Fokus på det som är viktigt på riktigt

”Det är dags att sluta tjafsa om betyg”, skrev ordförandena för Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd för snart en månad sedan. Det gav uttryck för en frustration som både jag själv och många andra i skolvärlden delat en lång tid. Betygen har varit viktigare för skolpolitikerna än för skolan.

Med den breda överenskommelse om målstyrning och utvärdering som prestenterades den 11 februari har vi nu alla möjligheter att koncentrera oss på det som är viktigt på riktigt. Betygsåldern lämnas oförändrad. Det blir ingen hastigt påkommen sänkning av betygsåldern över huvudet på landets 5 000 grundskolor, vilket vi var många som oroade oss för när de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna hade möjlighet att driva igenom en lagändring i riksdagen.

Kompromissen med de borgerliga partierna innebär att en begränsad försöksverksamhet tillåts på max 100 skolor. Detta förutsatt att det finns intresse hos skolledning, lärare och föräldrar.

Sammantaget finns nu en bred politisk majoritet för att ingen skola ska tvingas inför betyg från årskurs 4. Det ger skolan arbetsro och skapar långsiktiga förutsättningar. Det är på många sätt en ny företeelse för den svenska skolan som länge fått anpassa sig till ständigt förändrade politiska direktiv. Breda överenskommelser är alltså inte bara nödvändigt givet det parlamentariska läget, utan även önskvärt. De bästa skolsystemen i världen kännetecknas av att partierna gör upp om skolans förutsättningar i bred enighet och det är också något som OECD efterfrågar när de nu granskar svenska skolan.

Nu kan utbildningspolitiken fokusera på de stora uppgifterna. Förra året lämnade 12 700 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Lärare får ägna alldeles för mycket tid åt annat än att vara lärare. Ojämlikheten ökar i skolsystemet, var du bor och i vilken familj du växer upp avgör alldeles för mycket dina möjligheter i skolan. Regeringen vill möta dessa stora utmaningar med en utbildningspolitik som i huvudsak fokuserar på tre områden:

Tidiga insatser: Elever måste få stöd tidigt för att det ska kunna få effekt på deras lärande och skolgång. Regeringen vill stärka insatserna i de tidiga årskurserna. Ett av flera exempel på detta ingår i överenskommelsen med de borgerliga partierna, nämligen kunskapsmål i läsning i årskurs 1. Det är ett första steg mot en läsa-skriva-räkna garanti.

Ökad attraktivitet för läraryrket: Fler ska vilja bli lärare och lärarnas arbetssituation måste förbättras. Regeringen har inlett samtal med parterna för att möjliggöra höjda lärarlöner. Överenskommelsen om målstyrning och utvärdering innebär dessutom att de nationella proven minskar i antal och ses över med målsättningen att gå mot digitalisering och central rättning. 

En jämlik skola: Hela skolan tjänar på satsningar för elever och skolor med tuffast förutsättningar. Ett steg för att vända den onda cirkeln med ökad ojämlikhet och sjunkande resultat är att Skolverket får i uppdrag att samverka med huvudmän om utvecklingen på enskilda skolor med stora utmaningar. Vi kommer också tillsätta en skolkommission med mandat att lägga fram förslag för att stärka styrningen och likvärdigheten i skolan

Detta är, till skillnad från betygfokuseringen, en inriktning som är väl grundad i modern forskning om vad skolan behöver.

/Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)