktik. Jag har redan haft tjugofem veckors praktik under mina tre år, så jag känner mig ganska bekväm i min lärarroll.

Sofia: Vi hade en veckas praktik redan under första terminen och jag tror det är väldigt bra att den ligger där. Det var många som valde att hoppa av efter den veckan, när man hade fått känna på att stå inför en klass.

Vad skulle ni säga till en gymnasie-elev som funderar att söka till lärarutbildningen?

Filip: Det är svårare än man kan tro att bli en bra lärare. Det är en tuff utbildning. Man möter många utmaningar som man kanske inte räknar med. När jag säger att jag ska bli högstadielärare får jag responsen ”stackars dig”. Och det är ju synd att folk tycker synd om en för att man vill bli lärare.

Malin: Att läsa till lärare handlar mycket om att rannsaka sig själv som person. För det kommer andra göra, man kommer ständigt bli ifrågasatt och värderad.

Viktor: Följ ditt hjärta. Brinn för det här.

 

 

FAKTA: LÄRARUTBILDNINGARNA PÅ LINKÖPINGS UNIVERSITET

LiU har åtta lärarutbildningar: Förskollärare, grundskollärare med inriktning mot fritidshem, grundskollärare förskola-årskurs 3,
grundskollärare årskurs 4–6, ämneslärare i årskurs 7–9, ämneslärare i gymnasieskolan, yrkeslärare, folkhögskolelärare och kompletterande pedagogisk utbildning.

Antal studenter: Våren 2012 har skolan 2 565 lärarstudenter.

 

Namn:  Viktor Andersson.

Ålder: 26 år.

Från: Nyköping.

Läser: Sitt tredje år, grundskolan 1–6, inriktning samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Väldigt gärna på en mångkulturell skola. Det var jag på praktiken och det var vansinnigt roligt. Jag trivs här i stan, men annars varsomhelst. Men inte för långt från Nyköping.”

 

Namn: Filip Wicksell.

Ålder: 23 år.

Från: Falköping.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning matematik och naturvetenskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill inte bara få drivna elever utan de jobbiga också, så att jag kan få riktiga utmaningar. Jag vill helst jobba här i Östergötland.”

 

Namn: Malin Einarsson.

Ålder: 24 år.

Från: Hultsfred.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning historia och samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill hamna på en liten ort, en håla. Jag vill ha en utmaning att motivera de elever som inte är så motiverade.”

 

Namn: Sofia Edh.

Ålder: 22 år.

Från: Örebro.

Läser: Sitt första år, gymnasiet, inriktning svenska.

Drömtjänsten: ”Jag skulle vilja jobba på en gymnasieskola i Lund. Jag har sommarhus och släkt där, så det skulle vara perfekt.”

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons