”Följ ditt hjärta – brinn för det här”

Varför vill ni bli lärare?

Filip Wicksell: Det är så himla kul. Jag prövade på olika ströjobb efter studenten, men det var först när jag testade att vara vikarie på en skola som jag kände att det är lärare jag vill bli.

Viktor Andersson: Jag vill åt glädjen av att se när folk lär sig saker.

Sofia Edh: Jag vill ha ett yrke där man jobbar med ungdomar. Sedan tycker jag att hela skolvärlden och skolpolitik är intressant.

Malin Einarsson: Jag tyckte det var så himla kul att gå i skolan, så jag vill vara kvar! Jag hade en lärare i svenska som fick mig att läsa mycket. Jag kände att jag vill göra samma sak åt andra.

Är utbildningen som ni trodde?

Malin: Jag hade inte så mycket förväntningar. Vi läste ett helt år pedagogik första året. Där hade det varit skönt att väva in fler ämnen. Det tar så lång tid innan man kommer in i ämnet och vet om det passar en.

Filip: Jag håller med. När man var ute första året på praktiken hängde man med läraren i det ämne man var intresserad av, men man hade ju inte ämneskunskaperna att kunna hjälpa eleverna.

Viktor: Det handlar väldigt mycket om vad vi ska undervisa i, inte så mycket om hur. Mycket av det läggs på praktiken, och då läggs mycket ansvar på handläggaren, vilket kanske inte alltid funkar. Praktiska saker, som konflikthantering, saknas.

Sofia: Det är en salig blandning av människor som går lärarprogrammet, och det är en bra grej eftersom man kommer att möta en salig blandning av elever.

Hur ser ni på själva undervisningen?

Filip: Det är precis som vanliga skolan: du har bra lärare och du har dåliga lärare. På det hela taget tycker jag lärarna är bra.

Sofia: Jag tror att lärarutbildningen blir vad man gör den till, men jag saknar lärarledda undervisningstimmar.

Malin: Jag håller med. När jag läste historia hade jag två timmar i veckan med lärare. Resten av tiden fick jag läsa en tjock bok.

Filip: Så är det inte för mig, som läser matematik. Jag har fyra timmar per dag med en lärare. Men det är ju också för att matematik sorteras in under den tekniska högskolan, och de har mycket mer resurser. De har ju råd. 

Malin:Det är väl för att man anser att lärarprogrammet inte är lika viktigt som annat.

Sofia: Det sänder ju ut en signal till alla som vill gå en lärarutbildning, att vi satsar inga pengar på er.

Men ni vill ju ändå bli lärare!

Sofia: Ja, för att vi har ett slags kall och är lite dumma i huvudet, haha!

Viktor: Överlag tror jag inte man väljer läraryrket för att man ska få en bra lön. Då har man valt fel från start. Vill man bli lärare så läser man nog lärarprogrammet oavsett hur det ser ut.

Filip: Vi är väldigt få matematiklärare som utexamineras härifrån varje år. Jag har träffat många som sagt att de ville bli mattelärare, men att de tjänar tiotusen mer som ingenjör.

Läraryrket har idag rätt låg status. Är inte det jobbigt?

Filip: Jo.

Viktor: Jag tror att folk tyvärr tänker lite som politiker. Man säger mycket om skolan, men när budgeten kommer har man skurit ner och inte tvärtom. Det finns så oerhört många fördomar och tankar om skolan, alla har åsikter. Vi är en väldigt utsatt yrkeskår för det.

Filip: Till slut kommer det vara så låg status att den måste höjas. Det märker man nu. Elevernas skolresultat blir sämre och sämre, och allt färre vill bli lärare. Det där hänger förstås ihop.

Har ni fått lägga mycket tid på era studier?

Viktor: Stundtals väldigt mycket, ibland inte alls. Det borde förstås vara en mer jämn nivå.

Malin: Jag läser inte bara för att klara tentorna, jag gör det för att eleverna ska få en bra lärare. Det är ju faktiskt för mina framtida elever jag pluggar.

Sofia: Jag tror att vi som läser den nya utbildningen har fått det hårdare.

Malin: Jag hoppas att ni fått det!

Sofia: Det ni läste första året har vi tryckt in på ett halvår. Första salstentan var en chock för många, nästan sjuttio procent klarade inte den. Jag tror det har stramat upp det hela.

Vad tror ni kommer vara de största utmaningarna för er som nya lärare?

Viktor: Oerfarenheten. När jag var på praktiken och eleverna fick en svacka improviserade läraren och jag kände ”det här är ju inte enligt planeringen!” Det sitter i ryggmärgen hos en erfaren lärare att kunna vara flexibel.

Malin: Jag tror det kan vara väldigt stressigt att inte ha tillräckligt med material i början. Att planera en lång lektion nu under praktiken tog kanske sex timmar för mig. Den tiden kommer jag inte ha när jag jobbar. Generellt sett är det väldigt bra att plugga här i Linköping för vi har mycket praktik. Jag har redan haft tjugofem veckors praktik under mina tre år, så jag känner mig ganska bekväm i min lärarroll.

Sofia: Vi hade en veckas praktik redan under första terminen och jag tror det är väldigt bra att den ligger där. Det var många som valde att hoppa av efter den veckan, när man hade fått känna på att stå inför en klass.

Vad skulle ni säga till en gymnasie-elev som funderar att söka till lärarutbildningen?

Filip: Det är svårare än man kan tro att bli en bra lärare. Det är en tuff utbildning. Man möter många utmaningar som man kanske inte räknar med. När jag säger att jag ska bli högstadielärare får jag responsen ”stackars dig”. Och det är ju synd att folk tycker synd om en för att man vill bli lärare.

Malin: Att läsa till lärare handlar mycket om att rannsaka sig själv som person. För det kommer andra göra, man kommer ständigt bli ifrågasatt och värderad.

Viktor: Följ ditt hjärta. Brinn för det här.

 

 

FAKTA: LÄRARUTBILDNINGARNA PÅ LINKÖPINGS UNIVERSITET

LiU har åtta lärarutbildningar: Förskollärare, grundskollärare med inriktning mot fritidshem, grundskollärare förskola-årskurs 3,
grundskollärare årskurs 4–6, ämneslärare i årskurs 7–9, ämneslärare i gymnasieskolan, yrkeslärare, folkhögskolelärare och kompletterande pedagogisk utbildning.

Antal studenter: Våren 2012 har skolan 2 565 lärarstudenter.

 

Namn:  Viktor Andersson.

Ålder: 26 år.

Från: Nyköping.

Läser: Sitt tredje år, grundskolan 1–6, inriktning samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Väldigt gärna på en mångkulturell skola. Det var jag på praktiken och det var vansinnigt roligt. Jag trivs här i stan, men annars varsomhelst. Men inte för långt från Nyköping.”

 

Namn: Filip Wicksell.

Ålder: 23 år.

Från: Falköping.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning matematik och naturvetenskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill inte bara få drivna elever utan de jobbiga också, så att jag kan få riktiga utmaningar. Jag vill helst jobba här i Östergötland.”

 

Namn: Malin Einarsson.

Ålder: 24 år.

Från: Hultsfred.

Läser: Sitt tredje år, högstadiet 4–9, inriktning historia och samhällskunskap.

Drömtjänsten: ”Jag vill hamna på en liten ort, en håla. Jag vill ha en utmaning att motivera de elever som inte är så motiverade.”

 

Namn: Sofia Edh.

Ålder: 22 år.

Från: Örebro.

Läser: Sitt första år, gymnasiet, inriktning svenska.

Drömtjänsten: ”Jag skulle vilja jobba på en gymnasieskola i Lund. Jag har sommarhus och släkt där, så det skulle vara perfekt.”